Vem släcks först, och vem släpps in?

Två sorters brist, två sorters kö

När någon säger att Sverige har elbrist kan det betyda två helt olika saker. Svenska kraftnät, som driver stamnätet, skiljer noga på dem. Den skillnaden är nyckeln till allt som följer.

Effektbrist betyder att produktion och import inte räcker under en enskild timme. Det händer den kallaste vintermorgonen, när alla värmer hus och industrin går för fullt. Kapacitetsbrist betyder att elen visserligen finns i systemet, men att ledningarna inte räcker för att föra fram den till en viss plats.

Den första bristen hanteras med en rangordning över vem som släcks först. Den andra hanteras med en kö över vem som släpps in. Låt oss ta dem i tur och ordning.

Den kallaste timmen

El måste produceras i exakt samma ögonblick som den används. Det går inte att lägga den på lager i stor skala, vilket vi förklarat i Strömmen som aldrig får stanna. Därför är det den enskilda timmen med högst förbrukning, topplasttimmen, som avgör om systemet klarar sig.

Förra vintern inföll den den 12 januari mellan klockan 8 och 9. Sverige använde då 24 800 megawattimmar på en timme. Kärnkraften gick på 99 procent av sin kapacitet och vattenkraften på 76 procent. Vindkraften gav bara 18 procent, och i sina prognoser räknar Svenska kraftnät med så lite som 9 procent. Det är det största skälet till att vindkraft hjälper mycket mot årsbehovet men lite mot den kallaste timmen.

Var kylan slår till spelar också roll. En grad kallare i Stockholmsregionen ökar Sveriges effektbehov ungefär 16 gånger mer än en grad kallare kring Luleå. Det är i södra Sverige folket bor, och där uppstår bristen först.

Om elen inte räcker finns en trappa av åtgärder. Svenska kraftnät går nedåt i den steg för steg:

1. Marknaden reagerar. Priset stiger, en del drar ner sin förbrukning och mer el importeras.
2. Reglerkraft köps in. Producenter och storförbrukare har lagt bud på att öka eller minska sin effekt med kort varsel.
3. Den strategiska reserven aktiveras. Förra vintern bestod den av 350 megawatt från Mälarenergi och Sydkraft. Den behövde aldrig användas.
4. Manuell förbrukningsfrånkoppling. Svenska kraftnät beordrar nätbolagen att koppla bort ett visst antal megawatt. Det har aldrig hänt i Sverige.

Vem släcks först?

Om det sista steget ändå blir verklighet avgör ett planeringssystem som heter Styrel vilka som blir mörka. Kommuner, myndigheter och nätbolag pekar ut samhällsviktiga elanvändare. Länsstyrelsen väger sedan ihop underlaget och rangordnar länets elledningar. Rangordningen följer åtta prioritetsklasser som står i en förordning:

1. Det som inom timmar är avgörande för liv och hälsa
2. Det som inom timmar är avgörande för att samhället fungerar
3. Det som inom dagar är avgörande för liv och hälsa
4. Det som inom dagar är avgörande för att samhället fungerar
5. Det som representerar stora ekonomiska värden
6. Det som har stor betydelse för miljön
7. Det som har stor betydelse för sociala och kulturella värden
8. Övriga elanvändare

Det finns två saker i listan som är lätta att missa. Den första är att prioriteringen gäller ledningar, inte enskilda hus. Nätbolagen kan sällan koppla bort en enda kund. Delar du ledning med ett sjukhus har du alltså tur. Den andra är att klass 5 handlar om ekonomiska värden. En stor industri kan i en kris hamna före ditt kök.

Styrel ger heller ingen garanti. Det är ett sätt att mildra konsekvenserna, och frånkopplingen roterar mellan områden. Svenska kraftnät tror att ett avbrott i så fall handlar om ett par timmar, men vill inte lova något.

Hur nära är vi?

Hittills har Sverige klarat sig med god marginal. Men den europeiska bedömningen ERAA 2025 ser en annan framtid. Den simulerar tusentals tänkbara år och räknar hur många timmar per år efterfrågan inte kan mötas, ett mått som kallas LOLE. Regeringens tillförlitlighetsnorm säger högst en timme per år.

Nästan all brist hamnar i SE3 och SE4, alltså södra Sverige. Det betyder inte att lamporna slocknar tio timmar om året. Det betyder att marknaden i de simuleringarna inte räcker, och att reserver, import eller frånkoppling måste ta resten. Svenska kraftnäts prognos för den kommande vintern publiceras den 15 oktober.

Vem släpps in?

Den andra rangordningen är vardaglig och mycket större. Den 1 september stod ansökningar om nästan 26 000 megawatt ny elanvändning i kö hos Svenska kraftnät. Det är mer än hela Sveriges förbrukning under förra vinterns topplasttimme.

