Glioblastom är ett av de mest fruktade diagnosorden som finns. Det är en hjärntumör som växer snabbt, som knappt svarar på behandling och som i de flesta fall tar livet av patienten inom ett år. Trots decennier av forskning har behandlingen knappt förbättrats sedan 1970-talet.
Nu har forskare vid Lunds universitet hittat en pusselbit som ingen visste saknades.
En sköld gjord av socker
Djupt inne i tumörcellerna byggdes något upp som forskarteamet inte väntat sig. En tät struktur av sockermolekyler – ett slags biologisk rustning – omgav cellerna och skyddade dem mot att dö. Skölden är framför allt uppbyggd av ett ämne som kallas kondroitinsulfat, ett komplext sockerprotein som normalt finns i kroppens leder och brosk.
Men i tumören har cellen kapat den här strukturen och vänt den mot sin omgivning. Sockerskölden blockerar en specifik form av celldöd – en process som immunsystemet och läkemedel normalt kan utlösa för att döda cancerceller. Utan den möjligheten blir tumören mycket svårare att slå ut.
Det är som att försöka borra genom en vägg av armerat betong med en skruvmejsel.
Inte bara i hjärnan
Det som gör fyndet ännu mer alarmerande – och intressant – är att samma sockersköld hittades i metastaser som spridit sig till hjärnan från helt andra cancerformer: malignt melanom, lungcancer och njurcancer.
Det tyder på att detta inte är ett ovanligt knep som en enda tumörtyp har uppfunnit. Tvärtom verkar det vara en mer generell strategi som aggressiv cancer använder för att överleva. Skölden är resultatet av samspelet mellan kanske 25 till 30 olika gener – ett komplicerat nätverk som tumören aktiverar för att skydda sig.
Forskargruppen, ledd av professor Mattias Belting vid Lunds universitets onkologiklinik, publicerade resultaten i den ansedda tidskriften Nature Cell Biology.
Vad händer nu?
Fyndet öppnar en dörr. Om sockerskölden kan brytas ned – eller om de gener som bygger upp den kan stängas av – skulle det i teorin göra tumörcellerna sårbara igen. Forskargruppen visade att när både skölden och en annan överlevnadsmekanism (fettdroppar i cellerna) slogs ut samtidigt, dog cellerna.
Men vägen till en fungerande behandling är lång. Det behövs djurmodeller, och det finns idag ingen riktigt bra sådan för glioblastom. Dessutom måste ett eventuellt läkemedel ta sig igenom blod-hjärnbarriären – en av kroppens mest effektiva skyddsmekanismer.
Ändå är det här ett av de mer konkreta framstegen på länge. Forskning om glioblastom har i decennier stött på samma väggar. Nu vet vi åtminstone en del om varför väggarna finns där.
Källor
- Lunds universitet: Aggressiva hjärntumörer försvarar sig med tidigare okänd "sockersköld" - Nature Cell Biology (publikation av Belting et al.)
