Sex jordmassor, 51 dagar, rätt avstånd
Planeten heter GJ 887 d. Den är en så kallad super-jord – en stenplanet som är större och tyngre än jorden men mindre än Neptunus. Minst sex gånger så mycket massa som jorden, visar mätningarna. Ett varv runt sin stjärna tar 51 dagar.
Avståndet till stjärnan är det som gör den intressant. Planeten ligger i det astronomer kallar livets zon. Där är strålningen lagom för att vatten ska kunna finnas i flytande form på ytan. Varken frusen till is eller förångad till gas. Vatten i flytande form är en av förutsättningarna för liv som vi känner det.
Stjärnan i mitten heter GJ 887. Den är en röd dvärg, alltså mindre och kallare än vår sol. Därför behöver GJ 887 d inte ligga lika långt bort som jorden gör från solen för att hamna i livets zon. Ett helt varv på 51 dagar räcker.
Och avståndet från oss? 10,7 ljusår. I kosmiska mått är det runt hörnet. Bara Proxima Centauri b ligger närmare oss bland de planeter vi hittat i livets zon.
En ovanligt lugn stjärna
Nu kommer det som verkligen skiljer ut GJ 887 d. Stjärnan den kretsar runt är osedvanligt stillsam.
Röda dvärgar är kända för att vara bråkiga. De spyr ut kraftiga utbrott av strålning, så kallade flares, som kan slita atmosfären rakt av en närliggande planet. Proxima Centauri är ett typexempel. Trots att Proxima Centauri b ligger i livets zon tror många forskare att stjärnans utbrott redan har bränt bort varje eventuell atmosfär.
GJ 887 verkar göra tvärtom. Mätningarna visar mycket låg magnetisk aktivitet. Stjärnan rör sig runt sin egen axel på ungefär 39 dagar – ganska långsamt – och det brukar hänga ihop med få utbrott. Det betyder att en planet som GJ 887 d faktiskt har en rimlig chans att behålla en atmosfär över miljarder år.
En atmosfär är avgörande. Utan den försvinner vattnet ut i rymden, temperaturen svänger våldsamt och ultraviolett strålning bränner allt levande på ytan. Med en atmosfär blir bilden en helt annan.
Så hittade de den
Planeten gav sig inte till känna frivilligt. GJ 887 d lyser inte. Den kunde bara upptäckas genom ett finmätningsjobb på själva stjärnan.
Ett forskarlag lett av astronomen C. Hartogh, med Sandra V. Jeffers som tungviktsfigur, använde två av världens mest precisa instrument. HARPS-spektrografen i Chile. Och dess nyare syskon, ESPRESSO, monterat på VLT-teleskopet i samma Anderna. Båda mäter hur stjärnljuset försiktigt darrar när en planet drar stjärnan fram och tillbaka med sin gravitation.
Med 101 nya observationer från HARPS och 12 från ESPRESSO kunde teamet bygga en mycket mer detaljerad modell av systemet. Då framträdde inte bara den misstänkta planeten på 51 dagar – utan också en tidigare okänd jordmasseplanet med bara 4,4 dagars omlopp.
Totalt finns alltså minst fyra planeter runt GJ 887. Kanske fem, men den femte är ännu inte bekräftad. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics i mars 2026.
Nästa steg: leta atmosfär
Att bekräfta en planet är en sak. Att undersöka om den faktiskt har en atmosfär är något helt annat. Och det är dit forskningen nu siktar.
Nästa generations rymdteleskop är byggda för precis detta. Habitable Worlds Observatory, som NASA planerar för 2040-talet, ska kunna fånga direktbilder av planeter som GJ 887 d. Europas LIFE-mission är ett annat projekt på ritbordet. Båda ska försöka läsa av ljuset från atmosfären och leta efter gaser som syre, metan eller vattenånga. Kombinationer av sådana gaser kan skvallra om biologi.
GJ 887 d är redan uppskriven som en av de främsta kandidaterna att titta på först. Den är nära. Stjärnan är ljusstark nog att studera i detalj. Och den är troligen lugn nog att ha lämnat atmosfären i fred.
Fundera en stund på avståndet. Tio komma sju ljusår betyder att ljuset du ser från GJ 887 lämnade stjärnan när du åt sommarlunch för nästan elva år sedan. Så nära – och ändå så oändligt långt borta. Vi kommer inte att resa dit. Men vi kan lära oss att läsa av deras himmel från vår.
Om bara några decennier kanske en svensk skolelev läser i läroboken att det sitter en röd dvärgstjärna i närheten vars fjärde planet har vattenånga i luften. Och kanske lite mer än så.
Källor
- C. Hartogh, S. V. Jeffers, S. Dreizler m.fl. "RedDots: Multiplanet system around M dwarf GJ 887 in the solar neighborhood." Astronomy & Astrophysics, vol. 707, A93, publicerad mars 2026. - Planetary Habitability Laboratory, University of Puerto Rico at Arecibo. Habitable Worlds Catalog, 2026. - European Southern Observatory, dokumentation av HARPS- och ESPRESSO-observationer av GJ 887, 2024–2025.
