Vad kostar ett ton koldioxid i Oxelösund?
    Stål

    Vad kostar ett ton koldioxid i Oxelösund?

    SSAB lägger 6,2 miljarder kronor på en ljusbågsugn som ska kapa tre procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Är det dyr symbolpolitik eller ett av de billigaste klimatköpen i landet? Svaret avgörs till stor del av ett pris som sätts i Bryssel.

    Peter Bergvall8 november 2026

    Ett ton för några hundralappar

    Börja med den enkla räkningen. SSAB investerar 6,2 miljarder kronor i en ny ljusbågsugn med tillhörande råvaruhantering i Oxelösund [[1]]. En ljusbågsugn smälter metall med elektriska ljusbågar i stället för att reducera malm med koks. I gengäld ska utsläppen minska med ungefär 1,5 miljoner ton koldioxid per år [[4]]. Det är i praktiken hela stålverkets utsläpp. Under 2025 släppte SSAB Oxelösund ut drygt 1,5 miljoner ton [[5]].

    Anta att ugnen håller i 25 år och sprid ut kostnaden jämnt. Då landar varje sparat ton på ungefär 165 kronor. Men kapital är inte gratis. Ett företag som binder miljarder vill ha avkastning, och då behöver du räkna med ränta. Med 7 procents kalkylränta blir kapitalkostnaden drygt en halv miljard kronor om året.

    AntagandeKapitalkostnad per årKostnad per sparat ton CO₂
    Ingen ränta, 25 år248 miljoner kr165 kr
    7 % ränta, 25 år532 miljoner kr355 kr
    10 % ränta, 25 år683 miljoner kr455 kr

    VfA:s överslag. Investering 6,2 miljarder kronor, minskning 1,5 miljoner ton per år. Kraftledning och driftkostnader ingår inte.

    Oavsett antagande hamnar du på några hundralappar per ton. Det är lågt för svensk klimatpolitik, vilket du ser längre ner.

    Det som inte syns i kalkylen

    Överslaget är förenklat på två sätt. Det första är kraftledningen. Den byggs av Vattenfall Eldistribution och ingår inte i SSAB:s 6,2 miljarder [[1]]. Det andra är driften. Ugnen kräver mycket el. Enligt VfA:s grova uppskattning rör det sig om 0,5 till 1 terawattimme per år. Med ett elpris kring 60 öre per kilowattimme blir det 300 till 600 miljoner kronor årligen, eller 200 till 400 kronor per sparat ton.

    Samtidigt försvinner andra kostnader. Koksverket och masugnarna stängs, och med dem inköpen av kol och koks. SSAB skriver dessutom att investeringen gör att bolaget slipper återinvestera i den gamla masugnen [[1]]. En masugn måste med jämna mellanrum byggas om invändigt, och det kostar stora pengar. Bolaget beskriver själva satsningen som något som ökar intjäningsförmågan [[1]]. Den bedömningen är förstås SSAB:s egen, men den antyder att driften inte blir dyrare totalt sett.

    Statligt stöd spelar liten roll här. EU:s innovationsfond har gett 30 miljoner euro till demonstrationen av elektrisk smältning i Oxelösund, som en del av HYBRIT-projektet [[14]]. Det motsvarar runt en tjugondel av investeringen.

    Priset som avgör allt

    Varför lägger ett börsbolag miljarder på något som ser ut som klimatpolitik? Svaret heter utsläppsrätter. Inom EU:s utsläppshandel måste varje ton koldioxid täckas av en sådan rätt. På auktionen den 1 oktober 2026 kostade en utsläppsrätt 84,70 euro [[6]]. Med en euro kring 11 kronor blir det runt 930 kronor per ton.

    För Oxelösund motsvarar det ungefär 1,4 miljarder kronor om året. Hittills har stålindustrin sluppit det mesta av notan genom fri tilldelning, alltså gratis utsläppsrätter för att inte konkurreras ut av länder utan koldioxidpris. Men de gratis rätterna fasas nu ut i takt med att EU inför en koldioxidtull på import, kallad CBAM [[7]].

    ÅrAndel som ska betalasNotan för 1,5 miljoner ton vid 85 euro
    20262,5 %35 miljoner kr
    202810 %140 miljoner kr
    203048,5 %680 miljoner kr
    203273,5 %1 030 miljoner kr
    2034100 %1 400 miljoner kr

    VfA:s överslag enligt nuvarande EU-regler. Förenklat antagande att gratistilldelningen i dag motsvarar utsläppen.

