En vecka, samma reaktorer, helt olika priser
Den 8 oktober producerade bara två av Sveriges sex reaktorer el. Forsmark 2 och Forsmark 3 gick. Ringhals 3, Ringhals 4, Forsmark 1 och Oskarshamn 3 stod still. Det var den lägsta kärnkraftsproduktionen i Sverige på minst tio år.
Ungefär 4,7 gigawatt saknades. Det motsvarar omkring två tredjedelar av landets kärnkraftskapacitet.
Titta nu på elpriset i elområde SE3, där Stockholm och Göteborg ligger. Den 5 oktober kostade en kilowattimme drygt 7 öre i dygnsmedel. Den 7 oktober kostade den nästan 120 öre. Den 8 oktober 129 öre. Dagen därpå 34 öre. I Skåne, elområde SE4, nådde priset 217 öre den 7 oktober.
Kärnkraften var ungefär lika avställd hela veckan. Ändå skilde det en faktor 17 mellan billigaste och dyraste dagen i SE3. Om reaktorerna ensamma hade bestämt priset hade kurvan varit platt. Den såg i stället ut som en berg- och dalbana.
Varför stod reaktorerna still?
Stoppen har två helt olika förklaringar.
Ringhals 3 stängdes den 4 maj för sin årliga revision, alltså det planerade underhållet då bränsle byts och utrustning kontrolleras. Reaktorn skulle vara tillbaka den 23 juli. I stället hittade Vattenfall problem med en värmeväxlare och fick förseningar i arbetet med skruvar i reaktortanken. Sedan upptäcktes att gummimaterial från ventiler hade lossnat och spridits i komponentkylsystemet. Det är systemet som kyler pumpar och annan utrustning runt reaktorn. Allt måste rengöras och kontrolleras innan reaktorn får startas igen.
Ringhals 4 stoppades redan den 30 juni som en försiktighetsåtgärd, för att kontrollera samma system. Även där har saneringen dragit ut på tiden.
Forsmark 1 och Oskarshamn 3 står däremot still enligt plan. Forsmark 1 har haft revision sedan den 6 september. Oskarshamn 3 gjorde ett så kallat frånslagsprov, ett test av hur anläggningen reagerar när den kopplas bort från nätet.
Det ovanliga är alltså inte att någon enskild reaktor står still. Det ovanliga är att två kraftigt försenade stopp i Ringhals råkade sammanfalla med två planerade.
Kön på torget
För att förstå berg- och dalbanan behöver du veta hur elpriset bildas. Vi har gått igenom mekanismen i detalj i Så sätts elpriset i Sverige, men kärnan går att säga kort.
Tänk dig ett torg där säljarna ställer sig i kö, från billigast till dyrast. Köparna handlar tills de fått allt de behöver. Priset på den sista varan som säljs gäller sedan för alla. Det kallas marginalprissättning.
Kärnkraft är billig att köra när den väl är byggd, så den står långt fram i kön. Vind- och solkraft står ännu längre fram, eftersom vinden är gratis. Längst bak står import från kontinenten, där gaskraft ofta sätter priset.
När fyra reaktorer försvinner kortas den billiga delen av kön. Men vem som blir sist beror på två saker som ändras från dag till dag: hur mycket el som behövs, och hur mycket billig el som råkar finnas just då.
En blåsig dag med milt väder fylls kön med vindkraft. Då kan priset landa lågt, trots att reaktorerna står still. En kall och vindstilla dag räcker inte den billiga delen till. Då måste dyrare kraft in, och priset rusar. Kärnkraftens frånvaro höjer alltså inte priset med ett fast belopp. Den gör priset mer känsligt för vädret.
Vattnet och ledningarna
Två faktorer till förstärker svängningarna i höst.
Den första är vattenkraften. Magasinen i Sverige och Norge ligger under det normala, och underskottet är störst i södra Sverige. Den som äger ett vattenkraftverk vet att vattnet kan sparas till vintern, när elen ofta är dyrast. Därför prissätter ägarna vattnet högre när det är ont om det. Vattenkraften blir då en dyrare säljare i kön, precis när kärnkraften saknas.
Den andra är stamnätet, de stora kraftledningar som för el från norr till söder. Kapaciteten är begränsad, och Svenska kraftnät har dessutom rapporterat minskad överföringskapacitet mot Danmark. När Ringhals och Forsmark 1 saknas i södra halvan av landet blir SE3 och SE4 mer beroende av vind, import och el från norr som inte alltid kommer fram.
Därför är kärnkraft och vind mer sammanflätade än debatten ofta låter påskina. I Också kärnkraft är väderberoende skrev vi om hur värmeböljor kan strypa reaktorer. Nu ser vi det omvända: när reaktorerna saknas blir hela systemet mer väderberoende.
Dyrt är inte samma sak som brist
Inför vintern låter rubrikerna oroande. Men Energimyndigheten gör en viktig åtskillnad. I sin bedömning den 7 oktober såg myndigheten en förhöjd risk för höga elpriser i vinter, men inga tecken på effektbrist. Effektbrist betyder att det inte finns tillräckligt med el i nätet vid ett visst ögonblick, oavsett pris.
Högt pris betyder att elen finns men kostar mycket. Det är dyrt för dig, men det är inte samma sak som risk för strömavbrott.
Om tidsplanerna håller ska Oskarshamn 3 vara tillbaka redan i oktober, Ringhals 3 den 31 oktober, Forsmark 1 den 17 november och Ringhals 4 den 30 november. Då är alla sex reaktorer i drift före december.
En försäkring syns sällan
Veckan i oktober visar något som är lätt att missa. En vanlig blåsig tisdag märks kärnkraften knappt i elpriset. Det är den kalla, vindstilla januarikvällen som avslöjar dess värde, när allt annat sviktar samtidigt.
På det sättet liknar planerbar kraft en försäkring. Du märker inte premien de dagar allt går bra. Du märker den dagen du behöver den och den inte finns där.
Källor
- Svenska kraftnät, driftinformation och lägesbedömningar, oktober 2026
- Energimyndigheten, lägesrapport om vintern 2026/2027, 7 oktober 2026
- Vattenfall, driftinformation för Ringhals och Forsmark, oktober 2026
- Nord Pool, dygnsmedelpriser per elområde, 5–9 oktober 2026 (via elhandelsavtal.se och elbruk.se)
- HurBra.se, Fyra kärnreaktorer står still – vad händer med elpriset?, 8 oktober 2026
- E55, Elpriset rasar 74 procent på ett dygn, 9 oktober 2026
Vad tyckte du om artikeln?
