torsdag 11 juni 2026Oberoende populärvetenskap
    NyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Logga inPrenumerera
    Galaxerna dansar i takt – vem dirigerar?
    Fysik och kosmologi

    Galaxerna dansar i takt – vem dirigerar?

    Tänk dig 14 galaxer uppradade i en rak linje, hundratals miljoner ljusår bort. De snurrar – och de snurrar alla åt samma håll. Forskare vid University of Oxford har hittat en av universums största roterande strukturer, och ingen vet riktigt varför den finns.

    5 maj 2026

    En sträng av galaxer i rymden

    Universum är inte jämnt fyllt. Det ser mer ut som ett svampnät – långa trådar av materia, så kallade kosmiska filament, med galaxer hopade längs trådarna och gigantiska tomrum emellan. Det är på en sådan tråd som den nya strukturen hittades.

    Forskargruppen, ledd av astronomer vid University of Oxford och University of Cambridge, identifierade 14 galaxer uppradade längs ett filament ungefär 5,5 miljoner ljusår långt. Det är en ofattbar sträcka. Vår egen galax, Vintergatan, är ungefär 100 000 ljusår bred. Det här filamantet är alltså 55 gånger längre.

    Strukturen ligger 140 miljoner ljusår bort och sitter inbäddad i ett ännu större filament med över 280 galaxer och en total längd på runt 50 miljoner ljusår.

    Det som förvånade forskarna

    Att hitta ett filament är inte ovanligt. Det förvånande var något annat.

    Galaxerna i strängen snurrar inte bara för sig själva – de snurrar i samma riktning som filamantet de sitter i. Fler än vad slumpen kan förklara. Det är som om en osynlig dirigent bestämmer åt vilket håll varje galax ska rotera.

    Rotationshastigheten för hela strukturen beräknades till 110 kilometer per sekund. Det låter snabbt, men för ett objekt på miljoner ljusår är det ändå relativt lent. Studien publicerades i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society i december 2025.

    Vad det utmanar

    Vår nuvarande modell för hur universum formas kallas Lambda-CDM-modellen. Den förklarar hur materia klumpade ihop sig efter Big Bang och bildade galaxer, stjärnor och planeter. Men den modellen förutspår inte att stora strukturer som filament ska rotera – och definitivt inte att galaxerna inuti dem ska snurra synkroniserat.

    Det är ett problem. Antingen finns det krafter som modellen inte tar hänsyn till, eller så missförstår vi något grundläggande om hur galaxers rotation påverkas av omgivningen.

    En teori är att filamantet fick sin rotation tidigt i universums historia, möjligen under perioden strax efter Big Bang, och att den rotationen sedan ärvdes av galaxerna som bildades inuti det. Men det är fortfarande spekulationer – ingen vet säkert.

    Hur man mäter en galax 140 miljoner ljusår bort

    Du kanske undrar hur forskarna ens kunde se detta. Svaret är radioteleskop och en egenskap hos vätegas.

    Galaxerna i studien är rika på neutralt väte, ett ämne som sänder ut radiovågor på en specifik frekvens – den så kallade 21-centimetervåglängden. Med hjälp av MeerKAT, ett kraftfullt radioteleskop i Sydafrika, kartlade teamet hur vätegasen rörde sig inuti varje galax. När en galax roterar mot oss ser vi våglängden lite kortare, och bort från oss lite längre. Precis som när en ambulans passerar – tonen ändras beroende på riktning.

    Dessa mätningar visade att galaxerna faktiskt rörde sig i ett gemensamt mönster längs filamantet.

    Vad det kan berätta om universum

    Det här är inte en isolerad kuriositet. Kosmiska filament är universums skelett – de kopplar ihop galaxhopar och styr hur materia flödar genom rymden. Om de roterar, och om den rotationen påverkar galaxerna inne i dem, behöver vi räkna om en del av det vi trodde vi visste.

    Forskarteamet inkluderade astronomer från University of Cape Town, Rhodes University, South African Radio Astronomy Observatory och University of Edinburgh. Det är ett globalt projekt, och det fortsätter. Fler filament ska kartläggas, och fler galaxer ska mätas.

    Nästa fråga är om det här är ett undantag eller regeln. Om roterande filament visar sig vara vanliga, ändrar det bilden av hur universum är uppbyggt på den allra största skalan.

    Du tittade kanske upp mot stjärnhimlen en gång och tänkte att allt där ute rör sig slumpmässigt. Det gör det inte. Det snurrar.

    Källor

    Studien publicerades i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society (december 2025). Forskarteamet leddes av astronomer vid University of Oxford och University of Cambridge, i samarbete med South African Radio Astronomy Observatory (SARAO) och MeerKAT-radioteleskopet i Sydafrika.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Fysik

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Fysik →
    En klocka som aldrig hinner gå fel
    Fysik

    En klocka som aldrig hinner gå fel

    Universum är 13,8 miljarder år gammalt. Den noggrannaste klockan som någonsin byggts skulle inte ha tappat en enda sekund under hela den tiden. Hur är det ens möjligt, och varför spelar det någon roll?

    James Webb hittade en planet med jordlik temperatur
    Fysik och kosmologi

    James Webb hittade en planet med jordlik temperatur

    James Webb-teleskopet har hittat en planet med jordlik temperatur. Det är inte samma sak som jordlikt liv — men det är ett steg mot att förstå hur vanliga sådana planeter är.

    Sol från rymden: genialiskt — men när?
    Energi

    Sol från rymden: genialiskt — men när?

    I år skjuter Japan upp en satellit som ska skicka solenergi direkt till jorden, via mikrovågor. Den producerar bara tillräckligt med el för att koka kaffe. Men om experimentet lyckas kan det förändra hur vi tänker kring energi för alltid.

    Björndjuret överlevde rymden utan skyddsdräkt
    Biologi

    Björndjuret överlevde rymden utan skyddsdräkt

    År 2007 skickades ett djur ut i öppna rymden, utan skyddsdräkt. Det överlevde tio dagar i vakuum, extrem kyla och kosmisk strålning. Djuret är knappt en halv millimeter långt och lever förmodligen i mossorna utanför ditt fönster just nu.

    Mörk energi förändras – och det ändrar allt
    Fysik och kosmologi

    Mörk energi förändras – och det ändrar allt

    Mörk energi är den kraft som driver universum att expandera allt snabbare. I decennier har forskare trott att den är konstant – en oföränderlig egenskap hos rymden. Nu pekar det största kartläggningsprojektet i astronomins historia på att vi kan ha fel.

    Studenterna som lyssnar efter mörk materia
    Fysik och kosmologi

    Studenterna som lyssnar efter mörk materia

    85 procent av all materia i universum är osynlig. Vi vet att den finns där ute, men ingen har sett eller rört vid den. Nu har två studenter i Hamburg byggt sin egen detektor, och jagat den med studentbudget.

    Bläddra i fler artiklar inom Övrigt, Fysik och Rymden, eller gå till startsidan.