Hjärnforskning, evolution, celler och ekosystem — livets processer från nervsystem till naturens större sammanhang.
År 2007 skickades ett djur ut i öppna rymden — utan skyddsdräkt. Det överlevde tio dagar i vakuum, extrem kyla och kosmisk strålning. Djuret är knappt en halv millimeter långt och lever förmodligen i mossorna utanför ditt fönster just nu.
De flesta biologer säger att virus inte är levande. Ändå har de format historien mer än någon annan biologisk struktur. Här är förklaringen till varför något så enkelt som ett protein och en instruktionsmanual kan kapa din kropp – och varför gränsen mellan liv och icke-liv är svårare att dra än du tror.
Fjärilar och malar ser likadana ut – fast de inte är släkt. Det är ingen slump. Forskare har nu hittat svaret: evolution har återvänt till exakt samma gener, om och om igen, i 120 miljoner år. Det utmanar bilden av evolutionen som en process styrd av slumpen.
Du tror kanske att du ärvde ögonfärg och näsform från din pappa. Men ny forskning visar att han även skickat med sig sina erfarenheter — stress, kost och gifter — direkt inbyggt i det material som byggde dig. Det kallas epigenetiskt arv och det utmanar allt vi trodde vi visste om hur arv egentligen fungerar.
En bläckfisk har 500 miljoner nervceller — ungefär lika många som en hund. Men bara tio procent sitter i hjärnan. Resten tänker på helt andra ställen. Det förändrar allt vi tror oss veta om vad intelligens egentligen är.
Djupt i den egyptiska öknen ligger ett litet käkben som skakar om en hundraårig sanning. I över ett sekel har forskare varit säkra på att människans och människoapornas gemensamma vagga stod i Östafrika. Nu visar en 17 miljoner år gammal apa att vi kanske har letat på fel plats.
