1. Turbintillverkarna: Säljer utrustningen — men inte utan problem
De företag som tillverkar själva turbinerna, som danska Vestas och tyska Nordex och Siemens Gamesa, befinner sig i en delvis annan ekonomisk situation än de som driver vindkraftparkerna. De säljer utrustning och tar betalt vid leverans — men har under senare år drabbats hårt av stigande råvarukostnader, störningar i leveranskedjorna och fast prissatta kontrakt som tecknades innan inflationen slog till.
Siemens Gamesa redovisade miljardförluster flera år i rad och genomgick en omfattande omstrukturering. Vestas har kämpat med pressade marginaler. Det råder alltså ingen automatisk lönsamhet ens för dem som säljer hårdvaran.
Nordex har på senare tid fått order från Sverige, bland annat via BayWa r.e., vilket visar att marknaden för nyinstallationer inte är helt stillastående — men tillväxten har bromsat in kraftigt.
2. Projektutvecklarna: Tar hem tillstånden — och en stor del av risken
Projektutvecklare som svenska OX2 och tyska wpd identifierar platser, söker tillstånd och bygger vindkraftparker för att sedan sälja dem vidare eller behålla dem i drift. Det är en kapitalintensiv verksamhet med lång ledtid och hög politisk risk.
OX2 har aktivt expanderat utanför Sverige, bland annat med ett 40 MW vindkraftprojekt i Polen. Det är symptomatiskt: de svenska möjligheterna har minskat i attraktivitet.
Den svenska regeringen avvecklade sitt primära subventionsprogram för förnybar energi för några år sedan, vilket lämnade utvecklarna att förlita sig på marknadsdriven finansiering. Följden blev tydlig: inga nya vindkraftturbinbeställningar har lagts i Sverige sedan dess. Enligt Green Power Sweden uppgick ny installerad kapacitet till 1,4 GW under 2025, men efter 2027 väntas utbyggnaden i princip stanna upp — en direkt konsekvens av att inga nya investeringar görs på dagens marknad.
3. Operatörerna: Driver parkerna — och bär den tyngsta förlusten
Det är bland de långsiktiga operatörerna — de som äger och driver vindkraftparker år ut och år in — som de mest alarmerande siffrorna dyker upp.
En genomgång av den svenska vindkraftssektorns ekonomi visar att branschen som helhet inte redovisat vinst ett enda år sedan 2017. Förlusterna som andel av omsättningen har varierat mellan 19 och 90 procent under perioden 2017–2022. Totalt uppgick förlusterna under dessa år till 13,5 miljarder kronor, vilket innebär en genomsnittlig förlustmarginal på 39 procent.
Orsaken är grundläggande: vindkraften kan i Sverige inte producera el till ett pris under marknadspriset — trots att sektorn mottagit omfattande subventioner. Norra Sverige är extra utsatt, där negativa elpriser förekommer allt oftare, efterfrågan stagnerar och nätet saknar kapacitet att föra ner överskottselen till södra Sverige.
Den 179-turbiners stora vindkraftparken Markbygden Ett AB i Piteå är ett av de tydligaste exemplen på hur fel det kan gå. Operatören tecknade ett 19-årigt avtal som visade sig katastrofalt när elpriserna föll. Förlusterna uppgår till hundratals miljoner euro, och ägarskapet överfördes till en nederländsk stiftelse som ett led i omstruktureringsförsöken.
Vattenfall, som statligt ägt och diversifierat energibolag, klarar sig relativt bättre. Vindkraftssegmentet ökade sitt underliggande rörelseresultat med 3 procent under 2025. Arise Windpower visade ett positivt resultat under Q2 2025 med EBITDA på 61 miljoner kronor — ett undantag i en sektor som annars präglas av röda siffror.
4. Markägarna: Den dolda risken ingen pratar om
Markägare som upplåter mark för vindkraftparker får typiskt en årlig arrendeinkomst. Det låter som en trygg affär — men det finns en risk som sällan syns i kontrakten.
I Sverige regleras rivningsskyldigheten dels via tillståndsprocessen, dels via privata markavtal. Operatören är i teorin skyldig att bekosta nedmonteringen när parkens livstid är slut. Men vad händer om bolaget gått i konkurs?
Enligt svenska regler ska en säkerhet ställas innan byggnation påbörjas. Men systemet har en allvarlig brist: säkerhetens storlek baseras ofta på schablonbelopp per turbin som inte speglar de verkliga kostnaderna. Siffror som 60 000–100 000 kronor per turbin förekommer i permittprocesser.
Det är en bråkdel av vad rivningen faktiskt kostar.
5. Vad kostar rivningen egentligen?
En landbaserad turbin kostar mellan 950 000 och 3 900 000 kronor att riva — och upp till 6,6 miljoner om grundreningen ska vara fullständig. DNV GL varnar att kostnaderna i vissa fall kan överstiga en miljon euro per turbin när alla aspekter beaktas. Det schablonmässiga säkerhetsbeloppet på 60 000–100 000 kronor per turbin täcker alltså i bästa fall några procent av den faktiska kostnaden.
Rotorbladen är ett särskilt problem. De består av glasfiberarmerad plast och kolfiberkompositer — extremt svåra att återvinna. Deponering är billigast men håller på att förbjudas i allt fler länder. Tyskland, Nederländerna, Österrike och Finland har redan infört förbud. Sverige förväntas följa efter.
6. Turbinernas livslängd: Kortare än du tror
En vindkraftturbins konstruktionsmässiga livslängd är typiskt 20–25 år, i gynnsamma fall 30 år. Det är kortare än de flesta konventionella kraftkällor. I praktiken förlänger många operatörer livstiden med 5–10 år via teknisk besiktning och underhåll, för att skjuta upp de höga rivningskostnaderna. Det är ekonomiskt rationellt på kort sikt — men ökar den framtida kostnadsbördan.
I Europa som helhet beräknas ungefär 20 000 rotorblad behöva deponeras eller brännas till 2040.
Den samlade bilden är att vindkraftindustrin i Sverige befinner sig i en strukturell kris. Subventionerna är borta, elpriserna i norr är för låga, och de dolda slutkostnaderna för rivning och markrestaurering är väsentligt underskattade i tillståndsprocessen. Markägare som tecknat avtal utan tillräckliga garantier riskerar att stå med en rivningskostnad på flera miljoner kronor per turbin om operatören gått i konkurs.
Källor
Bloomberg/Brussels Signal, Green Power Sweden, Vattenfall årsrapport, Arise Windpower Q2 2025, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), DNV GL, WindEurope, akademiska studier om vindkraftsavfall och återvinning.
Vad tyckte du om artikeln?
