Din wifi-router känner igen dig
    AI

    Din wifi-router känner igen dig

    Varje router i varje kafé skickar ut data som avslöjar vem som går förbi. Du behöver ingen kamera, ingen telefon i fickan, och du märker ingenting. Tyska forskare har visat att träffsäkerheten är 99,5 procent.

    Peter Bergvall30 augusti 2026

    Kroppen som stör signalen

    Du går genom ett rum med ett wifi-nät. Din kropp består till största delen av vatten, och vatten absorberar och studsar tillbaka radiovågor. Signalerna mellan routern och de uppkopplade enheterna förändras i det ögonblick du passerar. Routern märker det och justerar sig efter det.

    Det är själva justeringen som är problemet.

    Sedan wifi 5 använder routrar en teknik som kallas beamforming. I stället för att spruta ut radiovågor jämnt åt alla håll riktar routern signalen mot varje enskild enhet, ungefär som en strålkastare i stället för en taklampa. För att kunna sikta måste routern veta hur rummet ser ut i radiovågor. Därför skickar din telefon, dator och tv regelbundet tillbaka en mätning av kanalen. Den kallas beamforming feedback information, förkortat BFI.

    De mätningarna skickas okrypterade. Vem som helst inom räckhåll kan läsa dem.

    Nästan hundra procent

    Julian Todt, Felix Morsbach och Thorsten Strufe vid KASTEL Security Research Labs på Karlsruher Institut für Technologie byggde ett system som lyssnar på just den trafiken. De kallar det BFId. Genom att samla feedbacken från flera enheter samtidigt får de mätningar av rummet från olika håll, som flera suddiga bilder av samma person tagna ur olika vinklar. En maskininlärningsmodell tränas på hur just din kropp förvränger signalerna.

    De spelade in 197 personer som gick genom ett wifi-fält, med olika gångstilar och ur olika perspektiv. Det är det största datasetet som använts för wifi-baserad identifiering. Träffsäkerheten landade på 99,5 procent, oberoende av vinkel och oberoende av hur personen gick. När modellen väl är tränad tar en identifiering bara några sekunder.

    Det krävs ingen specialhårdvara. Det krävs ingen åtkomst till nätverket. Framför allt krävs det inte att personen bär med sig någonting alls. Tidigare metoder byggde på lidarsensorer eller på detaljerad kanalinformation som normalt inte går att komma åt. Den här metoden fungerar med en vanlig wifi-enhet mot vanliga routrar som redan står på plats i miljontals hem, butiker och kontor.

    Vad tekniken faktiskt kan säga om dig

    Här är det värt att vara noggrann. Systemet vet inte vad du heter. Det kan säga att personen som går förbi nu är samma person som gick förbi i går. Forskarna jämför det med att känna igen en medresenär på pendeltåget utan att veta vad hen heter.

    Det låter mildare än det är. Anonymitet handlar sällan om namn. Den handlar om att inte gå att följa. En kedja av igenkänningar över tid räcker för att kartlägga vem som besöker vilken mottagning, vilket möte eller vilken lokal. En enda koppling till annan information räcker sedan för att sätta namn på hela kedjan.

    Bortfallet i studien var dessutom påtagligt. Av de 197 inspelade deltagarna gick 161 att använda för BFI-analysen, resten föll bort av tekniska skäl. Laboratorieförhållanden är inte ett kafé. Men riktningen är tydlig, och forskningsfältet rör sig snabbt.

    Problemet går inte att lappa ihop

    Forskarna testade motåtgärder. Att låta enheterna skicka feedback mer sällan hjälpte knappt, träffsäkerheten höll sig uppe även vid kraftigt nedskuren mätfrekvens. Att kryptera feedbacken skulle fungera, men kräver en ändring i själva wifi-standarden och riskerar att slå ut kompatibiliteten med all utrustning som redan finns.

    Samtidigt går utvecklingen åt andra hållet. IEEE, organisationen som skriver standarderna, ratificerade 2025 tillägget 802.11bf, som formaliserar wifi-sensing som en avsedd funktion för närvarodetektering och miljöövervakning. Den funktionen kräver en uttrycklig session mellan enheter. Beamforming-läckan gör inte det. Den finns på i princip varje wifi 5-, 6- och 7-nät i drift i dag, utan att någon har valt den.

