torsdag 30 juli 2026Oberoende populärvetenskap
    MagasinetMarknadsanalysNyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Prenumerera
    Preventivmedel

    Äntligen – ett preventivmedel som riktar sig mot honom

    I över hundra år har det funnits piller, spiral och plåster – allt riktat mot kvinnan. Men nu har forskare vid Cornell University tagit det avgörande steget mot ett säkert, reversibelt och hormonfritt preventivmedel för män. Det handlar inte om en ny kondom. Det handlar om att tillfälligt stänga av kroppens spermieproduktion helt.

    14 april 2026

    Meiosen – nyckeln som låses upp

    Testiklarna jobbar dygnet runt. Varje sekund produceras tusentals nya spermier i en process som kallas meios – en specifik typ av celldelning som bara förekommer i könsceller. Det är just den processen som forskarna vid Cornell University har lyckats bromsa.

    Deras vapen: ett litet molekylmedel som heter JQ1. Det är ingen ny uppfinning – JQ1 har länge testats mot cancer och inflammationssjukdomar. Men nu har forskarna upptäckt att det stör ett kritiskt skede i meiosen som kallas profas 1. Det är som att dra ut sladden precis när maskinen ska sätta igång.

    Resultatet: mössen slutade helt producera spermier.

    Reversibelt – och det är det avgörande

    Det som skiljer den här studien från tidigare misslyckanden är att effekten är helt reversibel. När forskarna slutade ge mössen JQ1, återgick spermieproduktionen till det normala inom sex veckor. Mössen fick sedan avkomma. Avkommans avkomma var också frisk och fertil. Inga generationer framåt verkar ha tagit skada.

    Det är exakt vad som krävs för ett praktiskt preventivmedel: det ska fungera när du tar det, och det ska sluta verka när du slutar.

    Varför har det tagit så lång tid?

    Det är en rimlig fråga. Kvinnors preventivmedel bygger i grunden på att störa hormonproduktion och ägglossning – tekniken är beprövad sedan 1960-talet. Men för män har det visat sig svårare.

    En anledning är att testosteron är centralt för hela männens fysiologi – hjärta, muskler, ben, humör. Att minska det med hormoner ger alltför många biverkningar. En annan anledning är att spermier produceras i en otrolig mängd: uppemot 1 500 per sekund. Att stoppa den produktionen utan att skada kroppen i övrigt kräver ett väldigt precist ingrepp.

    JQ1 fungerar utan att röra hormonbalansen överhuvudtaget. Det är ett mekanistiskt ingrepp – som att byta ut en liten kugge i ett enormt urverk, utan att hela klockan slutar ticka.

    Det återstår fortfarande en bit

    JQ1 är inte redo som läkemedel. I studien visade sig ämnet ha neurologiska biverkningar – det tar sig förbi blod-hjärnbarriären, vilket är oönskat. Forskarteamet arbetar nu med att ta fram mer specifika molekyler som stannar i testiklarna utan att sprida sig i kroppen. Planen är att starta ett bolag inom de närmaste åren och fortsätta utvecklingen. Om allt går som hoppas, kan ett preventivmedel för män – troligtvis i form av en injektion var tredje månad eller ett plåster – vara verklighet inom ett decennium.

    Det låter långt borta. Men för sex år sedan började det med en musstudie.

    En fråga om delat ansvar

    Preventivmedel har länge setts som kvinnans problem. Det är hennes kropp som bär på p-pillret, bär på spiralen, och bär på de eventuella biverkningarna.

    En fungerande metod för män skulle inte bara öka valmöjligheterna – det skulle förändra något mer grundläggande. Vem tar ansvar för att ett barn inte kommer till? Svaret kanske snart inte är självklart längre.

    Det är kanske den mest intressanta frågan forskningen ställer – inte om en molekyl kan blockera profas 1, utan vad som händer när ansvaret för preventivmedel inte längre är ensidigt.

    Källor

    - Cornell Chronicle: Breakthrough takes big step toward safe, reversible male contraception - ScienceDaily: Scientists discover reversible male birth control that stops sperm production

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Medicin och hälsa
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Medicin och hälsa →
    Ensamhet är dödligare än rökning – men AI hjälper inte

    Ensamhet är dödligare än rökning – men AI hjälper inte

    Kronisk ensamhet ökar risken för tidig död med 26 procent. Det är lika illa som fetma eller rökning. Men när allt fler vänder sig till AI-sällskap för tröst visar forskning något oroande: tekniken kan göra ensamheten djupare – inte lindrigare.

    Glass är processad mat — men inte alltid skräpmat

    Glass är processad mat — men inte alltid skräpmat

    En Piggelin och en lyxglass från Häagen-Dazs kan båda kallas glass. Men rent kemiskt är skillnaden mellan dem större än du kanske tror. Här är vad som faktiskt skiljer dem åt — och vad det betyder för din hälsa.

    Åldrandet är inte förfall, det är ett byte
    Medicin och hälsa

    Åldrandet är inte förfall, det är ett byte

    Du trodde att gamla muskler bara slits ut. Men forskarna hittade något annat: dina celler byter medvetet bort snabbhet mot uthållighet. Åldrandet kan vara en kompromiss, inte ett förfall.

    Grisnjuren som faktiskt funkar i en människa
    Medicin och hälsa

    Grisnjuren som faktiskt funkar i en människa

    Mer än 100 000 människor väntar på en njure i USA just nu. De flesta kommer dö innan de får en. Sedan 2024 finns ett alternativ de inte räknade med: ett genetiskt modifierat grisnjure.

    Kvinnor sover mer men mår sämre av det
    Psykologi

    Kvinnor sover mer men mår sämre av det

    Kvinnor sover i genomsnitt mer än män. Ändå lider de dubbelt så ofta av sömnlöshet. Ny forskning visar att sömnbrist slår hårdare mot kvinnor — i hjärnan, kroppen och på jobbet. Hur kan det vara så?

    Djurförsöket är ofta dålig vetenskap, inte bara oetiskt
    Medicin och hälsa

    Djurförsöket är ofta dålig vetenskap, inte bara oetiskt

    Diskussionen om djurförsök handlar nästan alltid om moral. Men det starkaste argumentet mot dem är ett annat: en mus är en dålig modell för en människa. Över nio av tio läkemedel som fungerar på djur misslyckas på oss.

    Bläddra i fler artiklar inom Medicin och hälsa, eller gå till startsidan.