Från noll till 5,5 gigawatt
År 2015 hade Sverige knappt 100 megawatt installerad solkapacitet. Det är en liten mängd — ungefär vad ett mellanstort vindkraftverk levererar. Tio år senare hade siffran passerat 5 500 megawatt, och drygt 314 000 anläggningar var anslutna till elnätet.
Det är en av de snabbaste energiomvandlingarna i svensk historia.
Tillväxten skedde i tre distinkta vågor. Från 2015 till 2019 ökade marknaden stadigt men utan dramatik — framförallt jordbruk, industri och kommunala fastigheter. Sedan kom elpriskrisen 2021–2022. När elräkningarna sköt i höjden i södra Sverige och elpriset i SE4 tidvis nådde över 3 kronor per kilowattimme, fattade hundratusentals villaägare samma beslut ungefär samtidigt. År 2023 installerades hela 85 000 nya anläggningar under ett enda år — ett rekord som sannolikt aldrig slås.
Tredje vågen pågår nu. Antalet nya villainstallationer har minskat kraftigt, men det storskaliga segmentet — solparker på åkrar och industritomter — växer snabbt. Under 2025 ökade den storskaliga solkraften med 128 procent jämfört med föregående år.
Den geografiska spridningen är ojämn men inte på det sätt man kan tro. Västra Götaland leder i absoluta tal med nästan en gigawatt installerad, men mätt per invånare toppar Östergötland, Halland och Gotland. Norrland har förhållandevis lite — dels mörkare vintrar, dels ett elöverskott som gör investeringen svårare att motivera ekonomiskt.
Myten om det mörka Sverige
Att Sverige är för mörkt för solenergi är en seglivad föreställning som inte riktigt stämmer.
Det stämmer att Sverige har kortare dagar på vintern. Men solceller producerar inte alls bara i direkt solsken — de reagerar på ljus, inte värme. En solig vinterdag i Göteborg ger faktiskt produktion. Och sommarhalvåret i södra Sverige är gott jämförbart med norra Tyskland, som sedan länge är en av världens solcellstätaste nationer.
En tumregel för Sverige: varje installerad kilowatt solpaneler producerar ungefär 900–1 000 kilowattimmar per år. Det är inte lika mycket som Spanien, men det räcker för att göra investeringen lönsam i södra Sverige.
Den viktigare begränsningen handlar om elsystemet, inte solen. Sol producerar på dagen och sommaren — precis när behovet är lägst och elpriserna är lägst. Det skapar vad branschfolk kallar ett profilproblem: din solel är värd minst när du har mest av den.
Politikens tudelade roll
Solenergins frammarsch i Sverige är inte enbart ett marknadsfenomen. Politiken spelade en avgörande roll — i båda riktningarna.
Det moderna stödsystemet tog form i tre steg. År 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för el som mikroproducenter matade in på nätet — den så kallade 60-öringen. Det var ett direkt ekonomiskt incitament för villaägare att investera. År 2021 tillkom det gröna ROT-avdraget, som gav 15 procent avdrag på installationskostnaden. I januari 2023 höjdes avdraget till 20 procent, och antalet nyinstallationer sköt i höjden.
Sedan svängde det.
I september 2024 meddelade regeringen att stöden skulle skäras ned. Det gröna avdraget sänktes tillbaka till 15 procent från och med juli 2025. Och 60-öringen — den subvention som lade grunden för hela villamarknaden — avskaffades helt från 1 januari 2026. Riksdagen röstade igenom förslaget i maj 2025 med stöd av Tidöpartierna och Sverigedemokraterna.
Motiveringen var att marknaden nu var mogen nog att stå på egna ben. Och det är inte en oseriös bedömning — solcellspriserna har fallit med 90 procent sedan 2010, och Sverige har nu en av de högre installationsgraden per capita i Europa. Men för den enskilde villaägare som räknat på 60-öringen som en del av sin kalkyl kom beskedet som en kalldusch.
Effekten syns i statistiken. Villamarknaden minskade med 62 procent i antalet nya installationer under 2024 jämfört med rekordåret 2023. Det är en dramatisk inbromsning.
Lönar det sig fortfarande?
Det korta svaret är: ja, men det beror mer på ditt beteende än tidigare.
Utan 60-öringen har spelreglerna förändrats. Förr lönade det sig att överdimensionera anläggningen och sälja överskottet till nätet. Nu är det tvärtom: du ska dimensionera efter din egenförbrukning, inte din produktion. El du säljer ut på nätet ger nu bara spotpris — som ofta är lågt eller till och med negativt mitt på dagen på sommaren, just när solcellerna producerar som mest.
Ta ett typiskt exempel: en villa i Mellansverige installerar en 10 kilowatt-anläggning. Bruttokostnaden landar på ungefär 120 000 kronor. Med det gröna avdraget på 15 procent blir nettokostnaden omkring 102 000 kronor. Anläggningen producerar ungefär 9 500 kilowattimmar per år. Med ett elpris på 100 öre per kilowattimme och en egenanvändning på 40 procent — det vill säga att hushållet förbrukar 3 800 kilowattimmar direkt och säljer resten — blir den årliga besparingen ungefär 13 700 kronor. Återbetalningstiden hamnar på drygt elva år. Solpanelerna håller 25–30 år, så kalkylen går ihop med god marginal.
Men det enskilt viktigaste du kan göra för lönsamheten är att höja egenanvändningen. Med ett batteri kan du lagra överskottet från dagen och använda det på kvällen, vilket höjer egenanvändningen från 40 till 70–85 procent. Gör du det i samma exempel sjunker återbetalningstiden med flera år. Det är här pengarna finns nu — inte i att mata ut så mycket el som möjligt på nätet.
Viktiga undantag: ett hushåll med låg elanvändning (under 5 000 kilowattimmar per år) eller med planer på att flytta inom fem år har sämre förutsättningar. Och bor du i norra Sverige, med lägre elpriser och kortare sommar, är kalkylen svårare att få ihop.
En vårfråga inför september
Solenergi är sannolikt inte en av valrörelsens stora frågor hösten 2026 — det konkurrerar med försvar, ekonomi och migration om väljarnas uppmärksamhet. Men den politiska skiljelinjen existerar.
Oppositionen har signalerat att man vill återinföra stöden för mikroproducenter. Det nuvarande regeringsunderlaget — med Sverigedemokraterna som pådrivande kraft för avskaffandet — lutar åt att låta marknaden sköta sig själv.
Det är i grunden en principiell fråga om energipolitikens roll: ska staten stödja teknikskiften som ger diffusa samhällsnyttor, eller ska incitament bara ges när marknaden verkligen inte klarar sig utan? Det är en legitim debatt utan ett enkelt svar.
Vad som är tydligt är att de 314 000 svenska hushåll som redan har solceller på taket sitter med en investering som för det mesta lönar sig — oavsett vad som händer i valpolitiken. Och att den storskaliga solkraften, på åkrar och industritak, just nu växer snabbare än någonsin.
Solen bryr sig inte om valresultatet.
Källor
- Energimyndigheten: Nätanslutna solcellsanläggningar, statistik 2016–2025 (SCB på uppdrag av Energimyndigheten) - Svensk Solenergi: Solstatistik 2025, årsrapport publicerad januari 2026 - Skatteverket: Mikroproduktion av förnybar el – regler och skattereduktion (uppdaterad 2025) - Regeringen.se: Pressmeddelande om förändrade skattesubventioner för solceller, september 2024 - Riksdagen: Betänkande 2024/25:SkU17, beslut maj 2025 - IEA: Solar PV global prices 2005–2024
Vad tyckte du om artikeln?
