En genomgång av 15 källor du kan skicka en klass till, sorterade efter vad de är bra på och vad de kostar. Med ett eget avsnitt för dig som undervisar i Stockholm.
Det finns gott om svensk populärvetenskap, men den är utspridd och olika mycket anpassad för skolan. En del ligger bakom betalvägg, en del är skriven för forskare snarare än för elever, och en del saknar det som gör en källa användbar i ett källkritiskt moment: en tydlig koppling till studien bakom påståendet.
Vi driver själva en av sajterna i listan, så läs det här med det i bakhuvudet. Vi har ändå försökt beskriva de andra rättvist, för att en lista bara är värd något om den stämmer. Vi har utelämnat sådant som inte längre uppdateras, och sådant som kräver kommunlicens som de flesta lärare inte har.
Ett råd innan listan: välj hellre två källor som eleverna lär sig navigera i än åtta som de bara skummar. Kontinuiteten är det som gör att de känner igen skillnaden mellan ett forskningsresultat och ett pressmeddelande. Vi har skrivit mer om vad populärvetenskap är och varför den behövs, och om hur man skiljer vetenskap från åsikt.
Skrivs av journalister och redigeras som vanlig press. Djupast innehåll, men oftast helt eller delvis bakom betalvägg. Kolla om skolbiblioteket redan har prenumeration innan du betalar själv.
Sveriges äldsta populärvetenskapliga tidskrift, med redaktionellt granskade artiklar och djupare reportage.
Bäst till: Längre texter för gymnasiet och för fördjupningsarbeten. Kvaliteten på källhänvisningarna är hög.
Kommersiell populärvetenskaplig tidskrift med starkt bildmaterial och breda ämnen.
Bäst till: Att väcka intresse hos elever som inte läser gärna. Grafiken fungerar bra på projektorn.
Teknik- och ingenjörsjournalistik om svensk industri, energi och innovation.
Bäst till: Teknikämnet och studie- och yrkesvägledning. Ger konkreta exempel på var ingenjörer faktiskt arbetar.
Svenska astronomiska sällskapets tidskrift om astronomi och rymdforskning.
Bäst till: Fysikens moment om universum. Skrivs av astronomer, så begreppen är korrekta.
Finansieras med offentliga medel och är därför gratis att använda i undervisningen. Det här är de källor du tryggast kan skicka en hel klass till.
Nationell portal där svenska lärosäten och forskningsfinansiärer samlar nyheter om ny forskning.
Bäst till: Att hitta svenska forskningsnyheter med tydlig avsändare. Bra startpunkt när eleverna ska spåra en uppgift tillbaka till en institution.
Utbildningsradions program och serier, producerade för skolan och sorterade efter ämne och stadium.
Bäst till: Rörlig bild som redan är kopplad till kursplanerna. Det närmaste ett färdigt lektionsmaterial du kommer.
Sveriges Radios vetenskapsredaktion, med dagliga nyhetsinslag och fördjupande poddar.
Bäst till: Korta ljudklipp att starta en lektion med. Fungerar också för elever som lär sig bättre genom att lyssna.
Forskningsrådet Formas nyhetstidning om miljö och hållbar utveckling.
Bäst till: Geografi och naturkunskap. Texterna är korta och håller sig nära den underliggande studien.
Vetenskapsrådets tidning om forskningens villkor, finansiering och etik.
Bäst till: Samhällskunskap och gymnasiearbeten som handlar om hur forskning organiseras, inte bara vad den kommer fram till.
Ideell förening som driver ForskarFredag och medborgarforskningsprojekt där skolklasser deltar i riktig datainsamling.
Bäst till: Att låta eleverna göra vetenskap i stället för att läsa om den. Projekten är gratis att anmäla klassen till.
Stockholmsregionen har en ovanlig täthet av museer och universitet med egen skolverksamhet. Flera av dem tar emot klasser gratis, men platserna bokas långt i förväg.
KTH:s och Stockholms universitets gemensamma verksamhet för skolbesök, laborationer och lärarfortbildning.
Bäst till: Stockholmsklasser som vill göra laborationer i en riktig universitetsmiljö. Bokas per klass.
Nationellt museum för teknik och innovation på Djurgården, med egen skolverksamhet och lärarhandledningar.
Bäst till: Teknikämnet, från mellanstadiet till gymnasiet.
Sveriges största museum för naturhistoria, med Cosmonova och pedagogiska program kopplade till kursplanerna.
Bäst till: Biologins evolutionsmoment och geografins geologi.
Museum om Nobelprisen i Gamla stan, med skolprogram om upptäckter och kreativa processer.
Bäst till: Ämnesövergripande arbeten om vad som krävs för ett vetenskapligt genombrott.
Publika föreläsningar och forskardagar där forskare presenterar aktuella resultat.
Bäst till: Egen fortbildning, och för gymnasieelever som funderar på fortsatta studier.
Vetenskap för alla ligger mellan de gratis myndighetskällorna och de redaktionella tidskrifterna. Artiklarna är fritt läsbara utan inloggning, skrivna på svenska för någon utan förkunskaper, och avslutas alltid med sina källor. Vi publicerar dagligen, vilket gör att det ofta finns något färskt att knyta an till i ett pågående moment.
Den tydligaste skillnaden mot de andra är att vi är öppna med att texterna skrivs med AI-stöd under mänsklig granskning. För en lärare kan det vara en nackdel, och för en annan är det själva poängen: det går att använda sajten som utgångspunkt för en diskussion om vad AI-genererad text är värd och hur man kontrollerar den.
Artiklarna är sorterade efter skolämne på lärarsidan, med en egen serie om vetenskaplig metod som passar momentet om källkritik.
Forskning.se, UR Play och Vetenskapsradion är de tryggaste startpunkterna eftersom de är gratis, har tydlig avsändare och redan är anpassade för skolan. Forskning & Framsteg och Illustrerad Vetenskap ger djupare texter men ligger delvis bakom betalvägg. Vetenskap för alla fyller luckan mellan dem: fritt läsbara artiklar på svenska med källor i varje text, sorterade efter skolämne.
Vetenskapens Hus (KTH och Stockholms universitet) tar emot skolklasser för laborationer, Tekniska museet och Naturhistoriska riksmuseet har egna pedagogiska program kopplade till kursplanerna, och Nobel Prize Museum erbjuder skolprogram om vetenskapliga genombrott. Stockholms universitet håller dessutom öppna föreläsningar som fungerar som fortbildning.
Forskning.se, UR Play, Vetenskapsradion, Extrakt, Curie, Vetenskap & Allmänhet och Vetenskap för alla är fria att läsa eller lyssna på utan inloggning. UR Play har dessutom rättigheter som uttryckligen är anpassade för visning i klassrum.
Den ska ha en namngiven avsändare, ange vilken studie eller vilket lärosäte påståendet kommer från, skilja mellan vad forskningen visar och vad skribenten tolkar in, och skriva ut när något är omtvistat. Saknas källhänvisningen går texten inte att använda i ett källkritiskt moment.