torsdag 30 juli 2026Oberoende populärvetenskap
    MagasinetMarknadsanalysNyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Prenumerera
    Studenterna som lyssnar efter mörk materia
    Fysik och kosmologi

    Studenterna som lyssnar efter mörk materia

    85 procent av all materia i universum är osynlig. Vi vet att den finns där ute, men ingen har sett eller rört vid den. Nu har två studenter i Hamburg byggt sin egen detektor, och jagat den med studentbudget.

    2 maj 2026

    Universum väger för mycket

    Något stämmer inte. Galaxer snurrar för fort. Ljus böjs på fel ställen. Kluster av galaxer håller ihop trots att gravitationen från all synlig materia inte borde räcka. Det finns bara en förklaring som håller matematiskt: universum måste innehålla enormt mycket mer materia än vi kan se.

    Fysiker kallar den mörk materia. Inte för att den är svart, utan för att den inte sänder ut, absorberar eller reflekterar ljus. Den är osynlig på alla sätt vi normalt använder för att se saker. Ändå borde den finnas runt dig just nu, om teorin stämmer. Mörk materia ska genomtränga hela galaxen, hela planeten, hela rummet du sitter i.

    Problemet är att vi aldrig har fångat den. Inte en enda partikel.

    En hypotetisk partikel som passar perfekt

    Bland de starkaste kandidaterna finns en partikel som heter axion. Den föreslogs ursprungligen på 1970-talet av fysikerna Roberto Peccei och Helen Quinn för att lösa ett helt annat problem i partikelfysiken. Av en slump visade det sig att axionerna, om de existerar, också är utmärkta kandidater för mörk materia.

    Axioner är extremt lätta, kanske en miljarddel av en elektronvolt i massa, och de interagerar nästan inte alls med vanlig materia. Det är därför de aldrig synts till. Men de har en svaghet: under rätt förhållanden kan en axion omvandlas till en foton, ett ljuspaket. Om du placerar en kraftig magnet runt en precis inställd resonatorkavitet kan du i teorin tvinga axioner att avslöja sig som svagt mätbara radiovågor.

    Det är principen bakom den typ av detektor som kallas cavity detector, kosmisk radio är ett bra namn på det.

    Två studenter, en magnet och en idé

    Agit Akgümüs och Nabil Salama är masterstudenter i fysik vid Hamburgs universitet. De fick ett studentforskningsbidrag från universitetets Hub for Crossdisciplinary Learning och bestämde sig för att bygga en axion-detektor från grunden.

    De hade inte tillgång till miljardsatsningar som CERN eller det japanska Belle II-experimentet. Men de var inbäddade i forskargruppen bakom MADMAX, ett av världens mer ambitiösa axionexperiment, och fick låna magnet, utrustning och expertis.

    Resultatet blev vad Salama beskriver som "den enklaste möjliga versionen av en kavitetsdetektor". En resonatorkavitet av högelektriskt ledande material, kopplad till noggranna elektroniska mätinstrument. Avskalad, kompakt, budgetmässig.

    "Vi reducerade ett mycket komplext experiment till dess väsentliga delar", säger Salama. "Resultatet är ett system med lägre känslighet, begränsat till ett smalt sökfönster, men fortfarande kapabelt att producera riktig vetenskaplig data."

    Inget fynd, men ändå ett framsteg

    De hittade inga axioner. Det var väntat.

    Men ett negativt resultat är inte samma sak som ett misslyckat experiment. Deras data visade att axioner med vissa egenskaper, framför allt de som skulle koppla starkt till fotoner inom det testade massintervallet, inte kan existera med de egenskaperna. De har uteslutit en liten bit av ett gigantiskt möjlighetsutrymme.

    "Vår sökning täcker bara en liten region med begränsad känslighet, men den hjälper ändå till att snäva in möjligheterna", säger Akgümüs. "För att faktiskt hitta partikeln behöver vi antingen mycket större experiment eller många olika sådana, där varje experiment undersöker sitt specifika område."

    Studien publicerades i Journal of Cosmology and Astroparticle Physics.

    Kanske ett vanligt labexperiment en dag

    Det mest oväntade kom under peer review-processen. En av granskarna noterade att när, eller om, axionen väl hittas och dess massa är känd, skulle experiment som detta kunna bli standardövningar på fysikutbildningar runt om i världen.

    "Vi fick höra att sådana uppställningar en dag skulle kunna bli vanliga studentlaboratorier", säger Salama. "På ett sätt har vi kanske föregripit den framtiden."

    Det är en ovanlig tanke. Att det experiment som idag kräver en magnet, precisionselektronik och ett universitetsbidrag, om ett decennium kanske är nästa generations gymnasiefysik.

    Mörk materia är fortfarande osynlig. Men sökningen är nu lite mer noggrant avgränsad än igår. Och den gjordes av två studenter med en enkel detektor och en idé.

    Källor

    Akgümüs, M.A., Salama, N. et al. A student-built cavity detector for dark matter axion searches. Journal of Cosmology and Astroparticle Physics, 2026. Via ScienceDaily (april 2026). Citerade forskare: Agit Akgümüs och Nabil Salama, Hamburgs universitet; MADMAX-samarbetet.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Fysik
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Fysik →
    Mörk energi förändras – och det ändrar allt

    Mörk energi förändras – och det ändrar allt

    Mörk energi är den kraft som driver universum att expandera allt snabbare. I decennier har forskare trott att den är konstant – en oföränderlig egenskap hos rymden. Nu pekar det största kartläggningsprojektet i astronomins historia på att vi kan ha fel.

    Galaxerna dansar i takt – vem dirigerar?

    Galaxerna dansar i takt – vem dirigerar?

    Tänk dig 14 galaxer uppradade i en rak linje, hundratals miljoner ljusår bort. De snurrar – och de snurrar alla åt samma håll. Forskare vid University of Oxford har hittat en av universums största roterande strukturer, och ingen vet riktigt varför den finns.

    Elektroner som bryter hundraårig fysiklag

    Elektroner som bryter hundraårig fysiklag

    Djupt inne i grafen – ett material tunnare än ett hårstrå – rör sig elektroner på ett sätt som ingen trodde var möjligt. De flödar som vatten. Och de bryter en av fysikens mest välbeprövade lagar med hela 200 gånger.

    HIV-medicin tillverkad i rymden klarar resan hem
    Bioteknik

    HIV-medicin tillverkad i rymden klarar resan hem

    Ett privat bolag skickade upp en satellit, lät en HIV-medicin kristallisera i viktlöshet och plockade ner den igen. Det borde inte ha funkat. Det gjorde det.

    Din kylskåpsmagnet borde inte kunna finnas
    Fysik

    Din kylskåpsmagnet borde inte kunna finnas

    Räkna på en magnet med bara klassisk fysik, och svaret blir noll. Att järn fastnar på din kyl är beviset för att kvantmekaniken styr även de mest vardagliga sakerna.

    Uppfann vi matematiken, eller hittade vi den?
    Samhällsvetenskap

    Uppfann vi matematiken, eller hittade vi den?

    Är tvåan du räknar med en mänsklig uppfinning, eller fanns den innan människan? Frågan låter oskyldig. Men svaret delar filosofer och fysiker mitt itu.

    Bläddra i fler artiklar inom Fysik och Rymden, eller gå till startsidan.