    När trappan är slut kostar koldioxiden från masugnarna mer per år än hela ugnens kapitalkostnad. Det är därför klimatsatsningen också är en affär. Ugnen kapar utsläpp för några hundra kronor per ton, medan alternativet är att betala närmare tusen.

    Trappan är dock inte huggen i sten. Kommissionen har föreslagit att delar av gratistilldelningen ska komma tillbaka från 2028 och att den fulla utfasningen flyttas från 2034 till 2038 [[8]]. Går det igenom blir kalkylen för nästa omställning, i Luleå, svagare.

    Jämfört med annan klimatpolitik

    Siffrorna nedan mäter inte exakt samma sak. Klimatklivet redovisar bara statens stöd, och bedömningen bygger på de sökandes egna uppskattningar. Klimatbonusen är en samhällsekonomisk marginalkostnad. Ändå ger de en känsla för skalan.

    ÅtgärdKostnad per ton CO₂Vem betalar
    Oxelösund, kapitalkostnad (VfA:s överslag)165–455 krSSAB
    Klimatklivet, statens stöd [[11]]ca 370 krStaten
    EU:s utsläppsrätt, oktober 2026 [[6]]ca 930 krUtsläpparen
    Svensk koldioxidskatt 2025 [[12]]1 510 krBränsleköparen
    Klimatbonusbil, marginalkostnad [[10]]ca 6 000 krStaten

    Oxelösund hamnar bland de billigaste åtgärderna. Och till skillnad från de flesta andra betalas den av företaget självt.

    Det gröna järnet som dröjer

    Det finns en hake som inte syns i kronor. Ugnen planerades för en blandning av skrot och fossilfri järnsvamp, alltså järn som reducerats med vätgas i stället för kol [[1]]. Järnsvampen skulle komma från LKAB:s demonstrationsanläggning i Gällivare. Men där är investeringsbeslutet uppskjutet utan ny tidsplan [[13]]. Samma typ av projekt i Boden har du kunnat läsa om i Stålet som kan rädda klimatet – om vi klarar att bygga det.

    Utan järnsvamp blir det främst skrot. Stål av skrot har låga utsläpp, men skrot är en begränsad råvara. Köper Oxelösund skrot som annars hade smälts i en annan europeisk ljusbågsugn, blir den globala vinsten mindre än den svenska.

    Till det kommer utsläppshandelns egen logik. Rätter som SSAB inte längre behöver kan i princip användas av någon annan inom EU. Marknadsstabilitetsreserven, en mekanism som drar in överskott av utsläppsrätter, dämpar den effekten men tar inte bort den helt.

    Den kanske största kostnaden är ändå tiden. SSAB ansökte om utökad elanslutning redan 2016 [[3]]. Produktionen beräknas nu starta under andra kvartalet 2027 [[2]]. Varje års försening betyder ytterligare 1,5 miljoner ton i atmosfären. Varför anslutningar tar så lång tid har VfA skrivit om i Vem släcks först, och vem släpps in?

    Så, lyckad?

    Räknat per ton är Oxelösund ett av de billigaste klimatköpen i Sverige, och det betalas inte med skattepengar. Men det beror på att koldioxid har fått ett pris som stiger år för år. Ugnen är egentligen ett svar på en prissignal.

    De svaga länkarna sitter inte i Oxelösund. De sitter i Gällivare, där järnet ska tillverkas, och i Bryssel, där priset bestäms. Den mest effektiva klimatpolitiken i den här historien är inte ett bidrag. Det är ett pris som ingen kan räkna bort.

