Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra
    Energi

    Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra

    Vattenfall lobbar i Bryssel för ett högt pris på koldioxid. Det låter som klimatidealism, men för den som säljer fossilfri el är det också ren företagsekonomi.

    Peter Bergvall6 november 2026

    Ett statligt bolag som vill ha dyrare utsläpp

    I höst förhandlar EU om hur utsläppshandeln ska se ut efter 2030. Många industrier och flera länder vill göra det billigare att släppa ut koldioxid. Ett av bolagen som går emot dem är svenska statens Vattenfall. Bolaget har lämnat remissvar till regeringen, registrerat sig i det tyska lobbyregistret och låtit vd Anna Borg säga det rakt ut: rör inte utsläppshandeln.

    På Facebook beskrivs det ibland som klimataktivism i kostym. Men det finns en enklare förklaring. För ett bolag som säljer el från kärnkraft och vattenkraft är ett högt koldioxidpris helt enkelt lönsamt. För att förstå varför måste du först förstå hur elpriset sätts.

    Ett pris på luften

    EU:s utsläppshandel, förkortad EU ETS, bygger på en enkel idé. Varje ton koldioxid som ett kraftverk eller en fabrik släpper ut kräver en utsläppsrätt. Det totala antalet rätter är begränsat av ett tak som sänks varje år, just nu med 4,3 procent per år. Färre rätter betyder högre pris. I år har en utsläppsrätt kostat omkring 80 euro.

    För ett gaskraftverk betyder det ungefär 30 euro extra för varje megawattimme el, eftersom varje megawattimme ger runt 0,35 till 0,4 ton koldioxid. För ett kolkraftverk blir tillägget mer än dubbelt så stort.

    Det dyraste kraftverket bestämmer

    På den europeiska elmarknaden sätts priset genom en auktion för varje timme. Producenterna lägger bud, och de billigaste används först. Sedan klättrar systemet uppåt i prislistan tills efterfrågan är täckt. Alla som får sälja får sedan samma pris, nämligen budet från det dyraste kraftverk som behövdes. Det kallas marginalprissättning.

    Tänk dig ett grönsakstorg där alla handlare får samma tomatpris som den dyraste handlaren som behövdes för att alla kunder skulle bli nöjda. Handlaren med egna växthus och nollkostnad får då lika mycket betalt som den som importerat tomaterna med flyg.

    På kontinenten är det ofta gaskraft som är det sista kraftverket. När utsläppsrätterna blir dyrare stiger gaskraftens bud, och då stiger elpriset för alla. I timmar då södra Sverige är tätt sammankopplat med Tyskland och Danmark slår det igenom även här.

    Kärnkraften betalar inget men får allt

    Här kommer Vattenfall in. Bolagets svenska kärnkraftsreaktorer i Ringhals och Forsmark producerar normalt mer än 40 terawattimmar per år. Till det kommer stora mängder vattenkraft. Ingen av dem behöver köpa en enda utsläppsrätt.

    När koldioxidpriset driver upp elpriset får Vattenfall alltså högre intäkter utan högre kostnader. Ekonomer kallar det inframarginell ränta — vinsten för den som producerar billigare än det pris marknaden betalar. Räkneexemplet är enkelt. Om elpriset stiger med 10 euro per megawattimme ger det 400 miljoner euro mer per år på 40 terawattimmar. Det motsvarar runt fyra och en halv miljard kronor.

    Verkligheten är lite trögare. Vattenfall säljer en stor del av sin el i förväg till fasta priser, så kallad prissäkring. Dessutom är norra Sverige ofta frikopplat från kontinentens priser. Men över tid gäller sambandet: ju dyrare det är att släppa ut, desto mer värd är fossilfri el.

    Vattenfall är inte ensamt. Fortum och Statkraft, som också säljer mycket fossilfri el, har drivit liknande linjer i Bryssel. Med samma logik lobbar energiintensiv industri och bolag med mycket fossil produktion åt motsatt håll. Alla försvarar sina intäkter.

    Vattenfalls egen förklaring

    Vattenfall beskriver saken annorlunda. Enligt bolaget är ett förutsägbart koldioxidpris avgörande för att någon ska våga investera i kraftverk som ska löna sig i 40 till 60 år. Om politikerna sänker priset när det blir obekvämt vet ingen investerare vad reglerna är om tio år. Bolaget menar också att kortsiktiga ingrepp bara flyttar kostnaden till framtida generationer.

