Ett lotteri som aldrig tar slut
Just nu, medan du läser det här, gissar specialbyggda datorer världen över på tal. Biljontals gissningar per sekund. Den som först hittar rätt svar får skriva nästa sida i bitcoins kassabok och belönas med nya bitcoin, i dag 3,125 stycken per block, värda miljontals kronor.
Spelet kallas mining, men liknar mer ett lotteri än gruvdrift. Datorerna samlar väntande transaktioner i ett block, lägger till ett slumptal och kör allt genom en matematisk funktion som heter SHA-256. Ut kommer en till synes slumpmässig sifferföljd, en hash. Målet är en hash som börjar med tillräckligt många nollor. Det finns ingen genväg och ingen skicklighet. Bara rå gissningskraft.
Det låter meningslöst. Men meningslösheten är noga uttänkt.
Säkerhet köpt med el
Bitcoin har ingen bank som garanterar att ingen fuskar. I stället gäller principen att den längsta kedjan av block vinner, och varje block kräver bevisat arbete. En angripare som vill skriva om historiken, till exempel för att spendera samma pengar två gånger, måste göra om allt gissande snabbare än resten av världens miners tillsammans.
Det är därför metoden kallas proof-of-work, bevis på utfört arbete. Arbetet måste kosta något på riktigt, annars vore beviset värdelöst. Och det som kostar är el. Nätverkets säkerhet är bokstavligen köpt med energi, ungefär som en borg är byggd av sten som någon släpat dit.
Du kan läsa mer om varför pengar överhuvudtaget fungerar utan inneboende värde i vår artikel Pengar är en lögn vi alla kommit överens om.
Termostaten som äter all effektivisering
Här kommer artikelns kärna, och den överraskar de flesta. Bitcoin har en inbyggd termostat: svårighetsgraden justeras automatiskt ungefär varannan vecka så att det alltid tar cirka tio minuter att hitta ett block. Ansluter fler datorer görs pusslet svårare. Försvinner datorer görs det lättare.
Konsekvensen är att effektivare hårdvara aldrig sänker nätverkets totala förbrukning. När en ny maskin gissar dubbelt så snabbt per kilowattimme svarar nätverket med att göra gåtan svårare. Vinsten äts upp. Det enda som styr den totala elförbrukningen är i stället bitcoins pris. Stiger priset lönar det sig att koppla in fler maskiner, ända tills elräkningen äter upp marginalen. Faller priset stängs de äldsta maskinerna av.
Elförbrukningen är alltså inte en bugg som ingenjörer håller på att fixa. Den är en direkt funktion av vad marknaden tycker att bitcoin är värt.
Hur mycket el pratar vi om?
Uppskattningarna varierar eftersom ingen kan mäta ett decentraliserat nätverk direkt. University of Cambridge och Digiconomist, de två mest citerade källorna, landar i början av 2026 på ungefär 150 till 200 terawattimmar per år. Det motsvarar runt 0,5 till 0,7 procent av världens elproduktion.
För att ge dig en känsla för skalan: hela Sverige förbrukade 136 terawattimmar el under 2024. Bitcoinnätverket drar alltså mer el än Sverige, i nivå med länder som Polen eller Thailand.
Försvarare påpekar att miners ofta söker sig till billig överskottsel, exempelvis vattenkraft utan avsättning eller gas som annars facklas bort. Det stämmer delvis. Men el är en begränsad resurs på ett sammankopplat nät. Grön el som går till mining kan inte samtidigt ersätta fossil el någon annanstans.
Ethereum visade att det går att välja bort
Världens näst största kryptovaluta gjorde 2022 något radikalt. Ethereum bytte ut proof-of-work mot proof-of-stake, där deltagarna i stället låser eget kapital som pant. Fuskar du förlorar du panten. Säkerheten köps med risk i stället för el.
Resultatet: elförbrukningen föll med över 99,9 procent, från en mindre nations nivå till ungefär en stor kontorsfastighets.
Så varför följer inte bitcoin efter? Dels finns ingen som kan besluta det, nätverket saknar ledning och en sådan förändring skulle kräva närmast total enighet. Dels ser många bitcoinanhängare den fysiska energikostnaden som själva garantin. Kapital som pant kan koncentreras hos ett fåtal stora ägare, resonerar de, medan bränd energi inte kan förfalskas. Om det argumentet håller är en öppen fråga. Men det förklarar varför bitcoins elförbrukning inte kommer att optimeras bort.
Frågan som återstår
Bitcoin kommer att dra ungefär så mycket el som priset motiverar, varken mer eller mindre. Den intressanta frågan är därför inte teknisk utan värderande: är ett globalt betalnätverk utan central kontroll värt en Sveriges årsförbrukning i el? Ditt svar beror förmodligen mindre på kilowattimmarna och mer på vad du tror att bitcoin är. Vi har tittat närmare på den frågan i Bitcoin: krasch eller månen – vad säger fakta?
Källor
- Cambridge Bitcoin Electricity Consumption Index (CBECI), University of Cambridge - Digiconomist Bitcoin Energy Consumption Index - Naturvårdsverket: Kryptotillgångar påverkar klimatomställningen (2025) - Chalmers: Kryptovalutor – energiförbrukning och miljöeffekter - Ethereum Foundation: The Merge (2022) - Hashrate Index: nätverksdata 2025–2026
Vad tyckte du om artikeln?
