En klyfta som krymper när du tittar närmare
Räknat per invånare är EU:s ekonomi ungefär 72 procent av USA:s. Den siffran brukar följas av ord som kris, stagnation och förlorat decennium. Men den säger mindre än du tror. Den blandar ihop tre olika saker: hur mycket vi arbetar, hur mycket vi får ut av varje timme och vilka priser vi använder när vi jämför.
Plocka isär dem en i taget, så ändras bilden. Inte helt, men mer än rubrikerna antyder.
Steg ett: européer jobbar mindre
En genomsnittlig amerikansk arbetare arbetade drygt 1 760 timmar under 2025, enligt OECD. En svensk arbetare arbetade runt 1 600 timmar, en fransman 1 500 och en tysk under 1 400. Skillnaden mellan USA och Tyskland motsvarar nästan tio arbetsveckor om året.
Mindre arbete ger mindre produktion. Det är ingen brist på förmåga. Det är till stor del ett val, betalt med längre semestrar, föräldraledighet och kortare arbetsveckor. OECD varnar visserligen för att nivåerna inte går att jämföra exakt mellan länder, men mönstret är tydligt.
Steg två: per timme är gapet mindre
Räknar du i stället produktion per arbetad timme hamnar flera västeuropeiska länder nära USA. En amerikansk arbetstimme gav ungefär 97 dollar i BNP år 2023. Tyskland låg på 94, Sverige på 89 och Danmark på 99. Enligt en genomgång från Richmond Fed, en av den amerikanska centralbankens regionbanker, ligger de stora europeiska ekonomierna på 90 till 100 procent av USA:s nivå per timme.
Så långt låter det lugnande. Men här börjar det verkliga grälet.
Steg tre: vilken linjal använder du?
För att jämföra ekonomier med olika valutor behöver du räkna om till gemensamma priser. Det vanliga verktyget heter köpkraftsparitet, eller PPP. Det svarar på frågan hur många euro som krävs för att köpa samma korg varor som en dollar köper i USA just nu.
Med den linjalen har Europa inte halkat efter. Tysklands BNP per invånare steg från 74 till 80 procent av USA:s mellan 2001 och 2023. Frankrike låg stilla kring 70 procent. Bara Italien föll, från 74 till 68. Nobelpristagaren Paul Krugman drog slutsatsen att Europa är starkare än det själv tror.
Mät i stället tillväxten med varje lands egna, fasta priser, så växer en helt annan bild fram. Med 2001 som startpunkt satt till 100 hade USA:s BNP per invånare nått 132 år 2023. Tyskland nådde 122, Frankrike 117 och Italien 102. Italien har alltså i praktiken stått still i över två decennier. Europeiska centralbanken visar samma sak för produktiviteten: mellan 1995 och 2019 ökade den per timme med omkring 50 procent i USA, men bara 28 procent i euroområdet.
Ekonomerna Philippe Aghion, Antonin Bergeaud och Luis Garicano menar att det är den andra linjalen som visar sanningen. Europa halkar efter, och gapet växer.
Datorchipet som förklarar båda
Det märkliga är att båda sidor är överens om siffrorna. De grälar om vad de betyder. Och förklaringen till att siffrorna pekar åt olika håll är i stort sett en enda bransch: informationsteknik.
Tänk dig att USA fördubblar sin tillverkning av datorchip medan världspriset på chip halveras. Den amerikanska statistiken räknar fördubblingen som verklig tillväxt, eftersom du får mer datorkraft för pengarna. Europa, som knappt tillverkar chip, får ingen sådan ökning.
Värdera nu samma produktion i dagens priser. Dubbelt så många chip till halva priset blir exakt lika mycket pengar. Ingenting har hänt. Därför står PPP-kurvan still medan tillväxtkurvan drar iväg. Det är samma händelse, sedd från två håll.
Så vem är egentligen rikare?
Svaret avgörs av vem som får del av vinsten. Europa tillverkar lite IT men köper mycket, till samma fallande priser som amerikanerna. Om hela produktivitetsvinsten sprids via billigare varor blir européerna lika rika som tidigare. Det är Krugmans poäng.
Men den poängen vilar på antaganden som inte håller fullt ut. En stor del av vinsterna i de amerikanska teknikjättarna hamnar hos amerikanska ägare, oavsett var i världen produktionen sker. Amerikaner lägger dessutom en större del av sina pengar på IT än européer gör. Båda faktorerna gör att USA drar ifrån i verklig välfärd, även när BNP-kurvan ser platt ut. Varför Europa har så svårt att bygga egna teknikjättar har vi skrivit om i Europa i teknikracet: bra forskning, dåliga affärer.
Det finns också mått där Europa ser sämre ut än BNP antyder. Tankesmedjan Bruegel räknade ut att EU:s konsumtion per invånare år 2022 var 58 procent av USA:s, klart lägre än BNP-siffrans 72 procent.
Det BNP inte mäter
Samtidigt finns mått där Europa leder. En nyfödd EU-medborgare förväntades 2024 leva i 81,7 år. I USA var siffran 79,0 år, den högsta någonsin men ändå nästan fyra år kortare än i jämförbara rika länder. I Sverige och Italien låg den förväntade livslängden på 84,1 år.
Vilken ekonomi som är bäst beror alltså på vad du räknar. Fritid, hälsa och trygghet syns inte i BNP. Det gör däremot frågan om vem som äger framtidens teknik.
Kund eller ägare?
Frågan om Europa är fattigare än USA saknar ett enkelt svar, och det beror inte på att ekonomerna är oense om fakta. De är oense om vad fakta betyder. Européer arbetar mindre, lever längre och har nästan hållit jämna steg per arbetad timme. Men den del av ekonomin som växer snabbast, och vars vinster flyter till ägarna, ligger på andra sidan Atlanten.
Vill du veta hur Sverige står sig och vad som driver vår egen tillväxt finns mer i Rikare än du tror – men fattigare än siffrorna visar.
Den intressanta frågan är kanske inte om Europa ligger efter i dag. Den är om det räcker att vara en god kund till framtidens teknik, eller om Europa också måste äga den.
Källor
- Chen Yeh, Understanding the Debate on the US-Europe Paradox, Federal Reserve Bank of Richmond, Economic Brief 26-30 (september 2026) - Zsolt Darvas, The European Union's remarkable growth performance relative to the United States, Bruegel (oktober 2023) - Europeiska centralbanken, Labour productivity growth in the euro area and the United States: short and long-term developments, Economic Bulletin 6/2024 - Banque de France, Revisiting the European performance gap vis-à-vis the United States, blogginlägg nr 391 - OECD, Hours worked och GDP per hour worked (2023–2025) - Eurostat, EU life expectancy estimated at 81.7 years in 2024 (september 2025) - Peterson-KFF Health System Tracker, How does U.S. life expectancy compare to other countries? (mars 2026)
Vad tyckte du om artikeln?
