Ingen har räknat på vad chattkontrollen kostar
    Teknik och digitalt liv

    Ingen har räknat på vad chattkontrollen kostar

    EU har budgeterat 28,5 miljoner euro om året för ett nytt center mot övergreppsmaterial på nätet. Men den stora posten saknas i kalkylen: alla människor som måste granska det maskinerna larmar om.

    Peter Bergvall22 oktober 2026

    En prislapp som bara täcker halva notan

    När EU-kommissionen 2022 lade fram sitt förslag mot sexuella övergrepp på barn på nätet fanns en prislapp med. Ett nytt EU-center skulle ta emot rapporter om misstänkt övergreppsmaterial, sortera dem och skicka de verkliga fallen vidare till polisen. Budgeten var 28,5 miljoner euro om året.

    Det låter som hela kostnaden, men det är det inte. Siffran täcker själva centret. Den täcker inte de timmar som går åt när en människa måste öppna varje flaggad bild eller chatt och avgöra om det är ett brott. Den täcker inte heller polisens utredningar eller teknikföretagens servrar.

    Förslaget, som kritiker kallar chattkontroll, förhandlas fortfarande. En tillfällig ordning med frivillig skanning gäller till april 2028. Den permanenta lagen har fastnat i förhandlingarna mellan EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen, och ett nytt försök väntas i november. Ingen av parterna har presenterat en kalkyl över vad systemet kräver när det väl är i drift.

    Maskinen larmar, människan granskar

    Ett automatiskt system kan inte döma. Det kan bara flagga. Varje träff måste sedan bedömas av en person, och det är där kostnaden växer.

    Tyskland har bra siffror. Under 2024 fick den federala kriminalpolisen BKA 205 728 tips från amerikanska NCMEC, organisationen som i dag samlar in teknikföretagens rapporter. Av dem var 99 375 inte brottsliga. Det är nästan varannan. Schweiziska federalpolisen har uppgett att upp till 86 procent av de maskinella rapporterna saknar betydelse för brottsutredningar.

    Falsklarmen beror inte främst på slarvig teknik. Det handlar om basfrekvens: när du letar efter något mycket ovanligt bland miljarder vanliga meddelanden ger även en liten felprocent ett stort antal felaktiga träffar. Strandbilder på egna barn, tonåringar som skickar bilder till varandra och medicinska foton ser för en algoritm ut som det den letar efter.

    Ett överslag du kan göra själv

    Eftersom ingen offentlig kalkyl finns kan du göra en grov uppskattning. Siffrorna nedan bygger på mina egna antaganden, så se dem som en storleksordning och inte som en prognos.

    Tyskland har ungefär 84 miljoner invånare och fick drygt 205 000 rapporter. EU har omkring 450 miljoner invånare, alltså drygt fem gånger fler. Med samma takt blir det runt 1,1 miljoner rapporter om året i hela unionen.

    Anta att en första bedömning tar tio minuter. Då krävs 11 miljoner minuter, eller ungefär 185 000 timmar. En heltidstjänst motsvarar runt 1 600 effektiva arbetstimmar om året. Bara sållningen kräver alltså cirka 115 heltidsanställda.

    Sållningen är den billiga delen. Ungefär hälften av rapporterna går vidare som verkliga misstankar, alltså runt 550 000 ärenden. Anta att varje ärende kräver en arbetsdag hos polisen för att identifiera avsändaren, säkra bevis och bedöma om ett barn är i fara. Det blir 4,4 miljoner timmar, eller närmare 2 750 heltidstjänster i Europas poliskårer.

    När krypteringen öppnas växer siffrorna

    Dagens rapporter kommer nästan bara från tjänster utan totalkryptering. Totalkryptering innebär att bara avsändare och mottagare kan läsa meddelandet, inte ens företaget som driver appen. Enligt den tyska kampanjen mot chattkontroll kommer omkring 99 procent av rapporterna till polisen från ett enda företag, Meta. I takt med att fler tjänster krypteras har antalet rapporter halverats sedan 2022.

    Om en permanent lag skulle kräva skanning även i WhatsApp, Signal och iMessage skulle volymen öka kraftigt. Med tio gånger fler rapporter behövs tio gånger fler granskare. Kommissionen har själv räknat med en felfrekvens på tio procent för de verktyg som diskuterats. Den tidigare EU-parlamentarikern Patrick Breyer har utifrån det räknat fram att över tre miljoner oskyldiga chattar och bilder skulle kunna lämnas ut varje år.

