# Kabeln som vände upp och ned på elpriset i norr
Finland var länge Nordens stora elfattigland. Sedan gick tre saker i mål nästan samtidigt, och priserna blev aldrig sig lika igen.
Bakgrunden: Finland köpte sin el av oss
I decennier var flödet tydligt. Sverige producerade mer el än landet förbrukade, Finland köpte överskottet. 2021 importerade Finland 15,9 terawattimmar el från Sverige, ett år som inte skiljde sig nämnvärt från de föregående.
Prisskillnaderna var dramatiska. Under kalla vinterveckor kunde Finlands elpris vara sex gånger högre än i norra Sverige och Nordnorge. Det berodde på att Finland var isolerat, med begränsad kapacitet att ta emot el utifrån. När vinden låg och temperaturen föll bildade Finland ett eget prisområde på Nord Pool, helt frikopplat från de låga nordnorska och nordsvenska priserna.
Det är den situationen som nu har förändrats.
Reaktorn som försenade sig i 14 år
Byggstarten var 2005. Driftstarten planerades till 2009. Det dröjde ändå till april 2023 innan Olkiluoto 3 inledde reguljär kommersiell drift, Europas största kärnreaktor med en kapacitet på 1 600 megawatt.
Effekten på priserna var omedelbar. Sedan Olkiluoto 3 togs i drift sjönk de finska elpriserna avsevärt, och Finland exporterade till och med el till Sverige under perioder sommaren 2023. Förändringen var historisk. År 2023 täcktes nästan 98 procent av Finlands elbehov med inhemsk produktion, en nivå som landet senast nådde i slutet av 1970-talet.
Enligt analytiker pressade reaktorn ned de finska elpriserna med ungefär 5 eurocent per kilowattimme vid full effekt. Reaktorn täcker nu ensam 14 procent av Finlands elbehov, och räknar du med de två äldre reaktorerna på samma halvö stiger siffran till 30 procent.
Ledningen som ändrade spelreglerna i norr
Samtidigt pågick ett annat projekt, längst upp i den skandinaviska periferin. Aurora Line, en 380 kilometer lång 400 kilovoltsledning från Messaure i Sverige till Oulu i Finland, togs i drift den 11 november 2025. Projektet slutfördes på åtta år, hälften av den tid sådana projekt brukar ta.
Resultatet: överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland ökade med 40 procent, upp till totalt 2 000 megawatt. Finland, via nätoperatören Fingrid, stod för 80 procent av den totala byggkostnaden på ungefär tre miljarder kronor. Det säger en del om vem som ville ha kabeln mest.
Det elektriska nät du lever i fungerar på ett specifikt sätt. El flödar dit priset är högst. Är det dyrare att köpa el i Finland än i norra Sverige, rör sig elen österut till dess priserna jämnar ut sig. Det är grundlogiken. Och det är precis vad som hände.
Norra Sverige fick Nordens högsta elpris
Vintern 2025/2026 sammanföll tre saker på en gång. Det var ovanligt kallt. Det var vindstilla. Och den nya kabeln låg klar. Elpriserna i Finland och Baltikum steg på grund av kylan, och eftersom Aurora Line nu tillät mer el att flöda österut pressades priset upp i det nordligaste svenska elområdet SE1.
Spotpriset i Norrbotten landade på 94 öre i snitt för januari 2026. Januari 2025 hade priset legat på 24 öre. En skillnad på nästan 300 procent, och det dyraste januaripriset i Norrbotten som uppmätts. Under enskilda dagar hade SE1 till och med landets högsta elpris, en situation som inte uppstått tidigare.
Svenska kraftnät förklarade att Aurora Line bidrog till prisnivåerna, men betonade att kabeln inte var ensam orsak. Den stora anledningen till elpriserna var att det hade varit väldigt kallt. Experter från SMHI konstaterade att det var den kallaste januarimånaden i Pajala sedan mätningarna startade 1940, och den kallaste i Karesuando sedan 1893.
Varför byggdes den då?
Det enkla svaret: för att ett elnät utan flaskhalsar är bättre för alla, på lång sikt.
Med Aurora Line på plats kan effektuttaget i Boden-Luleåregionen mer än fördubblas, från 345 till 745 megawatt. Det är avgörande för de stora industriinvesteringar, bland annat i grönt stål, som planeras i Norrbotten. Köerna för elnätsanslutning är längst i hela landet i Norrbottens län.
Dessutom är priseffekten inte ensidig. Under sommarmånaderna, när det blåser i norra Finland, kan SE1 i stället importera billig finsk el. Priset på el jämnar ut sig i båda riktningarna.
Seniorforskare har bedömt att den kombination av kyla, vindstilla och ny kabel som drabbade Norrland vintern 2025/2026 är ovanlig, och att liknande situationer kan dröja 10 till 15 år.
Nästa kabel är redan på ritbordet
Vinterns prisreaktioner har inte stoppat planerna, de har snarare påskyndat dem. Svenska kraftnät och Fingrid gör just nu en gemensam studie om var och hur en eventuell Aurora Line 2 ska byggas, med resultaten planerade till 2026.
Den stora osäkerheten är hur norra Sverige ser ut på 2040-talet, det år en ny förbindelse i bästa fall kan stå klar. Om de planerade industriinvesteringarna i Norrbotten, bland annat i grönt stål, faktiskt förverkligas förändras hela kalkylen. Med ett stort stålverk i drift skulle det sluka ungefär hälften av all el som produceras i Norrbotten, och möjligheten att importera från Finland periodvis vore då en tillgång, inte ett hot.
En andra kabel vänder alltså logiken. Idag trycker Aurora Line upp priset i SE1 en kall vinter, för att el flödar dit det kostar mest. Om industrialiseringen av norr tar fart är det Finland som kan exportera billig vindkraft söderut. Det är samma ledning, samma marknadslogik, men med omvänt flöde.
Vad innebär det här?
Det nordiska elsystemet ritar om sig. Finland är inte längre det land som köper billig el av sina grannar när det blåser. Med Olkiluoto 3 i full drift och en ny vindkraftssatsning i norr har Finland blivit en aktiv handelspart, en som periodvis exporterar. Aurora Line knöt ihop marknaderna hårdare, och det som händer i Helsingfors vinternätter syns nu på elräkningarna i Kiruna.
Det är grundprincipen med sammankopplade elnät. Du delar risker och du delar resurser. Det kan bli dyrare en kall, vindstill januari. Men det innebär också att nätet håller bättre ihop när nästa kris slår till.
---
Källor: Svenska kraftnät (Aurora Line, pressmeddelanden 2025–2026), Norrbottens-kuriren/NSD (prisutveckling SE1 januari 2026), SVT Nyheter Norrbotten, Second Opinion, Statistikcentralen i Finland (årsrapport 2023), Energiavirasto Finland, Yle Svenska, Tidningen Näringslivet (OL3-driftsättning april 2023), EU-kommissionen/CINEA (Aurora Line projektdokumentation), Finnish Energy / Nord Pool (prisstatistik 2019–2023).
Vad tyckte du om artikeln?