    Forskarna vill att integritetsskydd byggs in i standarden medan den fortfarande formas. Det är en smal tidsrymd.

    En kamera du inte kan se

    Strufe formulerar risken som ett hot mot grundläggande rättigheter, och pekar särskilt på auktoritära stater där tekniken kan användas för att följa demonstranter. Radiovågor passerar väggar och behöver inget ljus.

    Det gör den avgörande skillnaden mot en övervakningskamera. En kamera sitter på en vägg. Du kan se den, ifrågasätta den och kräva en skylt bredvid den. En router är en vit plastlåda med lampor, och den är inte installerad för att övervaka någon. Den råkar bara skicka ut precis den information som krävs.

    Radiovågor har alltid uppfört sig oberäkneligt inomhus. Det är samma fysik som gör att 5G inte når in i din lägenhet: signalerna studsar, absorberas och böjs runt allt de möter. I tjugo år har det setts som ett tekniskt problem att lösa. Nu visar det sig att lösningen är ett mätinstrument, och att rummet den mäter är fullt av människor.

    Källor

    - Todt, J., Morsbach, F., Strufe, T. (2025). BFId: Identity Inference Attacks Utilizing Beamforming Feedback Information. CCS '25, ACM SIGSAC Conference on Computer and Communications Security, Taipei. DOI: 10.1145/3719027.3765062 - Karlsruher Institut für Technologie, pressmeddelande via EurekAlert! och ScienceDaily - Tom's Hardware, rapportering om BFId och testade motåtgärder - IEEE 802.11bf-tillägget om wifi-sensing, ratificerat 2025

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Teknik och digitalt liv
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Singulariteten: det ögonblick som kan förändra allt
    AI

    Singulariteten: det ögonblick som kan förändra allt

    Tänk dig att du en morgon vaknar och läser att en maskin har blivit smartare än alla människor som någonsin levt, kombinerat. Inte bara på ett område, utan på alla. Det är singulariteten. Och en del forskare tror att det kan hända inom din livstid.

    Därför når 5G inte in i din lägenhet
    Teknik och digitalt liv

    Därför når 5G inte in i din lägenhet

    Du har 5G-symbol på telefonen men uppkopplingen är seg. Det är inte ett fel, det är fysik. Ju snabbare vågor, desto kortare räckvidd och sämre genomträngning genom väggar.

    Europa i teknikracet: bra forskning, dåliga affärer
    AI

    Europa i teknikracet: bra forskning, dåliga affärer

    Europa har världsledande forskare, strikta regelverk och ambitiösa strategier. Men när tekniken ska bli företag försvinner den ofta till USA. Varför händer det — och har Europa en chans att komma ikapp?

    Rymden ovanför dig är mer trång än du tror
    Rymden

    Rymden ovanför dig är mer trång än du tror

    En liten metallboll med fyra antenner, inte större än en basketboll. Det var allt. Men när den pep sin väg runt jorden i oktober 1957 förändrades världen för alltid. I dag kretsar nästan 15 000 satelliter runt vår planet, och antalet ökar varje vecka.

    Mannen som inte accepterar omöjligt
    Teknik och digitalt liv

    Mannen som inte accepterar omöjligt

    Han sålde sitt första bolag för 307 miljoner dollar vid 28 års ålder. Sedan byggde han raketer, elbilar och hjärndatorer. Vad driver en person att gång på gång attackera problem som alla andra gett upp på?

    Det var mycket sämre förr
    Samhällsvetenskap

    Det var mycket sämre förr

    En mikrougn kostade lika mycket som en charterresa. En dator kostade som en begagnad bil. Och att spela in ett TV-program var lyx för de få. Sedan 1980-talet har priset på teknik rasat med upp till 96 procent — samtidigt som prylarna blivit tusen gånger bättre.

    Bläddra i fler artiklar inom AI och Teknik och digitalt liv, eller gå till startsidan.