Ett ton för några hundralappar
Börja med den enkla räkningen. SSAB investerar 6,2 miljarder kronor i en ny ljusbågsugn med tillhörande råvaruhantering i Oxelösund [[1]]. En ljusbågsugn smälter metall med elektriska ljusbågar i stället för att reducera malm med koks. I gengäld ska utsläppen minska med ungefär 1,5 miljoner ton koldioxid per år [[4]]. Det är i praktiken hela stålverkets utsläpp. Under 2025 släppte SSAB Oxelösund ut drygt 1,5 miljoner ton [[5]].
Anta att ugnen håller i 25 år och sprid ut kostnaden jämnt. Då landar varje sparat ton på ungefär 165 kronor. Men kapital är inte gratis. Ett företag som binder miljarder vill ha avkastning, och då behöver du räkna med ränta. Med 7 procents kalkylränta blir kapitalkostnaden drygt en halv miljard kronor om året.
| Antagande | Kapitalkostnad per år | Kostnad per sparat ton CO₂ |
|---|---|---|
| Ingen ränta, 25 år | 248 miljoner kr | 165 kr |
| 7 % ränta, 25 år | 532 miljoner kr | 355 kr |
| 10 % ränta, 25 år | 683 miljoner kr | 455 kr |
VfA:s överslag. Investering 6,2 miljarder kronor, minskning 1,5 miljoner ton per år. Kraftledning och driftkostnader ingår inte.
Oavsett antagande hamnar du på några hundralappar per ton. Det är lågt för svensk klimatpolitik, vilket du ser längre ner.
Det som inte syns i kalkylen
Överslaget är förenklat på två sätt. Det första är kraftledningen. Den byggs av Vattenfall Eldistribution och ingår inte i SSAB:s 6,2 miljarder [[1]]. Det andra är driften. Ugnen kräver mycket el. Enligt VfA:s grova uppskattning rör det sig om 0,5 till 1 terawattimme per år. Med ett elpris kring 60 öre per kilowattimme blir det 300 till 600 miljoner kronor årligen, eller 200 till 400 kronor per sparat ton.
Samtidigt försvinner andra kostnader. Koksverket och masugnarna stängs, och med dem inköpen av kol och koks. SSAB skriver dessutom att investeringen gör att bolaget slipper återinvestera i den gamla masugnen [[1]]. En masugn måste med jämna mellanrum byggas om invändigt, och det kostar stora pengar. Bolaget beskriver själva satsningen som något som ökar intjäningsförmågan [[1]]. Den bedömningen är förstås SSAB:s egen, men den antyder att driften inte blir dyrare totalt sett.
Statligt stöd spelar liten roll här. EU:s innovationsfond har gett 30 miljoner euro till demonstrationen av elektrisk smältning i Oxelösund, som en del av HYBRIT-projektet [[14]]. Det motsvarar runt en tjugondel av investeringen.
Priset som avgör allt
Varför lägger ett börsbolag miljarder på något som ser ut som klimatpolitik? Svaret heter utsläppsrätter. Inom EU:s utsläppshandel måste varje ton koldioxid täckas av en sådan rätt. På auktionen den 1 oktober 2026 kostade en utsläppsrätt 84,70 euro [[6]]. Med en euro kring 11 kronor blir det runt 930 kronor per ton.
För Oxelösund motsvarar det ungefär 1,4 miljarder kronor om året. Hittills har stålindustrin sluppit det mesta av notan genom fri tilldelning, alltså gratis utsläppsrätter för att inte konkurreras ut av länder utan koldioxidpris. Men de gratis rätterna fasas nu ut i takt med att EU inför en koldioxidtull på import, kallad CBAM [[7]].
| År | Andel som ska betalas | Notan för 1,5 miljoner ton vid 85 euro |
|---|---|---|
| 2026 | 2,5 % | 35 miljoner kr |
| 2028 | 10 % | 140 miljoner kr |
| 2030 | 48,5 % | 680 miljoner kr |
| 2032 | 73,5 % | 1 030 miljoner kr |
| 2034 | 100 % | 1 400 miljoner kr |
VfA:s överslag enligt nuvarande EU-regler. Förenklat antagande att gratistilldelningen i dag motsvarar utsläppen.
När trappan är slut kostar koldioxiden från masugnarna mer per år än hela ugnens kapitalkostnad. Det är därför klimatsatsningen också är en affär. Ugnen kapar utsläpp för några hundra kronor per ton, medan alternativet är att betala närmare tusen.
Trappan är dock inte huggen i sten. Kommissionen har föreslagit att delar av gratistilldelningen ska komma tillbaka från 2028 och att den fulla utfasningen flyttas från 2034 till 2038 [[8]]. Går det igenom blir kalkylen för nästa omställning, i Luleå, svagare.
Jämfört med annan klimatpolitik
Siffrorna nedan mäter inte exakt samma sak. Klimatklivet redovisar bara statens stöd, och bedömningen bygger på de sökandes egna uppskattningar. Klimatbonusen är en samhällsekonomisk marginalkostnad. Ändå ger de en känsla för skalan.
| Åtgärd | Kostnad per ton CO₂ | Vem betalar |
|---|---|---|
| Oxelösund, kapitalkostnad (VfA:s överslag) | 165–455 kr | SSAB |
| Klimatklivet, statens stöd [[11]] | ca 370 kr | Staten |
| EU:s utsläppsrätt, oktober 2026 [[6]] | ca 930 kr | Utsläpparen |
| Svensk koldioxidskatt 2025 [[12]] | 1 510 kr | Bränsleköparen |
| Klimatbonusbil, marginalkostnad [[10]] | ca 6 000 kr | Staten |
Oxelösund hamnar bland de billigaste åtgärderna. Och till skillnad från de flesta andra betalas den av företaget självt.
