torsdag 18 juni 2026Oberoende populärvetenskap
    NyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Prenumerera
    Under Marsytan döljer sig uråldriga floder
    Rymden

    Under Marsytan döljer sig uråldriga floder

    NASA:s rover Perseverance har hittat spår av floder som strömmade på Mars för över fyra miljarder år sedan. Och bland stenarna i Jezero-kratern ligger något oväntat: små korn av samma mineral som bildar rubiner och safirer.

    18 april 2026

    En krater som en gång var en sjö

    Jezero-kratern är ungefär 45 kilometer bred. På bilder från omloppsbanan ser den ut som en skål med en mynning i kanten – exakt så en krater ser ut när en flod en gång rann in i en sjö. Därför valde NASA just den platsen när roboten Perseverance landade i februari 2021. Hypotesen var att hitta kemiska spår av liv i de lager som en gång lagts ner på botten av sjön.

    Det man inte räknade med var vad som skulle visa sig ligga under bottenlagret.

    Radarn som såg genom stenen

    Perseverance bär med sig en markradar, RIMFAX. Den skickar elektromagnetiska vågor ner i marken och lyssnar efter ekot. På ungefär samma sätt som en ubåt använder sonar i vatten. Det som kommer tillbaka avslöjar skikt, sprickor och strukturer som ögat inte kan se.

    Under 2025 och 2026 har radarn kartlagt djupet i den så kallade marginalenheten – en rand i kratern som länge gäckat forskarna. Resultaten publicerades 2026 och visar något oväntat: under sjöns bottenlager ligger ännu äldre strukturer som bildats av rinnande vatten. Flodfåror, sediment och en delta-liknande fördelning. Åldern uppskattas till omkring 4,2 miljarder år. Det är äldre än de äldsta kända bergarterna på jorden.

    Mars var blöt längre än vi trott

    Det förändrar bilden av Mars på ett betydelsefullt sätt. Tidigare trodde man att den våta perioden varade runt en halv miljard år. Den nya upptäckten skjuter tillbaka gränsen. Vatten kan ha flödat i över en miljard år på Mars yta – en ordentlig fönstergluggen för eventuellt liv att uppstå och utvecklas.

    För att sätta det i perspektiv: när Mars floder rann för 4,2 miljarder år sedan fanns inget komplext liv på jorden heller. Våra första encelliga organismer dök upp för cirka 3,7 miljarder år sedan. Mars hade alltså mycket tid på sig. Om livet någonsin fick fäste på den röda planeten är det i dessa djupa lager spåren borde finnas.

    Rubiner i grusen

    På vägen genom Jezero har Perseverance också gjort en märklig upptäckt som få förväntade sig. Roboten har identifierat mikroskopiska korn av korund – samma mineral som, i större och färgade varianter, kallas rubin eller safir på jorden.

    Korn av korund på Mars är inte några glittriga ädelstenar. Men deras närvaro berättar något viktigt: de bildas bara vid mycket höga temperaturer och tryck. På jorden hittas de i magmatiska bergarter och i vissa sedimentära avlagringar. Att de ligger i Jezero antyder en komplex historia där vulkanisk aktivitet, värme och vatten växelverkade under lång tid.

    Vad händer härnäst?

    Perseverance har borrat ut 30 prover ur Mars yta. De ligger nu i små titanrör, redo att hämtas hem. Uppdraget kallas Mars Sample Return och är ett samarbete mellan NASA och den europeiska rymdstyrelsen ESA. Tanken är att transportera proverna tillbaka till jorden för analys i laboratorier med utrustning som inte får plats i en rymdsond.

    Tidsplanen har skjutits upp flera gånger. I dagsläget siktar NASA på att proverna ska landa på jorden någon gång i mitten av 2030-talet. Det låter långt bort, men för rymdforskning är det runt hörnet. När de små titanrören öppnas i ett labb på jorden kan vi få svar på den fråga mänskligheten ställt sedan vi började titta upp: har vi någonsin haft sällskap i solsystemet?

    En ny bild av en gammal granne

    Mars förändras sakta men säkert i våra ögon. Från en torr och död planet till en värld med floder, sjöar, stormar och kanske till och med liv. Det är inte en revolution utan en långsam omskrivning, med varje ny upptäckt som bidrar med ett ord eller en mening.

    Och om det finns spår av liv där – även det enklaste – så är det en av de största berättelserna i mänsklighetens historia som ligger och väntar i titanrör på ytan av Mars.

    Källor

    - Scientific American: NASA's Perseverance Mars rover discovers even older lost rivers at Jezero Crater (2026) - Imperial College London: New clues to Mars's habitability in discovery of ancient beach (2026) - Texas State University Newsroom: Perseverance rover finds chemical signatures of ancient lake in Mars's Jezero Crater (2026) - Daily Galaxy: NASA's Perseverance Rover Has Discovered Hidden Gemstones Never Before Seen on Mars (april 2026)

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Fysik
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Fysik →
    Vårt solsystem är större än du kan föreställa dig
    Rymden

    Vårt solsystem är större än du kan föreställa dig

    Solen är inte bara en stark lampa på himlen. Den är en kärnreaktor stor nog att rymma en miljon jordklot. Runt den kretsar åtta planeter, hundratals månar och miljarder asteroider — och de flesta av dessa världar är fullständigt omöjliga att leva på.

    Rymden ovanför dig är mer trång än du tror
    Rymden

    Rymden ovanför dig är mer trång än du tror

    En liten metallboll med fyra antenner, inte större än en basketboll. Det var allt. Men när den pep sin väg runt jorden i oktober 1957 förändrades världen för alltid. I dag kretsar nästan 15 000 satelliter runt vår planet, och antalet ökar varje vecka.

    James Webb hittade en planet med jordlik temperatur
    Fysik och kosmologi

    James Webb hittade en planet med jordlik temperatur

    James Webb-teleskopet har hittat en planet med jordlik temperatur. Det är inte samma sak som jordlikt liv — men det är ett steg mot att förstå hur vanliga sådana planeter är.

    Studenterna som lyssnar efter mörk materia
    Fysik och kosmologi

    Studenterna som lyssnar efter mörk materia

    85 procent av all materia i universum är osynlig. Vi vet att den finns där ute, men ingen har sett eller rört vid den. Nu har två studenter i Hamburg byggt sin egen detektor, och jagat den med studentbudget.

    Raketen som ska ta oss till Mars
    Fysik och kosmologi

    Raketen som ska ta oss till Mars

    I oktober 2024 fångade ett par robotarmar en raketbooster som föll ned från stratosfären. Det var inte science fiction. Det var SpaceX och Starship – och det markerade ett skifte i vad som är möjligt för mänskligheten.

    HIV-medicin tillverkad i rymden klarar resan hem
    Bioteknik

    HIV-medicin tillverkad i rymden klarar resan hem

    Ett privat bolag skickade upp en satellit, lät en HIV-medicin kristallisera i viktlöshet och plockade ner den igen. Det borde inte ha funkat. Det gjorde det.

    Bläddra i fler artiklar inom Rymden, eller gå till startsidan.