Staten sköter sig, i alla fall hittills
Låt oss börja med det som stämmer. Sveriges samlade offentliga skuld, alltså vad stat, regioner och kommuner är skyldiga tillsammans, ligger på ungefär 35 procent av BNP. BNP är värdet av allt vi producerar i landet på ett år. En skuld på 35 procent betyder att den totala skulden är drygt en tredjedel av det.
Den siffran får finansministrar i andra länder att bli avundsjuka. Bara Danmark ligger klart lägre, kring 28 procent. Titta söderut så ser du varför. Frankrike släpar på över 115 procent. Finland har passerat 88. Tyskland ligger på drygt 63. Snittet i hela EU är runt 82 procent. Sverige är alltså nära botten i skuldligan, vilket här är en bra placering.
Så långt håller berättelsen om det skuldfria Sverige. Men den har börjat spricka, även på den här nivån.
Nu vänder det för staten också
Själva statsskulden, statens egen skuld, har länge varit historiskt låg och krympt år för år. Nu byter den riktning, snabbt.
Under 2025 låg statsskulden kring 1 244 miljarder kronor. Riksgälden, som sköter statens lån, räknar med underskott i statens kassa på ungefär 196 miljarder kronor 2026 och 208 miljarder 2027. Bakom siffrorna ligger bland annat kraftigt ökade försvarsutgifter, skattesänkningar och oron i omvärlden. För att täcka hålet lånar staten mer, och statsskulden väntas växa till över 1 600 miljarder kronor i slutet av 2027.
Det är fortfarande låga nivåer i ett europeiskt perspektiv. Men riktningen är ny. Bilden av en stat som stadigt betalar av stämmer inte längre.
Och kommunerna har lånat hela tiden
Medan staten fram tills helt nyligen betade av, växte en annan skuld nästan i det tysta. Kommunernas.
Kommuner och regioner är i dag skyldiga runt 933 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som hela statsskulden. Och den siffran ökar snabbt, med drygt 80 miljarder på bara ett år.
Jämför du med hur det såg ut för tjugo år sedan blir förskjutningen tydlig. Då stod kommunsektorn för ungefär en tiondel av den offentliga skulden. I dag står den för nästan 40 procent. Nu lånar alltså alla nivåer samtidigt, staten, kommunerna och regionerna.
Skulden som göms i bolagen
Det mesta av den kommunala skulden ser du aldrig i den vanliga budgetdebatten. Den ligger nämligen inte hos kommunen själv, utan i de bolag kommunen äger.
Nästan varje kommun har bolag för hyreslägenheter, vattenledningar, elnät och fjärrvärme. Det är där lånen tas. Regionerna, som sköter sjukvården, står för bara en tiondel av skulden. Kommunerna och deras bolag står för resten.
Tänk dig att du flyttar ditt lån från din egen plånbok till ett bolag du äger i garaget. Skulden finns kvar, men den syns inte längre lika tydligt när du tittar på ditt konto. Ungefär så fungerar det. Pengarna går ofta till nödvändiga saker, nya bostäder och upprustade vattenledningar, men skulden är verklig och räntan ska betalas.
Och så är det du
Nu kommer den del av berättelsen som handlar om dig. För när det gäller privatpersoner är Sverige inte alls någon duktig elev.
Svenska hushålls skulder motsvarar drygt 83 procent av BNP. Mätt mot din disponibla inkomst, alltså vad du har kvar i handen efter skatt, ligger den typiska skulden kring 180 procent. Det betyder att ett vanligt hushåll är skyldigt nästan två hela årsinkomster, nästan allt i bolån.
Bara två länder i vår närhet ligger högre, Norge och Danmark. Tyskland, med sitt rykte om sparsamhet, ligger på ungefär hälften av den svenska nivån. Fransmännen likaså.
Varför just vi? Två skäl sticker ut. Bostadspriserna har stigit under decennier, så du måste låna mer för att komma in på marknaden. Och de flesta svenskar har rörlig ränta, en ränta som ändras direkt när Riksbanken höjer eller sänker. I många andra länder binder man räntan i tio eller trettio år. Där märks en höjning knappt. Hos dig slår den igenom nästa månad.
En skuld är inte farlig, förrän den är det
Det här är ingen domedagsprofetia. Skuld i sig är inte ett problem. Ett bolån låter dig bo någonstans i dag i stället för om trettio år, och en stat som lånar till försvar när omvärlden skakar gör ett aktivt val.
Men bilden av det skuldfria Sverige är på väg att bli missvisande på varje nivå. Statsskulden vänder uppåt, kommunernas skuld växer i bolagen som få granskar, och hemma vid köksbordet sitter du med några av världens mest belånade hushåll. Sverige stod länge stadigt. Frågan är hur stadigt landet står den dag räntan rör sig snabbt uppåt igen, nu när alla lånar samtidigt.
Källor
- Riksgälden, Statsupplåning – prognos och analys 2026:1 (28 maj 2026) - Eurostat, Government debt (offentlig skuld i EU och euroområdet), 2025 - Statistiska centralbyrån (SCB), Kommunernas och regionernas finansiella tillgångar och skulder - Kommuninvest, Hela sektorns skulder - Deutsche Bundesbank samt Statistics Finland, offentlig skuld 2025
Vad tyckte du om artikeln?
