Mest sol och vind i Australien. Och dyrast elräkning.
    Energi

    Mest sol och vind i Australien. Och dyrast elräkning.

    South Australia får tre fjärdedelar av sin el från sol och vind, mer än nästan någon annan region i världen. Ändå har delstaten Australiens dyraste elräkningar, och gasturbinerna får inte stängas av. Här är förklaringen, och svaret på om du verkligen kan klara dig helt på förnybart.

    Peter Bergvall30 september 2026

    Mitt på dagen kostar elen mindre än ingenting

    En lördag i oktober 2024 hände något som elnätsingenjörer länge sett som en teoretisk möjlighet. Efterfrågan på el från South Australias stamnät blev negativ. Klockan halv två på eftermiddagen producerade delstatens takpaneler omkring 1 600 megawatt, mer än hushåll och företag själva gjorde av med. Överskottet fick skickas vidare till grannarna.

    South Australia, med knappt två miljoner invånare, har gått längre än nästan någon annan region i världen. År 2007 kom en procent av elen från förnybara källor. År 2025 var andelen över 75 procent. Vindkraften står för 44 procent av produktionen och solpaneler på hustaken för 22 procent. Ungefär varannan villa har solceller. Delstatens mål är 100 procent förnybart netto redan 2027.

    Ändå betalar hushållen i South Australia mest för elen i hela Australien. Hur går det ihop?

    Hur man tänkte

    Omställningen var aldrig ett enda stort beslut utan en serie mindre. Bra vindlägen, gott om sol och generösa ersättningar för solel som matades ut på nätet lockade både bolag och hushåll. Det sista kolkraftverket, Northern Power Station vid Port Augusta, stängde 2016 eftersom det inte längre bar sig. Kvar som reserv fanns gasturbiner och en kabel till Victoria, Heywood-förbindelsen.

    Tanken var enkel. Sol och vind ger billig energi, gas och import fyller i luckorna. Hösten 2016 visade att luckorna var större än man trott.

    Dagen då allt slocknade

    Den 28 september 2016 drog två tornador fram över delstatens norra delar. De välte stålmaster och slog ut tre stora kraftledningar. Nätet fick en serie spänningsfall inom loppet av sekunder. Flera vindkraftparker hade skyddsinställningar som stängde av turbinerna efter ett visst antal störningar i rad, och stora mängder vindkraft försvann nästan samtidigt.

    Belastningen flyttades direkt över till kabeln från Victoria, som löste ut för att skydda sig. Delstaten stod ensam, och på några ögonblick var hela nätet svart. Omkring 850 000 kunder blev strömlösa. Elmarknaden var avstängd i 13 dagar, och kostnaden för näringslivet beräknades till 367 miljoner australiska dollar.

    Stormen var den utlösande orsaken, men haveriet visade något djupare. Ett elsystem behöver mer än energi. Det behöver stabilitet.

    Det gasen gör som solen inte kan

    Traditionella kraftverk har stora generatorer som snurrar i takt med nätets frekvens, 50 varv per sekund. Den roterande massan fungerar som ett svänghjul. När något plötsligt faller bort bromsar trögheten förloppet och ger övriga anläggningar tid att reagera. Det kallas svängmassa. Samma maskiner ger också systemstyrka, en förmåga att hålla spänningen stadig när ett fel uppstår.

    Solpaneler och vindturbiner kopplas till nätet via växelriktare, kraftelektronik som i sin vanliga form följer nätet snarare än bär upp det. Samma svaghet spelade en roll i det stora strömavbrottet i Spanien.

    Därför kräver nätoperatören AEMO än i dag att minst en stor gasdriven generator alltid snurrar i South Australia, även när sol och vind skulle räcka. Fram till september 2025 var kravet två. När marknaden inte själv håller gasturbinerna igång beordrar AEMO dem att starta, och ersättningen för det kostade 73 miljoner australiska dollar under 2024/25.

    Svaret har blivit en verktygslåda. Fyra synkronkompensatorer, stora roterande maskiner som ger svängmassa utan att producera el, togs i drift 2021. Hornsdale Power Reserve, då världens största batteri, byggdes 2017 och visade att batterier kan reagera på bråkdelar av en sekund. Alla batterier som nu står i anslutningskön är nätbildande, vilket betyder att de kan härma en roterande generator. En ny förbindelse till New South Wales, Project EnergyConnect, ska vara klar i december 2027 och klara 800 MW. Först då hoppas AEMO kunna driva nätet helt utan synkrona gasaggregat.

    Billig energi, dyr effekt

    Nu till priset. Under 2024/25 fick vindkraften i genomsnitt 65 australiska dollar per megawattimme för sin el och solparkerna 48. Batterierna köpte el för 31 dollar och sålde den för 327.

    Skillnaden säger nästan allt. En megawattimme mitt på dagen är värd mycket lite, eftersom alla solpaneler producerar samtidigt. Under fjärde kvartalet 2025 var elpriset negativt i 48 procent av alla femminutersintervall. Men den högsta efterfrågan kommer på kvällen. Rekordet sattes klockan halv åtta en februarikväll 2025, med 3 274 MW, när takpanelerna bidrog med bara 102 MW.

    Det dyra är alltså inte energin utan effekten, förmågan att leverera just när det behövs. Den kommer fortfarande till stor del från gas, import och batterier som oftast bara räcker i två timmar.