    Källor

    1. SSAB (2023). SSAB investerar för en grön omställning av produktionen i Oxelösund. Pressmeddelande. https://mb.cision.com/Main/980/3779268/2102431.pdf
    2. SSAB (2026-06-02). Kraftledningsbygget till Oxelösund återupptas. Pressmeddelande. https://www.inderes.se/en/releases/ssab-kraftledningsbygget-till-oxelosund-aterupptas
    3. SSAB (2026-05-11). Driftsättning av ljusbågsugn i Oxelösund försenas på grund av tillståndsprövning. Pressmeddelande. https://www.inderes.se/en/releases/ssab-driftsattning-av-ljusbagsugn-i-oxelosund-forsenas-pa-grund-av-tillstandsprovning
    4. Bergsmannen. SSAB investerar i Oxelösund – mot fossilfri produktion. https://www.bergsmannen.se/artiklar/e/6830/ssab-investerar-i-oxelosund-mot-fossilfri-produktion/
    5. Newsworthy (2026). Industriutsläppen ökade i Södermanland. https://www.newsworthy.se/artikel/421168/
    6. EEX-auktionspriser för EU ETS, oktober 2026 (sammanställning). https://howtobuycarboncredits.com/prices/eu-ets-price/
    7. The Trade Hub. Understanding CBAM – utfasning av fri tilldelning 2026–2034. https://www.thetradehub.eu/en/guides/cbam/comprendre-cbam
    8. CBAM Guide (2026-09-24). EUROFER: ETS revision pushes EU steel carbon costs toward €8.2bn by 2031. https://cbamguide.com/news/2026-09-24-eurofer-8-2bn-ets-carbon-costs-steel-cbam/
    9. Sandbag. EU steelmaking: the ETS money is coming! https://sandbag.be/wp-content/uploads/Sandbag-EU-Steelmaking-The-EU-ETS-money-is-coming.pdf
    10. Riksrevisionen (2020). Statliga åtgärder för fler miljöbilar (RiR 2020:1). https://www.riksrevisionen.se/download/18.2008b69c18bd0f6ed3f2c621/1581431792786/RiR%202020_01%20Anpassad.pdf
    11. Naturvårdsverket (2023). Klimatklivets lägesbeskrivning 2023. https://www.naturvardsverket.se/498059/globalassets/amnen/klimatomstallning/klimatklivet/dokument/klimatklivets-lagesbeskrivning-2023.pdf
    12. Riksrevisionen (2025). Statens insatser för jordbrukets klimatomställning. https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/statens-insatser-for-jordbrukets-klimatomstallning.html
    13. Riksrevisionen (2025). LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja. https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/lkabs-omstallning---planering-for-en-ny-vardekedja.html
    14. HYBRIT / LKAB, SSAB, Vattenfall. Pressmeddelande om stöd från EU:s innovationsfond. https://mb.cision.com/Main/11419/3537913/1558088.pdf

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Ekonomi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Stål

    Stålet som kan rädda klimatet – om vi klarar att bygga det

    Tekniken är bevisad. Pilotanläggningen i Luleå fungerar. Ändå ligger världens första storskaliga gröna stålverk med halvfärdig fabrik och ekonomiska problem. Vad är det egentligen som är svårt?

    Vem vill vad? Elpolitik, intressen och vägval
    Energi

    Vem vill vad? Elpolitik, intressen och vägval

    En villägare med elpanna och en vindkraftsproducent kan titta på samma elräkning och dra helt motsatta slutsatser. Elpolitiken handlar inte bara om kilowattimmar och kablar – den handlar om vems intressen som väger tyngst när Sverige ska forma sitt energisystem för de kommande 50 åren. Den här artikeln visar vad de olika aktörerna egentligen vill ha.

    Permafrost tinar — och tar klimatet med sig
    Klimat och miljö

    Permafrost tinar — och tar klimatet med sig

    Permafrost täcker en fjärdedel av norra halvklotet. När den tinar frigörs växthusgaser som förstärker uppvärmningen — och processen förstärker sig själv. Här är varför det är svårare att stoppa än vi trodde.

    Havet sviker oss – ett klimatlarm vi inte såg komma
    Klimat och miljö

    Havet sviker oss – ett klimatlarm vi inte såg komma

    Havet suger upp ungefär en fjärdedel av all koldioxid vi släpper ut – och håller planeten lite svalare. Men 2023 svek det. En ny studie i Nature Climate Change visar att havet absorberade nästan en miljard ton CO₂ mindre än beräknat – ungefär hälften av hela EU:s årsutläpp.

    Bitcoin är guld, Ethereum en dator, Tether en dollar

    Bitcoin är guld, Ethereum en dator, Tether en dollar

    Det mesta av det som kallas kryptovalutor är inga valutor alls. Bakom de största namnen finns helt olika idéer om vad en blockkedja ska vara bra för. Det förklarar varför det finns miljontals av dem.

    Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra
    Energi

    Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra

    Vattenfall lobbar i Bryssel för ett högt pris på koldioxid. Det låter som klimatidealism, men för den som säljer fossilfri el är det också ren företagsekonomi.

    Bläddra i fler artiklar inom Fysik, eller gå till startsidan.