Solen står högre på himlen, i statistiken
Sedan mitten av 1980-talet har solljuset vid marken i Sverige ökat med ungefär tio procent. Det är ingen inbillning. Sommaren 2018 slog Stockholm rekord med 2254 soltimmar, det högsta sedan mätningarna började 1908. Samma sommar var rekordvarm, med värmeböljor och torka.
Så det ligger något i känslan att det blivit soligare. Frågan är vad det betyder. Är det solen som värmer oss mer nu?
Svaret är nej. För att förstå varför behöver du skilja på två saker som låter lika men inte är det.
Två sorters sol
Den första är solens egen effekt. Det är hur mycket energi solen skickar ut, mätt högt ovanför atmosfären. Forskare kallar det total solinstrålning. Den siffran har inte ökat sedan 1980-talet. Om något har den sjunkit en aning, samtidigt som jorden blivit varmare. Solen och temperaturen rör sig alltså åt olika håll.
Den andra är solljuset som faktiskt når ner till marken. Det kallas globalstrålning, alltså all solenergi som träffar en yta på jorden. Det är den som ökat. Och den kan öka utan att solen själv ändrar sig, om luften mellan solen och marken blir klarare.
Det är precis vad som hänt.
Renare luft släpper fram mer sol
Tänk dig ett smutsigt fönster. Du byter inte lampan, men putsar glaset, och ändå blir det ljusare inne. Ungefär så fungerar atmosfären.
Mellan 1950- och 1980-talet blev det faktiskt mörkare vid marken i stora delar av världen. Forskarna kallar perioden global dimming, ungefär global förmörkning. Orsaken var aerosoler, alltså små partiklar av sot och svavel som fabriker och bilar släppte ut. Partiklarna kastade tillbaka solljus innan det nådde ner.
Sedan 1980-talet har det vänt till global brightening, en global uppljusning. Vi började rena luften. Svavelutsläppen i Europa föll kraftigt, med uppåt 60 procent. När partiklarna försvann kom mer sol fram. I Sverige förklaras ökningen både av renare luft och av somrar med mindre moln.
Med andra ord: den extra solen är till stor del något vi själva ordnat, genom att sluta smutsa ner.
Den värmer, men inte hela jorden
Mer sol vid marken ger förstås värme. I Europa har det spelat roll. Kontinenten har blivit ungefär en grad varmare sedan 1980, mer än växthusgaserna ensamma borde ge. Den renare luften har skyndat på uppvärmningen här.
Men det förklarar inte den globala uppvärmningen. Två spår avslöjar det.
Det första har du redan mött. Solens egen effekt står still medan temperaturen stiger. En starkare sol finns helt enkelt inte i mätningarna.
Det andra är ett slags fingeravtryck. Låg solen bakom uppvärmningen borde dagarna värmas snabbare än nätterna, eftersom solen bara lyser på dagen. Men nätterna värms lika fort. Dessutom kyls den höga luften, stratosfären, samtidigt som marken värms. En piggare sol skulle värma hela luftlagret. Det mönstret är i stället växthuseffektens signatur, värme som stängs inne av gaser som koldioxid.
Den ökade solen vid marken är alltså verklig, och den bidrar lokalt. Men den är en följd av hur vi ändrat luften, inte en oberoende orsak som kan ersätta växthusgaserna.
En tanke att bära med dig
Här finns en obekväm knorr. Ju renare vi gör luften, desto mer av växthusvärmen träder fram. Smutsen har i tysthet dämpat en del av uppvärmningen, och när den städas bort syns mer av det som annars doldes. Samma sak hände när världen tvättade svavlet ur fartygsbränslet, vilket gav en mätbar knuff uppåt för temperaturen.
Det är ingen anledning att sakna smutsen. Partiklarna skadar hälsan och kortar liv. Men det förklarar varför en klar sommardag kan kännas varmare än förr. Att det blivit soligare är sant. Att solen skulle vara boven är det inte.
Källor
- SMHI: Solstrålning i Sverige sedan 1983 - Wild, M. (2009): Global dimming and brightening: a review, Journal of Geophysical Research - Ruckstuhl et al. (2008): Aerosol and cloud effects on solar brightening and the recent rapid warming, Geophysical Research Letters - Philipona et al. (2009): How declining aerosols and rising greenhouse gases forced rapid warming in Europe, Geophysical Research Letters - NOAA Climate.gov (2025): Climate Change: Incoming Sunlight
Vad tyckte du om artikeln?