Det gröna järnet som dröjer
Det finns en hake som inte syns i kronor. Ugnen planerades för en blandning av skrot och fossilfri järnsvamp, alltså järn som reducerats med vätgas i stället för kol [[1]]. Järnsvampen skulle komma från LKAB:s demonstrationsanläggning i Gällivare. Men där är investeringsbeslutet uppskjutet utan ny tidsplan [[13]]. Samma typ av projekt i Boden har du kunnat läsa om i Stålet som kan rädda klimatet – om vi klarar att bygga det.
Utan järnsvamp blir det främst skrot. Stål av skrot har låga utsläpp, men skrot är en begränsad råvara. Köper Oxelösund skrot som annars hade smälts i en annan europeisk ljusbågsugn, blir den globala vinsten mindre än den svenska.
Till det kommer utsläppshandelns egen logik. Rätter som SSAB inte längre behöver kan i princip användas av någon annan inom EU. Marknadsstabilitetsreserven, en mekanism som drar in överskott av utsläppsrätter, dämpar den effekten men tar inte bort den helt.
Den kanske största kostnaden är ändå tiden. SSAB ansökte om utökad elanslutning redan 2016 [[3]]. Produktionen beräknas nu starta under andra kvartalet 2027 [[2]]. Varje års försening betyder ytterligare 1,5 miljoner ton i atmosfären. Varför anslutningar tar så lång tid har VfA skrivit om i Vem släcks först, och vem släpps in?
Så, lyckad?
Räknat per ton är Oxelösund ett av de billigaste klimatköpen i Sverige, och det betalas inte med skattepengar. Men det beror på att koldioxid har fått ett pris som stiger år för år. Ugnen är egentligen ett svar på en prissignal.
De svaga länkarna sitter inte i Oxelösund. De sitter i Gällivare, där järnet ska tillverkas, och i Bryssel, där priset bestäms. Den mest effektiva klimatpolitiken i den här historien är inte ett bidrag. Det är ett pris som ingen kan räkna bort.
Källor
- SSAB (2023). SSAB investerar för en grön omställning av produktionen i Oxelösund. Pressmeddelande. https://mb.cision.com/Main/980/3779268/2102431.pdf
- SSAB (2026-06-02). Kraftledningsbygget till Oxelösund återupptas. Pressmeddelande. https://www.inderes.se/en/releases/ssab-kraftledningsbygget-till-oxelosund-aterupptas
- SSAB (2026-05-11). Driftsättning av ljusbågsugn i Oxelösund försenas på grund av tillståndsprövning. Pressmeddelande. https://www.inderes.se/en/releases/ssab-driftsattning-av-ljusbagsugn-i-oxelosund-forsenas-pa-grund-av-tillstandsprovning
- Bergsmannen. SSAB investerar i Oxelösund – mot fossilfri produktion. https://www.bergsmannen.se/artiklar/e/6830/ssab-investerar-i-oxelosund-mot-fossilfri-produktion/
- Newsworthy (2026). Industriutsläppen ökade i Södermanland. https://www.newsworthy.se/artikel/421168/
- EEX-auktionspriser för EU ETS, oktober 2026 (sammanställning). https://howtobuycarboncredits.com/prices/eu-ets-price/
- The Trade Hub. Understanding CBAM – utfasning av fri tilldelning 2026–2034. https://www.thetradehub.eu/en/guides/cbam/comprendre-cbam
- CBAM Guide (2026-09-24). EUROFER: ETS revision pushes EU steel carbon costs toward €8.2bn by 2031. https://cbamguide.com/news/2026-09-24-eurofer-8-2bn-ets-carbon-costs-steel-cbam/
- Sandbag. EU steelmaking: the ETS money is coming! https://sandbag.be/wp-content/uploads/Sandbag-EU-Steelmaking-The-EU-ETS-money-is-coming.pdf
- Riksrevisionen (2020). Statliga åtgärder för fler miljöbilar (RiR 2020:1). https://www.riksrevisionen.se/download/18.2008b69c18bd0f6ed3f2c621/1581431792786/RiR%202020_01%20Anpassad.pdf
- Naturvårdsverket (2023). Klimatklivets lägesbeskrivning 2023. https://www.naturvardsverket.se/498059/globalassets/amnen/klimatomstallning/klimatklivet/dokument/klimatklivets-lagesbeskrivning-2023.pdf
- Riksrevisionen (2025). Statens insatser för jordbrukets klimatomställning. https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/statens-insatser-for-jordbrukets-klimatomstallning.html
- Riksrevisionen (2025). LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja. https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/lkabs-omstallning---planering-for-en-ny-vardekedja.html
- HYBRIT / LKAB, SSAB, Vattenfall. Pressmeddelande om stöd från EU:s innovationsfond. https://mb.cision.com/Main/11419/3537913/1558088.pdf
Vad tyckte du om artikeln?





