En familj av 15 000 kemikalier
PFAS, eller perfluorerade och polyfluorerade ämnen, är inte ett ämne utan en hel familj med mer än 15 000 varianter. Det de har gemensamt är bindningen mellan fluor och kol, en av de starkaste som finns i kemin. Det är precis det som gör dem användbara. Och precis det som gör dem farliga.
Fluor-kol-bindningen bryts inte ner av ljus, syre, bakterier eller värme. Den bara finns kvar. I marken, i vattnet, i kroppen. Det är därför de kallas evighetskemikalier. En PFAS-molekyl som tillverkas idag kan fortfarande finnas kvar om tusen år.
De finns i det du minst anar
PFAS används i stekpannor med non-stick-beläggning, regnkläder, brandsläckningsskum, skor, livsmedelsförpackningar och möbeltyger. Skidvax med PFAS har förorenat sjöar runt populära pister i hela Skandinavien.
I Sverige visar undersökningar att 92 procent av hushållen har mätbara halter PFAS i dricksvattnet. Sju av 73 provtagna täkter överstiger de gränsvärden som börjar gälla 2026. Och det är inte bara i vattenkranen. Forskare har uppmätt höga halter i bröstmjölk från svenska mammor, där en del prover visar halter på 25 nanogram per liter, långt över riktvärdet på 4 nanogram för dricksvatten.
Vad händer i kroppen?
Forskning kopplar PFAS-exponering till förhöjda kolesterolvärden, sänkt immunförsvar, störd sköldkörtelfunktion och ökad risk för vissa cancerformer. Hos gravida kan PFAS-exponering påverka fosterutvecklingen och förändra hjärnans vita substans hos det nyfödda barnet, med könsspecifika skillnader.
Här är ett grundläggande problem: vi exponeras inte för ett ämne, utan för hundratals blandningar. Effekten av blandningar är svår att studera. De flesta studier tittar på enstaka PFAS-föreningar, men i verkligheten är det alltid en mix. Det gör det svårt att dra skarpa slutsatser om säkra gränsvärden.
Vi vet att PFAS lagras i kroppen och anrikas uppåt i näringskedjan. Hos människor, som sitter högst, blir halterna som störst.
Vem reglerar?
USA:s miljömyndighet EPA fastställde i april 2024 nya gränsvärden för sex PFAS i dricksvatten, något som saknats länge. I EU trädde ett nytt direktiv i kraft 2021 som reglerar PFAS i dricksvatten, och Sverige arbetar med att implementera det.
Men det är svårt att reglera 15 000 ämnen. Ofta ersätts förbjudna varianter med nyare som är kemiskt nästan identiska men ännu inte reglerade. Det är ett kapprustningsproblem: lagstiftningen jagar industrin, och industrin ligger alltid lite före.
Det gröna alternativet som inte finns på hyllan än
Det enda som verkligen löser problemet är att sluta tillverka PFAS. Alternativ finns för de flesta användningsområden: keramiska beläggningar istället för non-stick, vattenavstötande tyger baserade på vax eller silikon. Men de presterar sämre i extremsituationer, och industrin är trög att ändra sig.
Tills vi är där bör du veta: filterkannor tar inte bort PFAS. Omvänd osmos gör det, men det är dyrt och få har det hemma. Att undvika non-stick-prylar och välja PFAS-fria regnjackor när du byter är de enklaste stegen.
Det kan verka litet i ett globalt problem. Men du minskar din exponering, och du skickar en signal.
Källor
- Livsmedelsverket (2024). PFAS i dricksvatten från små dricksvattenanläggningar. - Naturvårdsverket. Högfluorerade ämnen i miljön. - EPA (2024). National Primary Drinking Water Regulation for PFAS. - PMC (2023). Forever chemicals: the persistent effects of PFAS on human health. - Disease Models & Mechanisms (2025). Models and challenges for studying forever chemicals.
Vad tyckte du om artikeln?
