Vetenskap för alla logotypVetenskap för alla
    Drömmen om världens grönaste batteri — och hur den kraschade
    Teknik och digitalt liv

    Drömmen om världens grönaste batteri — och hur den kraschade

    Det var fredagen den 22 november 2024. Northvolts kassa innehöll 30 miljoner dollar. Nog för ungefär en veckas drift. Grundaren och vd:n Peter Carlsson hade just avgått. Och skuldbördan uppgick till 5,8 miljarder dollar. Så slutade historien om Europas stora gröna hopp — ett bolag som på nio år gick från en PowerPoint-presentation till ett värde av 12 miljarder dollar, och sedan till noll.

    2026-04-30

    Männen med en plan

    År 2015 lämnade Peter Carlsson och Paolo Cerruti sina jobb på Tesla i Kalifornien och åkte hem till Sverige med en idé. Europa hade ett problem: alla elbilsbatterier tillverkades i Asien. Kina, Sydkorea och Japan kontrollerade hela leveranskedjan. Om Europa på allvar ville ställa om till elbilar var kontinenten utlämnad till asiatiska leverantörer.

    Lösningen, menade Carlsson och Cerruti, var att bygga Europas egen jättefabrik för batterier — en gigafabrik — i norra Sverige, driven av förnybar energi. Världens grönaste batteri, producerat i världens grönaste land.

    Berättelsen var perfekt. Klimatvänlig. Teknologisk. Europeisk. Och den kom vid exakt rätt tidpunkt.

    ---

    Varför alla ville tro

    Elektromobilitetsvågen svepte över Europa i slutet av 2010-talet. EU satte upp ambitiösa klimatmål. Biltillverkare lovade att fasa ut förbränningsmotorn. Och alla frågade: varifrån ska batterierna komma?

    In kom Northvolt med svaret.

    Volkswagen investerade 900 miljoner euro och fick 20 procent av bolaget. Goldman Sachs klev in. Sedan kom BMW, IKEA-stiftelsen, Spotify-grundaren Daniel Ek, kanadensiska pensionsfonder och den Europeiska investeringsbanken. Totalt samlade Northvolt ihop över 15 miljarder dollar — mer än något annat europeiskt grönt teknikbolag någonsin.

    Medierna älskade historien. Northvolt var "det svenska Tesla". Carlsson fick priser. Skellefteå — en liten stad i norra Sverige med 35 000 invånare — ritade om sin framtid kring gigafabriken och planerade för en ny era av grön tillväxt.

    Kritiker fanns, men de hördes knappt. Lars Avellán, forskare vid Swerea IVF, sa tidigt att ingen hade bevisat att det var möjligt att göra vad Northvolt lovade. Hans varning drunknade i jublet.

    Det är ett välkänt mönster. När en berättelse är tillräckligt bra — moraliskt, ekonomiskt och politiskt — är kostnaden för att ifrågasätta den hög. Ingen vill vara den som bromsar Europas gröna industriella revolution.

    ---

    Löftena och verkligheten

    Fabriken i Skellefteå, Northvolt Ett, öppnade 2021. Det var en triumf. Northvolt blev det första europeiska bolaget att tillverka ett komplett litiumjonbatteri från råvara till färdig cell — på ett och samma ställe, i Sverige.

    Men bakom rubrikerna pågick ett annat drama.

    Produktionsmålen var enorma: 16 GWh per år till 2023, sedan 32 GWh, sedan 40 GWh. I stället producerade fabriken, under de första nio månaderna av 2023, batterier motsvarande 79,8 MWh. Det är under en halv procent av vad som planerats.

    Rapporten var hemligstämplad. Det var tidningen Dagens industri som till slut grävde fram siffrorna.

    Carlsson hade en förklaring: batteritillverkning är extremt komplicerat. Det tar tid att lära sig. Det är en dyr lärandeprocess, men alla måste igenom den.

