Stängs reaktorerna av för att höja elpriset?
    Energi

    Stängs reaktorerna av för att höja elpriset?

    Fyra av Sveriges sex reaktorer står stilla mitt i november, och på sociala medier sprids förklaringen att de stängts av med flit för att pressa upp priset. Vi har gått igenom stoppen ett i taget. Bakom dem finns gummirester, en läckande kylledning och en kortsluten kabel.

    Peter Bergvall16 november 2026

    Två reaktorer av sex

    Den 16 november producerar bara Forsmark 2 och Oskarshamn 3 el. Sverige har omkring 7 000 megawatt kärnkraft, och ungefär 4 500 av dem står stilla. Det är två tredjedelar av kärnkraften, i en månad när elpriset i södra Sverige har varit högre än under krisåret 2022.

    I flödena på sociala medier är förklaringen enkel. Kraftbolagen stänger av för att det lönar sig. Mindre el ger högre pris, och högre pris ger större vinst.

    Teorin är inte dum i sig. Att hålla tillbaka produktion för att höja priset kallas otillbörlig marknadspåverkan, och det är förbjudet just för att det går att göra. Men för att en teori ska stämma måste den passa ihop med det som faktiskt har hänt. Så låt oss titta på reaktorerna en i taget.

    Fyra stopp, fyra olika orsaker

    Ringhals 3 har stått still sedan den 4 maj. Under arbetet upptäcktes gummirester som lossnat från ventiler i reaktorns kylsystem. Små gummibitar kan täppa igen kylkanaler, och i ett kärnkraftverk är kylningen det sista du vill chansa med. Systemet har därför sanerats under ett halvår. Ny beräknad återstart är den 27 november.

    Ringhals 4 fick ett läckage i en kylledning till generatorns stator, alltså den stillastående delen av generatorn där strömmen bildas. Till det kom mer underhåll och sanering. Reaktorn väntas tillbaka den 20 november, tio dagar tidigare än förra prognosen.

    Forsmark 1 är den enda som står still enligt plan. Den årliga revisionen, med bränslebyte och kontroller, började den 6 september och planerades långt i förväg. Den avslutas den 17 november. Ena turbinen har dock fått en stor översyn och blir klar först den 3 december, så reaktorn går på ungefär halv effekt fram till dess.

    Forsmark 3 stoppades natten mot den 14 november. Ett fel i ett kablage kopplat till ett kylsystem ledde till en kortslutning. Vattenfall valde att stänga reaktorn under reparationen för att ha god säkerhetsmarginal. Den väntas tillbaka den 20 november.

    Men revisioner görs väl på sommaren?

    Det stämmer i stort. Revisioner planeras flera år i förväg och läggs när elbehovet är lågt. Men Forsmarks revisioner har länge sträckt sig in på hösten. År 2020 blev Forsmark 1 klar med sin först den 28 oktober.

    Det ovanliga i år är alltså inte att en reaktor har revision på hösten. Det är att två tekniska fel som drog ut på tiden och ett akut haveri hamnade i samma veckor. Ett planerat stopp kan du lägga när det passar. Ett trasigt kylsystem väljer inte sin tidpunkt.

    Vem skulle tjäna på det?

    Tänk på vad ett stopp kostar ägaren. En reaktor på 1 000 megawatt producerar en miljon kilowattimmar i timmen. Vid ett spotpris kring tre kronor är det omkring tre miljoner kronor i intäkt varje timme, eller drygt 70 miljoner per dygn. Det är pengar som försvinner så fort reaktorn står still.

    Vattenfall är majoritetsägare i både Ringhals och Forsmark. Visst säljer bolaget också vattenkraft som blir mer värd när priset stiger. Men då skulle det löna sig att stänga under några kalla timmar, inte i ett halvår som med Ringhals 3. Ett stopp som pågått sedan maj har dessutom kostat mest under de månader då priset var lågt.

    Dessutom sker allt detta öppet. Enligt EU:s förordning REMIT måste varje stopp och varje ändrad prognos publiceras direkt för hela marknaden. Energimarknadsinspektionen granskar att reglerna följs och kan lämna ärenden vidare till Ekobrottsmyndigheten. Den som vill följa Ringhals 3:s återstartsdatum kan göra det dag för dag, och det har flyttats flera gånger. En planerad manipulation brukar inte se ut så.

