Vattnet värms och tröttnar på CO₂
Koldioxid löser sig lättare i kallt vatten än i varmt. Det är samma princip som gäller när du öppnar en varm läsk – gasen bubblar ut direkt, medan en kall flaska håller kolsyran länge.
Under 2023 nådde havsytan rekordtemperaturer. Delvis drivna av ett kraftigt El Niño-fenomen, men också av den pågående uppvärmningen av planetens hav. Ytvattnet i tropikerna och i norra Atlanten och Stilla havet blev så varmt att det inte längre kunde ta upp lika mycket koldioxid som tidigare.
Forskarna från ETH Zürich som ledde studien jämförde det faktiska utfallet med vad historiska mönster förutsagt. Slutsatsen var tydlig: havet borde ha absorberat mer CO₂ under ett El Niño-år, inte mindre. Men 2023 gick det åt fel håll.
En miljard ton – vad innebär det?
Nästan en miljard ton koldioxid stannade i atmosfären istället för att sjunka ner i havet. Siffran är stor och abstrakt. Men här är ett sätt att förstå den: EU:s samtliga länder – alla fabriker, bilar, kraftverk och flyg – släpper sammanlagt ut ungefär 2,5 miljarder ton CO₂ per år. Det havet missade att suga upp 2023 motsvarar ungefär hälften av det.
Det koldioxid som inte hamnade i havet hamnade i atmosfären. Det bidrog till att värma planeten ytterligare – under ett år som redan var jordens varmaste i mätt historia.
Varför gick det åt fel håll?
Forskningsteamet använde CO₂-mätningar från forskningsfartyg, lastfartyg och bojar utspridda över hela världshaven. De kombinerade mätningarna med satellitdata och maskininlärning för att kartlägga CO₂-flödena mellan hav och luft.
Mönstret var tydligt: stora havsytor i subtropikerna och på norra halvklotet avgasade koldioxid – det vill säga att CO₂ lämnade havet och gick upp i luften istället för tvärtom. Solubiliteten – vattnets förmåga att lösa koldioxid – sjunker när temperaturen stiger. Det är grundläggande kemi, och det var den direkta orsaken till att havet svek 2023.
Det oroande är att klimatmodellerna inte hade förutsett det här. Historiska mönster pekade mot att kompensatoriska processer skulle stabilisera absorptionen. Men de räckte inte till.
Det som bromsar fallet – den här gången
Havet absorberade fortfarande enorma mängder CO₂, trots svikten. Det beror på att biologiska och fysikaliska processer delvis motverkade försämringen. Djupare lager av havet är kallare och tar fortfarande upp koldioxid. Växtplankton fortsätter att binda CO₂ genom fotosyntes nära ytan.
Forskarna från ETH Zürich poängterar att det är tack vare dessa buffertar som förlusten "bara" landade på en miljard ton, och inte mer. Men de vet inte om buffertarna håller om temperaturen fortsätter att stiga.
El Niño bidrog till rekordtemperaturerna 2023, och ett El Niño är ett tillfälligt väderfenomen. Nästa år kan siffrorna se bättre ut. Men grundtrenden – att haven värms – fortsätter.
Vad det innebär för klimatets framtid
Alla klimatscenarier som FN:s klimatpanel IPCC och världens regeringar arbetar med bygger på ett antagande: att haven fortsätter att absorbera ungefär en fjärdedel av de mänskliga koldioxidutsläppen. Det är en grundförutsättning i beräkningarna.
Om det antagandet inte håller innebär det att koldioxid ansamlas i atmosfären snabbare än modellerna räknat med. Budgeten för hur mycket vi kan släppa ut och ändå klara Parisavtalets temperaturmål krymper.
Du kan inte värma upp havet ensam. Men varje ton koldioxid som stannar i atmosfären istället för att sjunka ner i havet minskar marginalen ytterligare. Det är inte ett argument för hopplöshet. Det är ett argument för att förstå vad som faktiskt står på spel.
Havet är inte ett passivt hål vi stoppar utsläpp i. Det är ett levande system med egna gränser. 2023 visade vad som händer när de gränserna nås.
Källhänvisning
Studie publicerad i Nature Climate Change (september 2025): "Unexpected decline in the ocean carbon sink under record-high sea surface temperatures in 2023", internationellt forskarteam lett av ETH Zürich. DOI: 10.1038/s41558-025-02380-4
Vad tyckte du om artikeln?
