Hjärnan märker skillnaden
Sukralos smakar sött. Men kroppen vet att det inte är socker.
Forskare vid University of Southern California lät 75 unga vuxna dricka en av tre drycker: en med sukralos, en med vanligt socker och en med enbart vatten. Sedan mätte de hjärnaktiviteten med hjälp av MRI-scanning medan deltagarna satt stilla i maskinen.
Resultatet publicerades i tidskriften Nature Metabolism i mars 2025. Och det var tydligt: sukralos ökade blodflödet i hypothalamus – den del av hjärnan som styr hunger och mättnad – mer än vad socker eller vatten gjorde. Deltagarna rapporterade också att de kände sig hungrigare efter sukralos än efter socker.
Kroppen saknar ett viktigt signalämne
När du äter socker stiger blodsockret. Det triggar frisättning av insulin och andra hormoner som signalerar till hjärnan: du har fått näring, du kan sluta äta.
Det händer inte med sukralos. Sockret smakar likadant, men kroppen producerar inte samma hormonsvar. Och hjärnan verkar reagera på den diskrepansen – sötma utan kalorier – genom att öka hungerkänslorna snarare än att dämpa dem.
Studiens ledare Sandhya Chakravartti och hennes kollegor vid USC fann dessutom att hypothalamus förändrade hur den kommunicerade med andra hjärnregioner efter sukralos-intag. Det är inte bara en lokal reaktion i ett litet område. Det verkar påverka hela det system i hjärnan som hanterar hunger och belöning.
Effekten var störst hos dem med övervikt
En av de mer intressanta delresultaten: hos deltagare med fetma var hypothalamus-aktiveringen ännu kraftigare än hos normalviktiga.
Det är ett fynd med tydliga praktiska implikationer. Light-drycker och kalorisnåla produkter med sukralos marknadsförs ofta som ett bra alternativ just för den som vill gå ner i vikt. Men om sötningsmedlet triggar ökad hunger – och om den effekten är starkare hos dem som bär mer på kroppen – kan det i värsta fall motverka sitt syfte.
Det gör inte sukralos farligt. Men det gör det mer komplicerat än reklambilderna låter påskina.
Vad det här inte säger
Det är viktigt att inte dra för stora slutsatser av en enda studie.
Forskarnas experiment mätte hunger och hjärnaktivitet direkt efter intaget – inte vad deltagarna faktiskt åt under dagen eller veckan. Vi vet alltså inte om den ökade hungerreaktionen verkligen ledde till att de åt mer totalt sett. Det är en central fråga som ännu inte är besvarad i den vetenskapliga litteraturen.
Sukralos är godkänt av livsmedelsmyndigheter runt om i världen, däribland den europeiska EFSA och amerikanska FDA. Det finns inget som tyder på att ämnet är skadligt i normala mängder. Och för personer med diabetes, som inte kan reglera blodsocker normalt, kan kalorifrila sötningsmedel ändå vara ett vettigt och tryggt verktyg i vardagen.
Men forskningen som nu byggs upp kring artificiella sötningsmedel och hjärnan är mer nyanserad än det enkla budskapet "kalorifri = bra för vikten".
En komplicerad affär med hjärnan
Det vi äter och dricker påverkar inte bara magen – det skickar signaler till hjärnan som formar vad vi vill ha mer av, hur mätta vi känner oss och hur mycket vi äter nästa måltid. Hjärnan är ingen enkel kalkylmaskin som bara räknar kalorier in och ut.
Sukralos-studien är ett tydligt exempel på det. En dryck utan ett enda kalorivärde kan ändå förändra hur hungrig du känner dig, för att hjärnan förväntar sig en sak och får en annan. Den reagerar på löftet om energi – och känner sig lurad när den uteblir.
Nästa gång du öppnar en light-burk är det värt att fråga sig: vem lurar vem egentligen?
---
Källa: Chakravartti S.P. et al. "Non-caloric sweetener effects on brain appetite regulation in individuals across varying body weights." Nature Metabolism, mars 2025. University of Southern California, Keck School of Medicine.
Vad tyckte du om artikeln?