Kön består egentligen av två köer. I norr väntar tung industri, framför allt stål och gruvor. I Mälardalen väntar datacenter. Vilka bolag som står i kön är inte offentligt, eftersom Svenska kraftnäts kunder är regionala nätbolag och uppgifterna omfattas av affärssekretess. Bolagens egna besked ger ändå en bild av storleksordningen:

• Google i Torsboda utanför Sundsvall: upp till 1 000 megawatt enligt Google, på sikt möjligen det dubbla
• Stegra i Boden: beviljad anslutning på 1 750 megawatt
• EdgeConneX på Northvolts gamla tomt i Skellefteå: ambition om 1 000 megawatt
• Brookfield i Strängnäs: planerade 750 megawatt
• EcoDataCenter i Borlänge: 250 megawatt vid start, upp till 600
• atNorth i Sollefteå: 300 megawatt

Här gäller inte Styrels prioritetsklasser. Ett svenskt stålverk och ett amerikanskt datacenter behandlas lika, eftersom EU:s regler kräver icke-diskriminerande villkor. Den som först lämnat in en komplett ansökan har gått först, med krav på att projektet visar verklig framdrift. Det håller på att ändras. Svenska kraftnät vill börja reservera kapacitet för vissa kundtyper i vissa områden, tilldela efter faktisk användning i stället för maximal effekt och utreda om storskaliga elanvändare ska behöva ta med sig ny fossilfri produktion.

När kommer mer planerbar effekt?

Planerbar effekt är kraft som går att styra oavsett väder, alltså vattenkraft, kärnkraft och värmekraft. Den som hoppas på ett stort tillskott får vänta:

• 2026: byggstart för Svenska kraftnäts nya station och dubbla 400 kV-ledningar till Luleå, främst för SSAB:s elektrostålverk
• cirka 2029: Vattenfalls planerade investeringsbeslut om ny kärnkraft vid Ringhals
• cirka 2035: Vattenfalls mål för den första små modulära reaktorn, SMR. Socialdemokraternas energitalesperson gissar snarare 2038
• 2035: regeringens mål om minst 2 500 megawatt ny kärnkraft

Vattenfall väljer mellan fem reaktorer av en amerikansk typ eller tre av en brittisk. Båda alternativen ger ungefär 1 500 megawatt. Det motsvarar knappt sex procent av den el som står i kö.

Varför kärnkraften inte tömmer kön

Här möts de två rangordningarna. Nya reaktorer vid Ringhals hamnar i SE3, precis där effektbristen är störst. De sänker alltså risken att någon behöver släckas en kall morgon. Det är ett verkligt och viktigt bidrag.

Men kön är till största delen ett ledningsproblem. Svenska kraftnät skriver själva att kapacitetsbrist inte ens ingår i deras rapporter om effektbalansen. Industrin i SE1 står i kö i ett område som redan producerar mer el än det använder. Där saknas inte kraftverk, där saknas kablar. Som vi skrev i Kraftverket tar två år. Ledningen tar tolv. är det nätet som är den långsamma delen.

Dessutom köar även produktionen. Över 20 000 megawatt ny elproduktion väntar på att få mata in i stamnätet. Ett kraftverk som inte kommer ut på nätet hjälper ingen.

Det som snabbast släpper in fler handlar därför mindre om nya kraftverk och mer om att använda nätet smartare. Det kan vara villkorade avtal där en kund accepterar att dra ner under ansträngda timmar, eller en fabrik som länkar ihop sin ansökan med en solpark och ett batteri. Det kan också vara en tilldelning som utgår från hur mycket el en anläggning faktiskt använder. Den som är flexibel kan komma in före den som kräver full effekt dygnet runt.

Två listor som börjar likna varandra

I dag är listorna väldigt olika. Den som avgör vem som släcks bygger på att vissa verksamheter är viktigare än andra. Den som avgör vem som släpps in har hittills sagt att alla är lika. Men när Svenska kraftnät börjar sortera kön efter systemnytta närmar sig de två varandra. Frågan om vem som är viktigast för samhället flyttar då från krisplanen ut i vardagen. Den frågan har tidigare bara ställts en kall januarimorgon som aldrig kom. Nu ska den besvaras varje gång någon vill bygga något nytt.

Källor

• Svenska kraftnät: Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport vår 2026 (Svk 2026/2697, 15 maj 2026)
• Svenska kraftnät: Information om pågående anslutningsärenden, statistik per elområde och anslutningstyp (1 september 2026)
• Svenska kraftnät: Rapport – regeringsuppdrag om att se över anslutningsprocessen till elsystemet och tillträdet till elmarknaden (29 april 2026)
• ENTSO-E: European Resource Adequacy Assessment (ERAA 2025), via Svenska kraftnät
• Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare
• Energimyndigheten: Styrel – Handbok 2023–2025
• Svenska kraftnät: Snabb utbyggnad möjliggör omställningen i Luleå (pressmeddelande, 11 november 2025)
• TT/SvD och SVT om Vattenfalls planer för ny kärnkraft vid Ringhals
• Affärsvärlden, Byggvärlden, Energinyheter.se, Sundsvalls kommun och bolagens pressmeddelanden om enskilda projekt