    Båda förklaringarna kan vara sanna samtidigt. Bolagets klimatlinje och vinstintresse pekar åt samma håll. Det är just därför positionen är så stabil. Ett bolag som måste välja mellan klimat och pengar vacklar, men det behöver Vattenfall inte göra här.

    Kritikerna invänder att utsläppshandeln höjer elpriset för hushåll och industri och försvagar Europas konkurrenskraft. Försvararna, bland dem Europeiska rådets ordförande António Costa, menar att utsläppshandeln bara förklarar en liten del av skillnaden i energikostnader mellan Europa och USA eller Kina.

    Staten på båda sidor om disken

    Det intressanta är inte att ett energibolag lobbar för sina intäkter. Det gör alla. Det intressanta är att ägaren är staten. När Vattenfall tjänar mer får staten större utdelning. Staten får också intäkter när utsläppsrätter auktioneras ut. Samtidigt ska samma stat företräda hushåll och industrier som betalar notan. Vi har tidigare granskat hur det går ihop i Tjänar staten på ditt höga elpris?.

    Vattenfall agerar enligt sitt uppdrag från riksdagen, som både kräver avkastning och att bolaget ska leda omställningen. Hur det uppdraget har vuxit fram har vi beskrivit i Vattenfall har två order som pekar åt olika håll.

    Ingenting av detta är hemligt. Lobbyingen är registrerad och remissvaren ligger på regeringens webbplats. Frågan är snarare vilken hatt regeringen bär när den bestämmer Sveriges hållning i förhandlingarna. Ägarens, klimatpolitikerns eller elkundens. Det är tre olika svar, och just nu får Vattenfall bara försvara ett av dem.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Ekonomi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Kärnkraften stod still. Elpriset brydde sig inte.
    Energi

    Kärnkraften stod still. Elpriset brydde sig inte.

    Den 8 oktober producerade bara två av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer el — den lägsta produktionen på minst tio år. Samma vecka kostade elen i Mellansverige allt från 7 öre till 129 öre per kilowattimme. Om kärnkraften styr elpriset, varför hoppade det så mycket när reaktorerna stod lika still hela tiden?

    Vattenfall har två order som pekar åt olika håll
    Energi

    Vattenfall har två order som pekar åt olika håll

    Riksdagen har gett Vattenfall två order: tjäna pengar och led omställningen. Ingen har skrivit vad bolaget ska göra när de krockar. Det avgör en styrelse som du aldrig röstat på.

    Vi stängde fabrikerna. Kina öppnade dem. Klimatet förlorade.
    Energi

    Vi stängde fabrikerna. Kina öppnade dem. Klimatet förlorade.

    EU:s utsläpp har minskat med nästan 30 procent sedan 1990. Men siffrorna räknar bara vad som händer inom EU:s gränser. Tittar man på vad européer faktiskt konsumerar globalt är bilden en annan, och Kinas kolkraftverk spelar en större roll i vår klimatpåverkan än vi vill erkänna.

    Elpriset som gick från sömnigt till kaotiskt — och tillbaka
    Energi

    Elpriset som gick från sömnigt till kaotiskt — och tillbaka

    I fem år var elpriset i Europa så stabilt att man knappt behövde titta på det. Sedan kom tre år då priserna först tredubblades, sedan steg tiofalt, för att nu ligga nära utgångsläget igen. Men volatiliteten är fortsatt hög, fast av en helt annan anledning än under krisåret 2022.

    Samma sex reaktorer, nio terawattimmar mindre
    kärnkraft

    Samma sex reaktorer, nio terawattimmar mindre

    Sedan 2021 har Sverige inte stängt en enda kärnkraftsreaktor. Ändå har kärnkraften tappat lika mycket el som en hel Ringhalsreaktor ger på ett år. Samtidigt kör Finland äldre reaktorer nästan oavbrutet.

    Olyckorna som stängde fler reaktorer än de skadade
    Energi

    Olyckorna som stängde fler reaktorer än de skadade

    En tsunami i Japan stängde åtta reaktorer i Tyskland. En härdsmälta i Pennsylvania skadade ingen men bromsade amerikansk kärnkraft i decennier. Kärnkraftens historia handlar lika mycket om hur vi reagerat på olyckorna som om olyckorna själva.

    Bläddra i fler artiklar inom Energi, eller gå till startsidan.