V
    Vetenskap för alla
    Europa går in i vintern med det tunnaste gaslagret på 15 år
    gaslager

    Europa går in i vintern med det tunnaste gaslagret på 15 år

    Gaslagren är Europas försäkring mot en kall vinter, och i år är den ovanligt tunn. Det som avgör ditt elpris de kommande månaderna är kanske inte toppmötet i Bryssel, utan vädret i februari och fartygen i Persiska viken.

    Peter Bergvall16 oktober 2026

    Ett lager som borde vara nästan fullt

    I mitten av oktober ska Europas gaslager vara nästan fyllda. Ett normalt år ligger de runt 89 procent när eldningssäsongen börjar. I år var siffran 73,75 procent, enligt analytiker på banken ING. Samma tid förra året var lagren fyllda till 83 procent.

    Tänk dig en vedbod inför vintern. Du vet ungefär hur mycket ved som går åt mellan november och mars. Om boden bara är tre fjärdedelar full i oktober behöver du köpa mer mitt i vintern, när alla andra också vill ha ved. Det är precis Europas läge just nu.

    Tyskland, Europas största gaskonsument, ligger ännu sämre till. Där är lagren bara drygt halvfulla. Den tyska regeringen förbereder nu en strategisk gasreserv som finansieras genom en avgift på konsumenterna.

    EU har redan sänkt ribban. Målet var att lagren skulle vara fyllda till 90 procent den 1 november. Det har tyst justerats ner till 80 procent för den här vintern, och inte ens det ser ut att nås överallt.

    Sundet som stängde

    Orsaken ligger tusentals kilometer bort. Sedan kriget mellan USA och Iran bröt ut är Hormuzsundet i praktiken stängt för normal sjöfart. Genom det smala sundet passerar ungefär en femtedel av världens handel med LNG, alltså naturgas som kylts ner till flytande form så att den kan fraktas med fartyg.

    Det mesta av den gasen kommer från Qatar. Landets jättelika anläggning i Ras Laffan har drabbats av långvariga avbrott, och leveranser har ställts in i månader. Här kommer en överraskning: Qatar stod bara för 3,7 procent av EU:s gasimport förra året. Hur kan så lite gas ställa till så mycket?

    Svaret är att gas handlas på en global marknad. När Qatars laster försvinner måste Asiens stora köpare, som Japan, Sydkorea och Kina, hitta gas någon annanstans. Då vänder de sig till samma amerikanska och afrikanska fartyg som Europa är beroende av. Varje last går till den som betalar mest.

    Ett budkrig om varje fartyg

    Europas referenspris för gas sätts på den nederländska handelsplatsen TTF. Den 15 oktober låg priset på drygt 86 euro per megawattimme. Det är den högsta nivån sedan december 2022, mitt i förra energikrisen.

    Analytiker på Goldman Sachs bedömer att priset kan behöva stiga mot 100 euro för att Europa ska kunna bjuda över Asien hela vintern. Morgan Stanley räknar med runt 85 euro i snitt. Ingen av dem tror att priset går tillbaka till nivåerna före kriget i vinter.

    Det finns också ljusglimtar. Inmatningen i lagren har gått snabbare än många befarade under hösten. Höga priser har dessutom fått vissa asiatiska köpare att dra ner, vilket släpper fram fler laster till Europa.

    Februari avgör mer än Bryssel

    Hur illa blir det då? Det beror mest på vädret. Analysfirman Patria Finance har räknat på hur mycket gas som finns kvar i slutet av mars. Beroende på hur kall vintern blir landar det någonstans mellan 12 och 39 procent. Det är ett enormt spann, och skillnaden är i grunden några veckors kyla.

    Den farligaste perioden är inte december utan slutet av vintern. Konsultfirman Timera Energy varnar för en kraftig prisuppgång i februari och mars om lagren sjunker snabbt. Då har marginalerna ätits upp, och varje kall vecka måste mötas med dyra snabbköp.

    Samtidigt försöker EU:s stats- och regeringschefer på toppmötet i Bryssel enas om riktade och tillfälliga stödåtgärder till hushåll och företag. Men stöd kan bara flytta kostnaden. Det skapar inga nya gasmolekyler.

