torsdag 11 juni 2026Oberoende populärvetenskap
    NyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Logga inPrenumerera
    Blodprov + AI = diagnos på fem hjärnsjukdomar
    Artificiell intelligens

    Blodprov + AI = diagnos på fem hjärnsjukdomar

    Tänk dig att ett enda blodprov kan berätta om du har Alzheimers, Parkinsons eller ALS. Forskare vid Lunds universitet har byggt en AI-modell som gör just det – och den kan skilja fem hjärnsjukdomar åt med en träffsäkerhet som slår allt tidigare. Det kan förändra hur vi diagnostiserar demens för alltid.

    5 maj 2026

    Fem sjukdomar, ett enda prov

    Att diagnostisera hjärnsjukdomar är svårt. Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS, frontotemporal demens och stroke kan alla orsaka liknande symtom i tidiga stadier: glömska, förvirring, förändrat beteende. Idag krävs det ofta flera specialistbesök, dyra hjärnskanningar och ibland rentav ryggmärgsprov för att ställa rätt diagnos.

    Nu har ett forskarlag vid Lunds universitet tagit ett stort steg framåt. De har tränat en AI-modell som heter ProtAIDe-Dx på blodprov från mer än 17 000 patienter och friska kontroller. Modellen letar efter specifika proteinmönster i blodet – mönster som är karaktäristiska för varje sjukdom. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.

    Hur modellen tänker

    Det som gör ProtAIDe-Dx speciell är att den inte är tränad för en sjukdom åt gången. Istället använder den en teknik som kallas joint learning – ungefär som att lära sig fem språk samtidigt istället för ett i taget. Modellen hittar proteiner som är gemensamma för alla hjärnsjukdomarna, och proteiner som skiljer dem åt.

    Resultatet är ett sorts fingeravtryck i blodet. Alzheimers sjukdom lämnar ett mönster. Parkinsons sjukdom lämnar ett annat. ALS och frontotemporal demens likaså. Och om du haft en stroke syns det också – allt från ett och samma blodprov.

    "Vår förhoppning är att i framtiden kunna diagnostisera flera sjukdomar på en gång med ett enda blodprov", säger Jacob Vogel, som ledde studien.

    Varför det har tagit så lång tid

    Du kanske undrar: varför har ingen gjort det här förut? Svaret handlar om data. För att träna en AI-modell som är tillförlitlig behövs enorma mängder prov. Forskarteamet använde data från GNPC, världens största databas för proteiner kopplade till neurodegenerativa sjukdomar.

    Men det räckte inte att träna modellen på en dataset. Forskarna validerade den mot flera oberoende datasamlingar – de testade om modellen fungerade på patienter som den aldrig hade sett förut. Det är det som gör resultaten trovärdiga, inte att modellen presterade bra på den data den lärde sig på.

    Vad det betyder för dig

    I dag tar det ofta år att få en diagnos för en hjärnsjukdom. Du kanske märker att minnet sviktar. Du går till din läkare. Kanske skickas du vidare till en neurolog. Kanske bokas du in för en hjärnskanning som tar månader. Kanske är väntetiden ett år.

    En AI-baserad blodprovstestning skulle kunna korta den resan dramatiskt. Patienter som får rätt diagnos snabbt kan börja behandling i ett tidigare skede – och tidig behandling är den enskilt viktigaste faktorn för att bromsa sjukdomsförloppet vid till exempel Alzheimers.

    Det är fortfarande ett stycke kvar till klinisk verklighet. Modellen behöver testas i verkliga sjukvårdssammanhang, och myndighetsgodkännanden tar tid. Men riktningen är tydlig: blodet vet mer om din hjärna än vi trodde.

    Mer än en diagnos – ett nytt sätt att se sjukdom

    Det som gör studien från Lunds universitet extra intressant är att den utmanar hur vi tänker kring hjärnsjukdomar. Vi har länge behandlat Alzheimer som en sak, Parkinson som en annan. Men i blodet verkar de lämna spår som delvis överlappar – som om hjärnan vid alla dessa sjukdomar kommunicerar på liknande sätt, fast med lite olika budskap.

    Det öppnar dörren till en ny typ av forskning: inte att förstå en sjukdom i taget, utan att förstå hjärnans nedbrytningsprocesser som ett sammanhängande fenomen. Kanske handlar det mer om hur hjärnan bryts ned än vad den bryts ned av.

    Det är ett tankesätt som kan ge oss verktyg vi inte ens har föreställt oss än.

    Källor: Jacob Vogel m.fl., Lunds universitet. Studien publicerades i Nature Medicine (2026), baserad på data från GNPC (Global Neurodegeneration Proteomics Consortium) med mer än 17 000 patienter.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till AI

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i AI →
    Kapplöpningen om att läsa livets manual
    Biologi

    Kapplöpningen om att läsa livets manual

    Det tog 13 år, kostade miljarder dollar och involverade forskare i sex länder. Målet var att läsa av hela den mänskliga arvsmassan, bokstav för bokstav. Men det mest dramatiska i historien om Human Genome Project är inte resultatet — det är hur en ensam rebell nästan slog hela världen.

    Ditt minne ljuger för dig — övertygat
    Psykologi

    Ditt minne ljuger för dig — övertygat

    Du är säker på att du minns rätt. Det är faktiskt det som är problemet. Minnet känns som en inspelning, men varje gång du plockar fram det bygger hjärnan om det. Forskning visar att du kan implantera ett helt falskt barndomsminne hos en människa med bara ett par meningars suggestiv text.

    Självkörande bilar: var är de och vem vinner?
    Artificiell intelligens

    Självkörande bilar: var är de och vem vinner?

    I tio år har vi fått höra att självkörande bilar är precis runt hörnet. Nu börjar de faktiskt rulla, men inte på det sätt de flesta trodde.

    T. rex tappade armarna för att hålla käften
    Biologi

    T. rex tappade armarna för att hålla käften

    Tyrannosaurus rex hade armar så korta att de knappt nådde dess egen mun. Paleontologer har länge undrat varför. Nu visar en storskalig studie av 85 dinosaurarter att det var ett evolutionärt byteshandel — och att käften vann över klorna.

    En nässpray kan bromsa hjärnans åldrande
    Biologi

    En nässpray kan bromsa hjärnans åldrande

    En tvådos-nässpray fick åldrande möss att prestera bättre på minnestester — inom bara några veckor. Forskare vid Texas A&M University har hittat en genväg förbi blod-hjärnbarriären, och deras metod kan förändra hur vi ser på hjärnans åldrande.

    Robotarna är här – men inte för allt
    Artificiell intelligens

    Robotarna är här – men inte för allt

    Medan du läser det här arbetar en robot på en åker utanför Nyköping. En annan letar ogräs i ett lökfält. En tredje väntar på att få flytta in i ditt hem. Det är inte framtid längre.

    Bläddra i fler artiklar inom AI, Biologi och Övrigt, eller gå till startsidan.