    Det stämde förmodligen. Men det förklarade inte varför bolaget samtidigt planerade för fem nya fabriker i Europa och Nordamerika, hyrde in folk i rasande takt — upp mot 150 nyanställda per vecka på toppen — och presenterade orderböcker på 50 miljarder dollar för investerare.

    ---

    Dödsfallen ingen ville prata om

    Parallellt med produktionsproblemen hände något värre.

    I november 2023 inträffade en explosion på fabriken i Skellefteå. En 25-årig tekniker fick svåra brännskador och dog veckor senare av sina skador. Utredningen visade att Northvolts egna riskbedömningar inte hade identifierat någon explosionsrisk — trots att anställda tidigare begärt brandhämmande skyddskläder för just det momentet.

    Knappt en månad senare dog en 57-årig anläggningsarbetare i en kranolycka på samma plats.

    En undersökning av Dagens Nyheter avslöjade att 26 anställda allvarligt skadats vid Northvolts anläggningar sedan 2019. Bränder, explosioner, kemikalieolyckor, en person som förlorade en arm. Nödrummet i Skellefteå tog emot Northvolt-patienter varannan vecka.

    Sedan, under 2024, dog fyra anställda hemma — till synes friska, alla strax efter sina skift på fabriken. Polisen inledde en samlad brottsutredning för att utreda om de exponerats för farliga ämnen. I december 2024 avslutades utredningen utan att något samband med arbetsplatsen kunde styrkas.

    Men bilden av ett bolag som växte för snabbt, utan att alltid hinna med säkerheten, hade etsat sig fast.

    Peter Carlsson, Paolo Cerruti och upp till sex andra chefer misstänks fortfarande för brott mot arbetsmiljölagstiftningen kopplat till explosionen 2023. Utredningen pågår.

    ---

    Fallet

    Sommaren 2024 var det slut med BMW.

    Biltillverkaren hade haft en order på 2 miljarder dollar för batterileveranser som skulle börja 2024. Northvolt hade inte kunnat leverera i tid. BMW avbokade och gick till Sydkoreas Samsung SDI istället.

    Det var signalen marknaden väntade på. Northvolt försökte hastigt resa 1,2 miljarder dollar i ny finansiering — och misslyckades. Tusen femhundra anställda varslades. Fabriker såldes av eller lades ned.

    I november 2024 lämnade bolaget in Chapter 11-konkursansökan i USA. Dagen efter avgick Carlsson.

    I mars 2025 begärdes Northvolt i konkurs i Sverige. Det är den största konkursen i modern svensk industrihistoria.

    ---

    Vinnarna och förlorarna

    Frågan om vem som vann och vem som förlorade är mer komplicerad än den ser ut.

    De uppenbara förlorarna: Volkswagen (investerade 1,4 miljarder euro och fick noll tillbaka), Goldman Sachs, kanadensiska pensionsfonder som tillsammans satsade drygt en miljard dollar av sina sparares pengar, danska pensionsfonden ATP, IKEA-stiftelsen och AMF — en svensk pensionsförsäkrare som investerade nära 200 miljoner euro. Skellefteå, vars tillväxtplaner kretsade kring fabriken. Och de 4 000–5 000 anställda, varav många med visum som nu riskerade utvisning.

    De uppenbara vinnarna är svårare att peka ut. Men ett namn dyker upp.

    Peter Carlsson, grundare och vd, tog ut privata vinster på ungefär 200 miljoner kronor från bolaget i god tid innan konkursansökan. När han konfronterades med det i svenska medier beskrev han det som helt rimligt.

    Juridiskt kan han ha rätt. Moraliskt är det en annan fråga.

    ---

    Vad som egentligen gick fel

    Det är frestande att skylla på ett enda fel. Men det är inte ärligt.

    Northvolt mötte genuint svåra problem. Att bygga en ny industri i Europa för att tävla mot Kinas beprövade, subventionerade och extremt effektiva batterijättar är exceptionellt svårt. Kinesiska batterier kostade under 2024 nära 30 procent mindre än europeiska alternativ. Dessutom bromsade efterfrågan på elbilar in oväntat snabbt i Europa under 2024 — vilket slog mot hela branschen.