    Varför det spelar roll för din elräkning

    Gas och el kan verka vara olika saker. Men i stora delar av Europa är det ofta ett gaskraftverk som producerar den sista kilowattimmen som behövs. Eftersom alla producenter får samma pris blir gasen avgörande för elpriset i hela systemet. Om du vill förstå mekanismen bättre har vi förklarat den i Elpriset som gick från sömnigt till kaotiskt och tillbaka.

    I norra Sverige märks det knappt, eftersom vattenkraften dominerar. Södra Sverige hänger däremot ihop med Tyskland och Danmark genom ledningar. I oktober låg snittpriset i elområde SE4 runt 142 öre per kilowattimme, mot 35 öre i SE1. Den klyftan visar hur långt gasens skugga når. Att reaktorstopp i Sverige ibland påverkar priset mindre än väntat har vi skrivit om i Kärnkraften stod still. Elpriset brydde sig inte.

    Lager handlar om tid, inte om mängd

    Det är lätt att tro att ett gaslager handlar om hur mycket gas som finns. Egentligen handlar det om tid. Ett fullt lager ger Europa veckor att reagera när något går fel. Ett halvfullt lager gör varje kall natt och varje försenat fartyg till en prisfråga.

    Efter 2022 bytte Europa rysk rörgas mot fartygsgas från hela världen. Det gjorde kontinenten mindre beroende av en enda leverantör. Men det gjorde den också mer beroende av ett fåtal smala sund. I vinter testas vad det bytet faktiskt kostade.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Energi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Energi →
    Kärnkraften stod still. Elpriset brydde sig inte.
    Energi

    Kärnkraften stod still. Elpriset brydde sig inte.

    Den 8 oktober producerade bara två av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer el — den lägsta produktionen på minst tio år. Samma vecka kostade elen i Mellansverige allt från 7 öre till 129 öre per kilowattimme. Om kärnkraften styr elpriset, varför hoppade det så mycket när reaktorerna stod lika still hela tiden?

    Energipolitiken som gav oss dyrare el
    Energi

    Energipolitiken som gav oss dyrare el

    På 1990-talet betalade svenska hushåll ungefär 20–30 öre per kilowattimme för el. Billigt, stabilt, knappt värt att bry sig om. Sedan fattades ett antal beslut – inte av misstag, inte av ondska, men med konsekvenser som nu syns på varje elräkning i landet.

    Vi stängde fabrikerna. Kina öppnade dem. Klimatet förlorade.
    Energi

    Vi stängde fabrikerna. Kina öppnade dem. Klimatet förlorade.

    EU:s utsläpp har minskat med nästan 30 procent sedan 1990. Men siffrorna räknar bara vad som händer inom EU:s gränser. Tittar man på vad européer faktiskt konsumerar globalt är bilden en annan, och Kinas kolkraftverk spelar en större roll i vår klimatpåverkan än vi vill erkänna.

    Elpriset som gick från sömnigt till kaotiskt — och tillbaka
    Energi

    Elpriset som gick från sömnigt till kaotiskt — och tillbaka

    I fem år var elpriset i Europa så stabilt att man knappt behövde titta på det. Sedan kom tre år då priserna först tredubblades, sedan steg tiofalt, för att nu ligga nära utgångsläget igen. Men volatiliteten är fortsatt hög, fast av en helt annan anledning än under krisåret 2022.

    Svavel gör jobbet som metallen brukade göra
    Energi

    Svavel gör jobbet som metallen brukade göra

    Nästan alla material som gör vätgas av vatten och ljus lutar sig mot dyra metaller. Ett nytt material låter i stället samma svavelbindning som finns i ditt hår göra jobbet. Men som i nästan varje vätgasgenombrott finns det en hake som rubrikerna inte nämner.

    Indien slänger solel mitt i en elbrist

    Indien slänger solel mitt i en elbrist

    I juli slog Indiens elbehov rekord, och hälften av kolkraftverken hade bränsle för mindre än fyra dagar. Samtidigt beordrade nätoperatören solparker att stänga av. Hur kan ett land ha för mycket och för lite el på samma gång?