Larmet som väckte världen
Hösten 2017 publicerades en studie som fick både forskare och politiker att haja till. Amatörentomologer i den tyska staden Krefeld hade i nästan tre decennier fångat insekter i samma fällor, på samma platser, med samma metod. När forskare räknade på materialet visade det sig att den totala vikten flygande insekter hade minskat med 76 procent mellan 1989 och 2016. Mitt i sommaren var raset ännu brantare, över 80 procent.
Det mest skrämmande var var det hände. Fällorna stod inte vid motorvägar eller åkrar, utan i 63 skyddade naturområden. Om insekterna försvann där, vad hände då överallt annars?
Sedan dess har bilden fyllts på. En global sammanställning av 166 långtidsstudier från nästan 1 700 platser bekräftade att landlevande insekter minskar, men i lägre takt än de tyska siffrorna, runt nio procent per årtionde. En studie från 2025 fann samma sak på en isolerad bergsplatå i USA, långt från människor: ett ras på drygt 72 procent på tjugo år. När knappt någon bor i närheten pekar misstanken mot något storskaligt, som klimatet.
Inte en boven, utan tusen
Det finns ingen enskild förklaring. En stor genomgång från 2025 läste över 175 forskningsöversikter och byggde ett nätverk av tusentals möjliga orsaker. Slutsatsen blev att insekterna dör av det forskarna kallar döden genom tusen små snitt.
Jordbruket pekas ut som den största roten. Inte för att åkern i sig är farlig, utan för allt den drar med sig: bekämpningsmedel, förlorade ängar, dikade våtmarker, kvävenedfall. Av alla enskilda faktorer har just bekämpningsmedlen den tydligaste negativa effekten i studierna. Lägg till klimatförändringar, ljusföroreningar från gatlyktor och invasiva arter, så har du ett pussel där bitarna förstärker varandra.
Det svenska frågetecknet
Här blir det intressant. När larmen kom upptäckte svenska forskare något genant: vi har knappt mätt. Trots att Sveriges insekter är förhållandevis välstuderade saknas långa mätserier över hur många de faktiskt är.
Det som ändå fanns var prover från fyra sugfällor, sparade sedan 1980-talet. Forskare vid SLU gick tillbaka och analyserade dem. Resultatet stred mot allt man väntat sig. Mängden insekter i Sverige var ungefär lika stor nu som för 35 år sedan. Ingen tysk krasch.
Hur kan det komma sig? Forskarna har flera hypoteser, men inga säkra svar. En möjlighet är klimatet. När det blir varmare under längre delar av året kan fler arter leva så här långt norrut, och nya arter vandrar in söderifrån. En annan tanke är dyster på ett annat sätt: kanske skedde den svenska skadan tidigare, när jordbruket intensifierades på 1900-talet, så att vi missade raset innan mätningarna ens började.
Stabilt betyder inte oförändrat
Men en jämn totalsiffra döljer en omfördelning. Även om antalet insekter står still byts arterna ut. Vissa specialiserade pollinatörer, som de långtungade bina, har minskat kraftigt i Sverige under de senaste 80 åren. Det är just i de trakter där vi odlar mest, och behöver pollineringen som mest, som pollinatörerna är mest hotade.
Och det är där den verkliga oron ligger. Insekterna är inte bara mat åt fåglar. De pollinerar grödor, bryter ner döda växter och håller andra insekter i schack. Forskare uppskattar att mellan 90 och 95 procent av alla skadeinsekter bekämpas naturligt av andra insekter. Tappar du de rätta arterna spelar det mindre roll om totalvikten ser stabil ut.
En gåta värd att ta på allvar
Så ryktet du hört är både sant och förenklat. I Europa är insektsraset väldokumenterat och oroande. I Sverige tyder de magra data vi har på att totalmängden hållit sig, samtidigt som sammansättningen tystare skiftar under ytan.
Det mest ärliga svaret forskningen kan ge är att vi vet för lite. En sak som ser stabil ut på en våg kan ändå vara på väg att tappa just de delar som håller hela maskineriet igång. Och det är svårt att skydda något du inte mäter.
Källor
Hallmann m.fl. (2017), More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas, PLOS ONE. van Klink m.fl. (2020), Meta-analysis reveals declines in terrestrial but increases in freshwater insect abundances, Science. Halsch m.fl. (2025), Meta-synthesis reveals interconnections among apparent drivers of insect biodiversity loss, BioScience. Sockman (2025), Long-term decline in montane insects under warming summers, Ecology. SLU Artdatabanken och intervjuer med Mattias Jonsson (SLU), Naturvårdsverket, samt SVT Nyheter Vetenskap.
Vad tyckte du om artikeln?
