Kamerorna som ingen kunde hämta
Tjernobylzonen är 2 600 kvadratkilometer stor och i praktiken folktom sedan 1986. Forskare hade satt upp automatiska viltkameror i skogen för att följa hur djurlivet tog tillbaka området. Kamerorna utlöses av rörelse och värme, och står ofta kvar i månader mellan besöken.
Den 24 februari 2022 gick ryska styrkor in i zonen från Belarus. Forskningen avbröts och ingen kom ut i fält. Kamerorna fortsatte att fotografera.
Det gav ekologerna ett sällsynt tillfälle. Konfliktzoner är farliga och stängda, så det mesta vi vet om krigets effekter på naturen bygger på vad någon hittar långt efteråt. Den här gången fanns bilderna redan, tagna under själva ockupationen.
Studien publicerades i Science den 18 juni 2026. Bakom den står en internationell grupp ledd av Svitlana Kudrenko, som gjorde arbetet inom sin doktorsavhandling vid universitetet i Freiburg.
Samma vår, ett år isär
Att djuren betedde sig på ett visst sätt under ockupationen säger ingenting i sig. Vårvintern är en rörig period. Snön går bort, älgarna söker nytt bete, rådjuren byter rytm.
Därför jämförde forskarna bilderna med exakt samma veckor 2021, från samma kameror på samma platser. Det gav en kontrollgrupp, alltså en mätning av hur det ser ut när allt är normalt. Skillnaden mellan åren är krigets avtryck.
Elva däggdjursarter fanns i materialet, bland dem kronhjort, rådjur, vildsvin, räv och lodjur.
Djuren gav upp natten
Det tydligaste fyndet handlar om dygnsaktivitet, alltså hur djuren fördelar sina rörelser över dygnets timmar. Under de dryga fem veckor ockupationen varade minskade aktiviteten, och mest på natten. Effekten var starkast de dagar då striderna intensifierades.
Flera arter flyttade helt enkelt sitt liv mot dagsljus. Det är bakvänt. Vilda djur brukar göra tvärtom när människor kommer nära — de blir mer nattaktiva för att undvika oss.
Här fungerade natten inte längre som skydd. Strider pågår dygnet runt, med fordon, artilleri och mörkerseende. Mörkret gav djuren ingenting.
Vildsvinen minskade sin aktivitet överlag. De är annars kända för att klara nästan allt.
Lodjuret som gick mot husen
Ett resultat sticker ut. Både lodjur och rödräv dök upp oftare nära mänskliga bosättningar under ockupationen, inte mer sällan.
Forskarna har inget svar på varför, och materialet täcker bara några veckor. Att olika arter reagerar olika är i sig ett av studiens huvudbudskap. Reaktionen tycks bero på hur intensiv den militära aktiviteten var, och på vad som brann.
Bränderna blev måttstocken
Hur går det att mäta ett krigs intensitet inifrån en skog? Forskarna använde bland annat värmeanomalier från satellit, alltså onormalt heta punkter på marken. I praktiken bränder.
I Tjernobylzonen är bränder inte bara bränder. Elden lyfter upp radioaktiva partiklar ur marken och sprider dem med röken. Under mars 2022 brann omkring 70 kvadratkilometer inne i zonen, mot mindre än en kvadratkilometer månaden innan.
Från reservat till militärt landskap
Ekologer talar om ett landskap av rädsla. Djur väljer inte bara mat och skydd, de väljer också bort platser som känns farliga. Ett rovdjur behöver inte döda någon för att bestämma var bytesdjuren äter.
Under 2022 blev människan det rovdjuret igen, i ett område där hon varit borta i 36 år. Marco Heurich, professor i Freiburg och medförfattare, beskriver det som en förvandling. Zonen går från ett ekosystem som återhämtat sig i mänsklig frånvaro till ett militariserat landskap.
Kriget i Ukraina är det mest datadrivna i historien, men nästan all den datan handlar om människor. Det här är ett av få fall där någon mätt vad som händer med resten.
Fem veckors bilder räcker inte för att säga vad som sker i längden. Forskarna pekar på risken att långvarig militarisering ändrar både var djuren finns och hur hela artsamhällen är uppbyggda.
Tjernobyl har i fyra decennier varit ett ofrivilligt experiment i vad som händer när människan försvinner. Svaret blev mer älg, mer lodjur och mer björn, trots strålningen. Sedan 2022 pågår ett andra experiment, i vad som händer när hon kommer tillbaka beväpnad. Det är kamerorna som för anteckningar.
Källor
- Kudrenko, S. m.fl. "Changes in wildlife activity patterns in response to war in Ukraine". Science 392, 1282-1286 (2026). DOI: 10.1126/science.aed1493 - Kudrenko, S. m.fl. "The Chornobyl Exclusion Zone as a wildlife refuge: restricted human access shaped mammal recolonization". Proceedings of the Royal Society B 293, 20253151 (2026). DOI: 10.1098/rspb.2025.3151 - Universitetet i Freiburg, pressmeddelande: "Wildlife in Chornobyl is changing its behaviour during Russian invasion", 18 juni 2026 - Live Science: "Wildlife inside Chernobyl exclusion zone acted differently during Russia's invasion, camera traps reveal", 18 juni 2026 - "Application of a tuning-free burned area detection algorithm to the Chornobyl wildfires in 2022", Scientific Reports (2023)
Vad tyckte du om artikeln?
