Vetenskap för alla logotypVetenskap för alla

    Samhällsvetenskap

    Politik, ekonomi, historia, arkeologi och filosofi — forskning om människan som social varelse och om hur samhällen formas.

    Artiklar (8 artiklar)

    Atlantens motor saktar snabbare än befarat

    Atlantens motor saktar snabbare än befarat

    Golfströmmen pumpar värme från tropikerna upp till Norden. En ny studie visar att strömmen försvagas mycket snabbare än forskarna trott. Siffran landar nu på minus 51 procent innan år 2100 — inte 32 procent som man räknat med tidigare.

    Neapels supervulkan har börjat vakna
    Vulkan2026-04-20

    Neapels supervulkan har börjat vakna

    Under en av Europas mest tätbebyggda regioner pressas marken uppåt, centimeter för centimeter. Över en halv miljon människor bor rakt ovanpå en vulkanisk jätte som nu rör på sig för första gången på nästan 500 år. Forskarna säger att den inte kommer att explodera imorgon – men det den gör nu kan förändra hela hotbilden.

    Ekonomi2026-04-13

    Från svält till OECD-toppen – och tillbaka?

    På 1860-talet svalt folk ihjäl i Sverige. Idag är vi ett av världens rikaste länder. Den resan tog hundra år. Men nu glider vi nedåt i välståndsligan – och frågan ingen riktigt vill ställa är: varför?

    Jämställdhet2026-04-13

    Lönegapet: hur ojämlika är vi egentligen?

    Kvinnor tjänar i snitt 10 procent mindre än män i Sverige. Det låter mycket. Men vad händer när man faktiskt kontrollerar för vad folk jobbar med, hur länge de har jobbat och om de arbetar heltid? Då ser det annorlunda ut – men problemet försvinner inte.

    Utbildning2026-04-13

    Friskolor: bättre eller sämre än sitt rykte?

    Friskolor är ett av de mest laddade ämnena i svensk skoldebatt. Ena sidan hävdar att de är räddningen för valfrihet och kvalitet. Den andra att de förstör likvärdigheten och bedriver betygsinflation. Vad säger forskningen?

    EKONOMI2026-04-08

    Vem betalar egentligen för Sveriges välfärd?

    Sverige har ett av världens mest generösa välfärdssystem. Men vem betalar notan? Svaret är mer koncentrerat — och mer oväntat — än de flesta tror.

    KRIMINOLOGI2026-04-07

    Från fotavtryck i leran till DNA i databaser — hur kriminaltekniken lärde sig tala

    Det är 1888. En kvinna hittas mördad i East London. Polisen förhör grannar, letar efter vittnen, hittar ingenting. Gärningsmannen förblir okänd. Jack the Ripper mördar minst fem kvinnor och går till historien som symbolen för det brott som aldrig löses. Tänk dig att samma brott inträffar idag. Kameror fångade gärningsmannen på tre platser längs vägen. Mobildata visar vem som befann sig i området. Ett enda hudcell under offrets naglar räcker för en DNA-profil. Och om profilen inte matchar någon i databasen direkt — kan forensiska genealoger följa familjeträdet till en kusin, och därifrån bakåt till förövaren. Det är inte magi. Det är hundra år av metodisk vetenskap. Och det är en av de mest dramatiska transformationerna i rättssamhällets historia.

    Dina förfäder var inte vikingar — de var immigranter

    Nya DNA-fynd från vikingatida gravar i Mälardalen tvingar oss att skriva om historien. Den ensamme nordiske krigaren är en myt. Vikingarnas Skandinavien var en smältdegel av folk från hela Europa och Östersjöns kuster — och nu kan vi bevisa det, grav för grav.

    Utforska andra ämnen