    Resultatet blir ett ryckigt pris. Snittpriset under 2024/25 var 105 dollar per MWh, och 34 av de dollarna kom från korta perioder då priset låg över 300. En enda dag, den 2 juli 2025, lade till 19 dollar på hela kvartalets snitt. Det kvartalet var South Australia dyrast i landet. Kvartalet därpå var delstaten billigast. Första kvartalet 2026 var den åter dyrast, med 88 dollar mot 43 i Victoria.

    Vädret styr. I slutet av juni 2025 låg vindkraften under tio procent av sin kapacitet i fyra dygn, och gasen fick ta över. I juli 2026 blåste det 25 procent mindre än året innan, och South Australia blev genast dyrast på fastlandet igen.

    Elräkningen

    För hushållen tillkommer nätavgifter, som står för mellan 39 och 54 procent av standardpriset. Ett långt och glest nät, där strömmen dessutom går åt båda hållen från hustaken, är dyrt att bygga och sköta. Med samma förbrukning, 6 500 kWh per år, landar en standardräkning i South Australia på 3 357 australiska dollar. I Tasmanien, med sin vattenkraft, blir den 2 187. Från juli 2026 var South Australia dessutom den enda delstaten där standardpriset höjdes.

    Bilden är ändå inte svart. Har du egna solpaneler producerar du en stor del av din el själv och ser en helt annan räkning. Men den som hyr, bor i lägenhet eller använder mest el på kvällen bär en större del av systemets kostnader.

    Kan man klara sig helt på förnybart?

    Svaret beror på vad du menar med helt. Målet 100 procent netto 2027 är ett årsbokslut. Överskottet från soliga middagar exporteras och räknas mot kol- och gaskraft som importeras från grannarna en vindstilla kväll. Utan grannarna går kalkylen inte ihop.

    Timme för timme är South Australia inte där. Det som saknas är lagring för flera dygn i stället för två timmar, starkare förbindelser och teknik som själv kan bära upp nätet. Allt detta byggs nu. Över 10 000 MW batteriprojekt är aviserade, och 1 138 MW gaskraft ska läggas ner fram till 2030.

    Frågan har alltså flyttat sig. Att sol och vind kan leverera det mesta av energin är bevisat. Det svåra är de sista procenten, de kalla, mörka och stilla kvällarna. Det är där kostnaden för lagring avgör om det blir billigt eller dyrt. South Australia är världens största pågående experiment med just den frågan, och svaret kommer att synas på elräkningen.

    Källor

    - AEMO, South Australian Electricity Report, november 2025 - AEMO, Quarterly Energy Dynamics Q3 2025 och Q1 2026 - AEMO, Reduction of Minimum Synchronous Generators in South Australia, augusti 2025 - AEMC, Review of the System Black Event in South Australia, 2019 - AER, Default Market Offer 2026–27, final determination, maj 2026 - ACT ICRC, Retail electricity price recalibration 2026–27 (jämförelse av standardräkningar vid 6 500 kWh) - Government of South Australia, Department for Energy and Mining, Leading the green economy, 2026 - Premier of South Australia, SA wholesale power prices lowest in nation, 29 januari 2026 - Leading Edge Energy, July 2026 Electricity Market Review, augusti 2026

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Energi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Elsystemet tål inte okunniga politiska beslut
    Energi

    Elsystemet tål inte okunniga politiska beslut

    En maskin som måste balanseras exakt varje sekund, dygnet runt, året runt — utan lager, utan buffert, utan nödbroms. Det är det svenska elnätet. Under decennier fungerade det stabilt med marginaler att lita på. Nu minskar marginalerna, kostnaderna ökar och extrempriserna blir vanligare. Vad hände?

    Solcellerna som tog Sverige med storm
    Energi

    Solcellerna som tog Sverige med storm

    På tio år gick Sverige från solcellsokänsligt till en av Europas solcellstätaste nationer, med över 300 000 anläggningar på svenska tak. Men när elpriskrisen lade sig och politiken vände, stannade expansionen av. Nu pågår ett skifte där stora solparker tar över efter villaägarna.

    Kraftverket tar två år. Ledningen tar tolv.
    Energi

    Kraftverket tar två år. Ledningen tar tolv.

    Ett solkraftsfält kan stå färdigt långt innan kraftledningen dit ens har fått tillstånd. Den skillnaden i byggtid är inget misstag i planeringen. Den är själva förklaringen till varför Europa nu slänger bort ren el.

    Därför är byggkostnaden fel siffra i kärnkraftsdebatten
    Energi

    Därför är byggkostnaden fel siffra i kärnkraftsdebatten

    Politiker och debattörer bråkar om hur dyrt det är att bygga kärnkraft. Men priset på själva kraftverket säger förvånansvärt lite om vad din el kommer att kosta. Den siffra som faktiskt spelar roll heter systemkostnad, och den berättar en helt annan historia.

    Vindparken som gjorde allt rätt och ändå förlorar
    Energi

    Vindparken som gjorde allt rätt och ändå förlorar

    Björnberget utanför Ånge är en av Europas största vindparker på land. Den byggdes utan subventioner, vann internationella priser och fick en global teknikjätte som kund. Ändå har bolaget aldrig gått med vinst. Och just nu står hela parken stilla.

    Energipolitiken som gav oss dyrare el
    Energi

    Energipolitiken som gav oss dyrare el

    På 1990-talet betalade svenska hushåll ungefär 20–30 öre per kilowattimme för el. Billigt, stabilt, knappt värt att bry sig om. Sedan fattades ett antal beslut – inte av misstag, inte av ondska, men med konsekvenser som nu syns på varje elräkning i landet.

    Bläddra i fler artiklar inom Energi, eller gå till startsidan.