Skillnaden som avgör allt
Det finns en sak nästan alla missar i debatten om vattenkraft. Energi och effekt är inte samma sak.
Energi är hur många terawattimmar ett kraftverk levererar under ett år. Det styrs av hur mycket vatten som rinner ner för älven, alltså av regn och snösmältning. Den mängden går inte att öka. Molnen bryr sig inte om turbiner.
Effekt är hur många megawatt kraftverket kan leverera just nu. Det styrs av hur snabbt vattnet kan tvingas genom maskineriet. Och den siffran går att flytta rejält, utan att en enda ny älv dämms.
Därför är uttrycket att svensk vattenkraft är färdigbyggd både sant och missvisande.
Tre till fyra reaktorer i befintliga anläggningar
En studie som Sweco gjorde tillsammans med Skellefteå Kraft räknade igenom Sveriges tio största kraftproducerande älvar. Slutsatsen: effekten där går att höja med 3 400 megawatt, en ökning på ungefär 24 procent. Extrapolerat till alla utbyggda älvar landar potentialen kring 3 900 megawatt.
För att göra det begripligt: Sveriges största reaktor, Oskarshamn 3, ligger på cirka 1 450 megawatt. Vi talar alltså om storleksordningen tre till fyra reaktorer, i anläggningar som redan finns, i älvar som redan är reglerade.
En mer försiktig bedömning kom från Sveriges Ingenjörer och AFRY 2024. Där landade den realistiska potentialen fram till 2035 på omkring 1 300 megawatt. Fortfarande nära en hel storreaktor. Och som Ulrika Lindstrand vid Sveriges Ingenjörer påpekade handlar det inte om att bygga något nytt utan om att använda det vi har bättre.
Vad man faktiskt gör
Arbetet är mindre glamoröst än siffrorna antyder.
Det handlar om att byta turbiner. Ett aggregat från 1950-talet drar ut mindre energi ur samma vattenmängd än en modern konstruktion. Det handlar om att bredda vattenvägarna, tuberna och tunnlarna som leder vattnet till och från turbinen, eftersom de ofta är den verkliga flaskhalsen. Ibland finns till och med ett förberett schakt för ytterligare ett aggregat som aldrig sattes in.
När Övre Hemsjö i Mörrumsån renoverades gav bytet av de gamla turbinerna, monterade 1906, en effekthöjning på tre procent. Det låter blygsamt. Men summerat över hundratals aggregat blir det ett kraftverk.
Vad du får för pengarna är inte mer el över året. Du får el vid rätt tidpunkt. Samma vattenmängd, släppt snabbare när priset är högt och vinden ligger nere, långsammare när det blåser. I ett system med mycket väderberoende produktion är det precis den varan som är värdefull, vilket vi förklarat närmare i Så sätts elpriset i Sverige.
Varför det ändå inte händer
Om potentialen är så stor, varför står turbinerna kvar?
Pär Forsberg, chefsstrateg på Skellefteå Kraft och delaktig i studien, pekar ut tre hinder. Det första är ekonomiskt. Ombyggnaderna kostar mycket, intäkten kommer först i ett framtida marknadsläge, och dagens prissättning betalar inte tillräckligt för förmågan att leverera snabbt. Risken, säger han, är att ingen vågar satsa i tid.
Det andra är elnätet. En effekthöjning som inte kan matas ut är värdelös, och nätet måste byggas ut i samma takt.
Det tredje är det märkligaste. Effekten i en älv sitter ihop. Höjer du kapaciteten i ett verk men inte i det nedanför, blir det senare en propp. Men kraftverken har olika ägare, och konkurrensreglerna gör att de i den här typen av frågor är förhindrade att samordna sig med varandra. Rengårds kraftstation i Skellefteälven byggs om just för att den är en så stor flaskhals för alla verk uppströms. Det är undantaget som visar problemet.
Krocken ingen löst
Sedan finns en fjärde komplikation, som sällan nämns.
Att köra ett kraftverk hårdare och mer ryckigt kallas korttidsreglering. Det innebär att flödet nedströms svänger kraftigt över dygnet, vilket är påfrestande för fisk, bottenfauna och strandzoner. Samtidigt pågår omprövningen av vattenkraftens miljövillkor, där domstolarna kan besluta om just jämnare minimiflöden.
Med andra ord: samma process som ska ge älvarna bättre miljö kan sätta villkor som gör effekthöjningen svårare att utnyttja, medan riksdagens beslut i maj 2026 om undantag från art- och habitatdirektivet drar åt motsatt håll. Den konflikten är utredd i Sveriges bästa batteri får inte laddas upp.
Det som gör frågan intressant är att effekthöjning ofta framställs som gratis kraft. Det är den inte. Den kräver kapital, nät, samordning mellan konkurrenter och ett miljöutrymme som samtidigt krymper. Men den är det enda sättet att få mer ur svensk vattenkraft, eftersom vi bestämde oss för länge sedan att inte dämma en älv till, vilket vi berättar om i Landet som slutade bygga sitt bästa kraftslag.
Källor
- Sweco och Skellefteå Kraft, Effektutbyggnad vattenkraft, en kvantitativ analys av potentialen i befintliga vattenkraftverk - AFRY Management Consulting för Sveriges Ingenjörer, Potential för ökad effekt och balansering från Sveriges vattenkraft (2024) - Energi.se, Stor potential för effekthöjningar i vattenkraft, intervju med Pär Forsberg - Energimyndigheten, Nationell plan för moderna miljövillkor (2026) - Proposition 2025/26:202 och riksdagens beslut 26 maj 2026 om undantag enligt art- och habitatdirektivet
Vad tyckte du om artikeln?
