torsdag 11 juni 2026Oberoende populärvetenskap
    NyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Logga inPrenumerera
    Preventivmedel

    Äntligen – ett preventivmedel som riktar sig mot honom

    I över hundra år har det funnits piller, spiral och plåster – allt riktat mot kvinnan. Men nu har forskare vid Cornell University tagit det avgörande steget mot ett säkert, reversibelt och hormonfritt preventivmedel för män. Det handlar inte om en ny kondom. Det handlar om att tillfälligt stänga av kroppens spermieproduktion helt.

    14 april 2026

    Meiosen – nyckeln som låses upp

    Testiklarna jobbar dygnet runt. Varje sekund produceras tusentals nya spermier i en process som kallas meios – en specifik typ av celldelning som bara förekommer i könsceller. Det är just den processen som forskarna vid Cornell University har lyckats bromsa.

    Deras vapen: ett litet molekylmedel som heter JQ1. Det är ingen ny uppfinning – JQ1 har länge testats mot cancer och inflammationssjukdomar. Men nu har forskarna upptäckt att det stör ett kritiskt skede i meiosen som kallas profas 1. Det är som att dra ut sladden precis när maskinen ska sätta igång.

    Resultatet: mössen slutade helt producera spermier.

    Reversibelt – och det är det avgörande

    Det som skiljer den här studien från tidigare misslyckanden är att effekten är helt reversibel. När forskarna slutade ge mössen JQ1, återgick spermieproduktionen till det normala inom sex veckor. Mössen fick sedan avkomma. Avkommans avkomma var också frisk och fertil. Inga generationer framåt verkar ha tagit skada.

    Det är exakt vad som krävs för ett praktiskt preventivmedel: det ska fungera när du tar det, och det ska sluta verka när du slutar.

    Varför har det tagit så lång tid?

    Det är en rimlig fråga. Kvinnors preventivmedel bygger i grunden på att störa hormonproduktion och ägglossning – tekniken är beprövad sedan 1960-talet. Men för män har det visat sig svårare.

    En anledning är att testosteron är centralt för hela männens fysiologi – hjärta, muskler, ben, humör. Att minska det med hormoner ger alltför många biverkningar. En annan anledning är att spermier produceras i en otrolig mängd: uppemot 1 500 per sekund. Att stoppa den produktionen utan att skada kroppen i övrigt kräver ett väldigt precist ingrepp.

    JQ1 fungerar utan att röra hormonbalansen överhuvudtaget. Det är ett mekanistiskt ingrepp – som att byta ut en liten kugge i ett enormt urverk, utan att hela klockan slutar ticka.

    Det återstår fortfarande en bit

    JQ1 är inte redo som läkemedel. I studien visade sig ämnet ha neurologiska biverkningar – det tar sig förbi blod-hjärnbarriären, vilket är oönskat. Forskarteamet arbetar nu med att ta fram mer specifika molekyler som stannar i testiklarna utan att sprida sig i kroppen. Planen är att starta ett bolag inom de närmaste åren och fortsätta utvecklingen. Om allt går som hoppas, kan ett preventivmedel för män – troligtvis i form av en injektion var tredje månad eller ett plåster – vara verklighet inom ett decennium.

    Det låter långt borta. Men för sex år sedan började det med en musstudie.

    En fråga om delat ansvar

    Preventivmedel har länge setts som kvinnans problem. Det är hennes kropp som bär på p-pillret, bär på spiralen, och bär på de eventuella biverkningarna.

    En fungerande metod för män skulle inte bara öka valmöjligheterna – det skulle förändra något mer grundläggande. Vem tar ansvar för att ett barn inte kommer till? Svaret kanske snart inte är självklart längre.

    Det är kanske den mest intressanta frågan forskningen ställer – inte om en molekyl kan blockera profas 1, utan vad som händer när ansvaret för preventivmedel inte längre är ensidigt.

    Källor

    - Cornell Chronicle: Breakthrough takes big step toward safe, reversible male contraception - ScienceDaily: Scientists discover reversible male birth control that stops sperm production

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Medicin och hälsa

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Medicin och hälsa →
    Energipolitiken som gav oss dyrare el
    Energi

    Energipolitiken som gav oss dyrare el

    På 1990-talet betalade svenska hushåll ungefär 20–30 öre per kilowattimme för el. Billigt, stabilt, knappt värt att bry sig om. Sedan fattades ett antal beslut – inte av misstag, inte av ondska, men med konsekvenser som nu syns på varje elräkning i landet.

    Så sätts elpriset i Sverige – kvart för kvart
    Energi

    Så sätts elpriset i Sverige – kvart för kvart

    En vindstilla måndagskväll i januari 2022 betalade hushåll i Malmö över sju kronor per kilowattimme. Samma natt producerade vattenkraftverken i Norrland el för kanske tre öre i rörlig kostnad. Ändå fick alla betala toppnoteringen. Det är inte ett fel i systemet – det är precis hur systemet är designat att fungera.

    Det du spolar ner hamnar på åkern
    Klimat och miljö

    Det du spolar ner hamnar på åkern

    Reningsverket tar hand om avloppet. Det stryker ut avföring, matrester och diskmedel och släpper ut rent vatten. Men det som fastnar i processen, slammet, sprids sedan på svenska åkrar. Och slammet innehåller något som reningsverket inte kan ta bort.

    Din stad är flera grader varmare än skogen intill
    Övrigt

    Din stad är flera grader varmare än skogen intill

    Det händer varje sommarnatt. Temperaturen utanför staden sjunker, men inne i centrum stannar värmen kvar. Det är inte klimatförändringar, det är betong, asfalt och frånvaron av träd. Och lösningen finns redan, den kostar bara vilja.

    Elbilar 2025: vad du faktiskt får för pengarna
    Fordon och transport

    Elbilar 2025: vad du faktiskt får för pengarna

    Räckvidden har fyrdubblats på femton år. Sverige leder Europa. Och en Chalmers-forskare bygger batteriet som kan ta bilen till nästa nivå.

    Marken under dina fötter lagrar mer kol än alla skogar
    Klimat och miljö

    Marken under dina fötter lagrar mer kol än alla skogar

    Sverige har grävt bort en fjärdedel av sina våtmarker. Det visar sig nu vara ett klimatmisstag av historiska mått. En femtedel av landets totala växthusgasutsläpp kommer inte från bilar eller fabriker, utan från mark vi la om för 150 år sedan.

    Bläddra i fler artiklar inom Medicin och hälsa, eller gå till startsidan.