Telegrammet som stoppade tryckpressarna
Den sista november 1889 fick Gösta Mittag-Leffler ett kort telegram från Paris. Avsändaren var Henri Poincaré, en av tidens största matematiker. Budskapet var enkelt: stoppa tryckpressarna, jag har hittat ett fel.
Det var ingen småsak. Poincaré hade just vunnit en internationell pristävling som kung Oscar II instiftat. En av frågorna gällde om solsystemet är stabilt, alltså om planeterna kommer att fortsätta i sina banor för all framtid. Poincarés prisuppsats verkade visa att de gör det. Den var redan tryckt och på väg ut till läsarna.
Felet kom fram tack vare en ung svensk, Edvard Phragmén, som redigerade texten. Han förstod inte vissa steg och fortsatte att ställa frågor tills Poincaré själv såg problemet. Mittag-Leffler lät samla in nästan alla tryckta exemplar. Poincaré skrev om arbetet, som blev ungefär dubbelt så långt, och betalade tryckkostnader som översteg prissumman.
I den rättade versionen fanns något nytt. Poincaré upptäckte att banorna kan bli så oförutsägbara att minsta skillnad i utgångsläget ger en helt annan framtid. Det är grunden till det vi i dag kallar kaosteori. Och allt detta hände via Stockholm.
Mannen som byggde ett nav
Att världens matematiker skickade sina bästa arbeten hit berodde på en person. Mittag-Leffler hade studerat i Berlin för Karl Weierstrass, tidens ledande forskare inom analys. Han kom hem med kontakter och en plan.
År 1882 grundade han tidskriften Acta Mathematica med stöd från kungen. Tanken var att Sverige, ett litet och neutralt land, kunde bli en mötesplats för tysk och fransk matematik. Forskarna i de två länderna litade dåligt på varandra efter kriget 1870–71, men båda kunde publicera sig i Stockholm.
Strategin fungerade. Acta blev snabbt en av världens viktigaste matematiska tidskrifter. Mittag-Leffler vågade också ge plats åt idéer som andra var tveksamma till, bland annat Georg Cantors teorier om att det finns olika stora oändligheter.
Professorn som inte fick finnas
Mittag-Lefflers kanske djärvaste drag gällde en enda person. Sonja Kovalevskaja var rysk, briljant och kvinna. I Ryssland fick hon inte studia vid universitet. I Berlin fick hon inte ens sitta med på föreläsningarna, så Weierstrass undervisade henne privat. Hon tog sin doktorsexamen i Göttingen 1874 utan att vara på plats.
Ändå fanns ingen tjänst för henne. Mittag-Leffler ordnade en plats vid den nystartade Stockholms högskola, i dag Stockholms universitet. År 1889 utnämndes hon till professor. Hon blev därmed Sveriges första kvinnliga professor och den första kvinnan i världen med en professur i matematik.
Året innan hade hon vunnit franska vetenskapsakademiens Prix Bordin för ett arbete om hur en stel kropp roterar. Hon satt också i Actas redaktion. Hon dog i lunginflammation 1891, bara 41 år gammal.
Snöflingan med oändlig kant
Miljön kring högskolan och Acta fortsatte att ge resultat. Ivar Fredholm publicerade 1903 en teori för så kallade integralekvationer. Det är ekvationer där det okända inte är ett tal utan en hel funktion, till exempel hur en sträng böjer sig längs hela sin längd. Teorin blev en av byggstenarna i den matematik som fysiken senare behövde för kvantmekaniken.
Året efter beskrev Helge von Koch en figur som i dag finns i nästan varje bok om fraktaler. Du börjar med en triangel och sätter en mindre triangel mitt på varje sida, om och om igen. Resultatet är en snöflinga vars kant är oändligt lång, trots att ytan den omsluter är begränsad.
Myten om Nobelpriset
En historia som ofta återberättas är att Alfred Nobel hoppade över matematiken för att Mittag-Leffler skulle ha förfört hans fru. Den håller inte. Nobel var aldrig gift, och historiker har inte hittat stöd för någon sådan konflikt. Troligare är att Nobel ville belöna upptäckter med tydlig praktisk nytta, och att matematiken inte passade in i den bilden.
Vart tog det vägen?
Stockholms storhetstid blev kort. Kring sekelskiftet drog Göttingen i Tyskland till sig allt fler av världens matematiker. Efter andra världskriget flyttade tyngdpunkten till USA. Sverige hade helt enkelt för få forskartjänster för att hålla kvar sin ställning.
Men traditionen dog inte. Sommaren 1940 knäckte Arne Beurling den tyska krypteringsmaskinen Geheimschreiber med papper och penna. Lennart Carleson fick Abelpriset 2006, bland annat för att ha visat när en signal verkligen kan byggas upp av enkla vågor. Mittag-Lefflers villa i Djursholm blev Institut Mittag-Leffler, i dag ett internationellt forskningsinstitut under Kungl. Vetenskapsakademien dit matematiker från hela världen reser.
Det kanske mest moderna i hela historien är ändå Phragmén. En redaktörs envisa fråga, jag förstår inte det här steget, räddade ett av 1800-talets största misstag och gav oss kaosteorin på köpet. I dag produceras bevis som ingen människa har läst. Frågan är vem som blir nästa Phragmén.
Källor
- Barrow-Green, J. (1994). Oscar II's prize competition and the error in Poincaré's memoir on the three body problem. Archive for History of Exact Sciences, 48, 107–131. - Institut Mittag-Leffler: From Order to Chaos. The Prize Competition in Honour of King Oscar II. mittag-leffler.se - Stockholms universitet: Sonja Kovalevsky, Sveriges första kvinnliga professor. su.se - Koblitz, A. H. (1983). A Convergence of Lives. Sofia Kovalevskaia: Scientist, Writer, Revolutionary. Birkhäuser. - Domar, Y. (1982). On the foundation of Acta Mathematica. Acta Mathematica, 148, 3–8. - Fredholm, I. (1903). Sur une classe d'équations fonctionnelles. Acta Mathematica, 27, 365–390.
Vad tyckte du om artikeln?