    Men det förklarar inte allt.

    Northvolt skalade upp för snabbt, för fort, på för lösa grunder. Bolaget planerade fem fabriker innan den första fungerade ordentligt. Visionen om vertikal integration — att kontrollera hela kedjan från råvara till färdig cell — var ambitiös men kapitalintensiv och extremt svår att genomföra parallellt med att man fortfarande höll på att lära sig grunderna.

    Och kanske viktigast: de röda lampor som blinkade — hemliga kvartalsrapporter, säkerhetsincidenter, dödsfall, upprepade produktionsmisssar — fick inte tillräcklig tyngd så länge berättelsen om det gröna industrimirakel höll sig levande.

    ---

    Vad Europa lär sig

    I augusti 2025 köptes Northvolts kvarvarande tillgångar — fabrikerna i Skellefteå och Västerås, anläggningarna i Polen och Tyskland, och all immateriell egendom — av det amerikanska batteriteknikbolaget Lyten.

    Det som var Europas stoltaste gröna industriprojekt ägs nu av ett bolag i Silicon Valley.

    Flera av de svenska bolag som bevittnade Northvolts resa drar nu en annan slutsats. Ta inte ett gigantiskt språng. Bygg steg för steg. Bevisa att tekniken fungerar i liten skala innan du lovar bort halva Europa. Håll dig nära dina kunder.

    Det låter självklart. Men när en berättelse är tillräcklig lockande — för investerare, för politiker, för klimatrörelsen, för en hel nation — är det svårare att lyssna på det självklara.

    Northvolt var inte ett bedrägeri. Det var en ärlig dröm som sprack under sin egen tyngd.

    ---

    Källor: Wikipedia/Northvolt; Sifted, "From pioneer to bankruptcy" (2025); Euronews, "One year after Northvolt's bankruptcy" (2026); Norran, säkerhetsrapportering (2023–2025); The Local, dödsfall-rapportering (2024); Dagens Nyheter, arbetsmiljörapportering (2024); Sifted, "VW, Goldman and pension funds" (2024); Eurofound factsheet (2025); The Logic, "How Northvolt burned through its billions" (2025)

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Energi

    Har du frågor eller synpunkter?

    Kontakta oss

    Läs också

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp
    Energi2026-05-21

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp

    År 2024 uppnådde Sverige något som inget annat EU-land lyckats med: negativa nettoutsläpp av växthusgaser. Landet tar alltså upp mer koldioxid än det släpper ut. Hur är det möjligt – och vad innebär det egentligen?

    Vad är populärvetenskap – och varför så viktigt?

    Vad är populärvetenskap – och varför så viktigt?

    Varje dag publiceras tusentals forskningsstudier om kroppen, klimatet, hjärnan, universum och samhället. Men nästan ingen av oss läser dem. Inte för att vi inte vill förstå – utan för att de är skrivna för andra forskare, inte för oss. Det är där populärvetenskap kommer in.

    Elmarknaden förklarad – så bestäms ditt elpris
    Energi2026-05-20

    Elmarknaden förklarad – så bestäms ditt elpris

    Din granne i Luleå betalade hälften så mycket som du i Malmö för samma kilowattimme förra vintern. Anledningen finns inte i din elleverantörs prissättning – den finns i norska fjordar, tyska gaskontrakt och flaskhalsar i stamnätet. Så här fungerar systemet som styr vad du betalar varje gång du sätter på kaffebryggaren.

    40 miljarder dollar – och vi fångar en tusendel av utsläppen
    Energi2026-05-20

    40 miljarder dollar – och vi fångar en tusendel av utsläppen

    Vi har lagt 40 miljarder dollar på att fånga koldioxid vid källan och stoppa den i berggrunden. Men av jordens 37 miljarder ton utsläpp per år fångar vi bara 64 miljoner ton – en tusendel. Varför är det så svårt, och varför satsar vi ändå?

    Bläddra i fler artiklar inom Teknik och digitalt liv, Samhällsvetenskap och Energi, eller gå till startsidan.