    Utfallet beror helt på vad förhandlingarna landar i. Ministerrådet har redan strukit kommissionens krav på obligatorisk skanning. Parlamentet vill att skanning av privata meddelanden bara ska riktas mot misstänkta och kräva domstolsbeslut. Blir lagen riktad sjunker volymen dramatiskt, och då ser kalkylen helt annorlunda ut. Frågan liknar den om vardaglig övervakning som du kan läsa om i Din wifi-router känner igen dig: tekniken avgör inte omfattningen, reglerna gör det.

    Elräkningen är den minsta posten

    Två tekniker används. Den första är hash-matchning. Varje känd övergreppsbild får ett digitalt fingeravtryck, och systemet jämför fingeravtrycken på delade bilder mot en databas. Det är beräkningsmässigt billigt, ungefär som att slå upp ett ord i en ordlista.

    Den andra är AI-klassning. Där tittar en modell på varje ny bild eller text och bedömer om den kan vara övergreppsmaterial eller ett försök att locka barn. Det kräver mer beräkningskraft.

    Även här kan du räkna grovt. Anta att varje klassning drar en tusendels wattimme i telefonen, och att varje EU-invånare skickar tio bilder om dagen. Det blir 4,5 megawattimmar per dygn, eller runt 1,6 gigawattimmar per år. Det motsvarar hushållselen i några hundra svenska villor. Även om antagandet är fel med en faktor tio är energin en småsumma jämfört med lönerna.

    Det dyraste är tiden som tas från annat

    Polisens tid är begränsad. Varje timme som går åt till en strandbild är en timme som inte läggs på ett nätverk av förövare. Det är kritikernas huvudargument.

    Förespråkarna menar att utan detektion blir övergreppsmaterial i krypterade tjänster i praktiken osynligt, och att EU-centret ska sålla bort falsklarmen innan de når polisen. Det stämmer, men det flyttar granskningen snarare än tar bort den. Någon måste fortfarande titta.

    Den siffra som skulle avgöra debatten är vad ett identifierat och skyddat barn kostar i arbetstimmar, och om de timmarna gör mer nytta i skanningen eller i riktade utredningar. Den siffran finns ännu inte.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Teknik och digitalt liv
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Din wifi-router känner igen dig
    AI

    Din wifi-router känner igen dig

    Varje router i varje kafé skickar ut data som avslöjar vem som går förbi. Du behöver ingen kamera, ingen telefon i fickan, och du märker ingenting. Tyska forskare har visat att träffsäkerheten är 99,5 procent.

    Singulariteten: det ögonblick som kan förändra allt
    AI

    Singulariteten: det ögonblick som kan förändra allt

    Tänk dig att du en morgon vaknar och läser att en maskin har blivit smartare än alla människor som någonsin levt, kombinerat. Inte bara på ett område, utan på alla. Det är singulariteten. Och en del forskare tror att det kan hända inom din livstid.

    Robotarna är här – men inte för allt
    Artificiell intelligens

    Robotarna är här – men inte för allt

    Medan du läser det här arbetar en robot på en åker utanför Nyköping. En annan letar ogräs i ett lökfält. En tredje väntar på att få flytta in i ditt hem. Det är inte framtid längre.

    Europa kan inte vinna AI-kapplöpningen men det är fel fråga
    AI

    Europa kan inte vinna AI-kapplöpningen men det är fel fråga

    Europa producerar 22 procent av världens AI-forskning men kontrollerar bara fem procent av datorkraften som behövs för att köra den. Det låter som ett förlorat lopp. Men frågan kanske inte är vem som bygger nästa AI-modell, utan vem som får drifta den — och till vilket pris.

    Havet slutar vara ett gömställe
    AI

    Havet slutar vara ett gömställe

    I tusentals år har havsdjupet varit den säkraste platsen att försvinna på. Nu håller den tryggheten på att ta slut. Vad händer den dag havet blir genomskinligt?

    Hur långt efter ligger Europas AI egentligen?
    AI

    Hur långt efter ligger Europas AI egentligen?

    När USA nyligen stängde av sina kraftfullaste AI-modeller för alla utom amerikaner blev en fråga plötsligt brännande. Hur långt efter ligger Europas egna modeller? Svaret är nedslående och hoppfullt på samma gång.

    Bläddra i fler artiklar inom Teknik och digitalt liv och AI, eller gå till startsidan.