    Så fylls hålet

    När 4 500 megawatt försvinner måste något annat producera. Det blir vattenkraft, vindkraft, import och ändrade flöden mellan elområdena. Problemet är att vattenmagasinen i Sverige och Norge ligger under normala nivåer, med störst underskott i söder. Vinden varierar mellan några hundra och över 10 000 megawatt från dag till dag.

    Från den 16 november finns också den strategiska reserven, oljeeldade Karlshamnsverket med 330 megawatt, som Svenska kraftnät kan använda om effekten inte räcker. Energimyndigheten bedömde den 11 november att risken för effektbrist är låg men att risken för höga priser är förhöjd. Det är samma mönster som vi beskrivit i Elen räcker. Det är priset som är problemet.

    Priset blir högt för att flera saker sammanfaller. Kärnkraften saknas i söder, där elen behövs. Gaslagren i Europa är låga. Södra Sverige är dessutom hopkopplat med dyrare marknader i Tyskland och Polen. Under de första tolv dagarna i november låg spotpriset i elområde 4 på i snitt 320 öre per kilowattimme exklusive moms. Det är fyra gånger mer än i november i fjol.

    Det verkliga problemet

    Om alla prognoser håller är fem av sex reaktorer tillbaka till slutet av november. Priset kommer då sannolikt att sjunka, åtminstone när det blåser.

    Den obekväma slutsatsen är att verkligheten är mer oroande än konspirationen. En medveten avstängning skulle du kunna förbjuda och straffa. Gummirester, läckor och kablar som går sönder i reaktorer från 1980-talet går inte att förbjuda. Vi har skrivit om hur svensk kärnkraft producerar allt mindre med samma sex reaktorer. När sex reaktorer ska bära så stor del av elen i söder räcker det att några få saker går fel samtidigt.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Energi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Elsuveränitet – integration eller självförsörjning?
    Energi

    Elsuveränitet – integration eller självförsörjning?

    Sverige exporterar el till Europa – och får höga elpriser i retur. Det låter som en dålig affär, men det är faktiskt ett medvetet val. Den här artikeln handlar om den paradox som alla elöverskottsländer ställs inför: hur mycket europeisk integration vill vi egentligen ha?

    Hur farligt är kärnavfall egentligen?
    Energi

    Hur farligt är kärnavfall egentligen?

    Ett gram färskt använt bränsle kan döda dig på några veckor. Ändå är det mesta kärnavfall knappt farligare än vanliga verktyg. Var ligger sanningen?

    Energipolitiken som gav oss dyrare el
    Energi

    Energipolitiken som gav oss dyrare el

    På 1990-talet betalade svenska hushåll ungefär 20–30 öre per kilowattimme för el. Billigt, stabilt, knappt värt att bry sig om. Sedan fattades ett antal beslut – inte av misstag, inte av ondska, men med konsekvenser som nu syns på varje elräkning i landet.

    Vem vill vad? Elpolitik, intressen och vägval
    Energi

    Vem vill vad? Elpolitik, intressen och vägval

    En villägare med elpanna och en vindkraftsproducent kan titta på samma elräkning och dra helt motsatta slutsatser. Elpolitiken handlar inte bara om kilowattimmar och kablar – den handlar om vems intressen som väger tyngst när Sverige ska forma sitt energisystem för de kommande 50 åren. Den här artikeln visar vad de olika aktörerna egentligen vill ha.

    Vad kostar ett elöverskott? Kärnkraft och vind i siffror
    Energi

    Vad kostar ett elöverskott? Kärnkraft och vind i siffror

    Olkiluoto 3 kostade 100 miljarder kronor och blev 14 år försenad – ett monumentalt fiasko. Men med dagens elpriser betalar reaktorn av sig själv på sex år, och sedan återstår mer än ett halvsekel av nästan gratis el. Här är siffrorna bakom det svenska elöverskottet, bortom den politiska retoriken.

    Elmarknaden förklarad – så bestäms ditt elpris
    Energi

    Elmarknaden förklarad – så bestäms ditt elpris

    Din granne i Luleå betalade hälften så mycket som du i Malmö för samma kilowattimme förra vintern. Anledningen finns inte i din elleverantörs prissättning – den finns i norska fjordar, tyska gaskontrakt och flaskhalsar i stamnätet. Så här fungerar systemet som styr vad du betalar varje gång du sätter på kaffebryggaren.

    Bläddra i fler artiklar inom Energi, eller gå till startsidan.