Siffrorna som förbryllar klimatforskare
Havet är inte vilket batteri som helst. Under 2025 lagrade det 23 zettajoule mer energi än året innan. Det låter kanske som ett meningslöst tal — men jämför det med de åtta föregående rekordåren, då ökningstakten låg på 13–16 zettajoule per år. Plötsligt är 23 inte ett tal. Det är ett hopp.
Lijing Cheng vid Institute of Atmospheric Physics i Kina, en av världens ledande havsforskare, har följt den här kurvan i decennier. Det han ser nu är inte bara ett nytt rekord. Det är en acceleration.
Vad är en zettajoule, egentligen?
Du har sett en vattenkokare värma vatten. Det tar ungefär 500 joule att värma ett gram vatten en grad. En zettajoule är en etta med 21 nollor efter sig. Att lagra 23 zettajoule extra i havet under ett enda år är som att koppla in 23 miljarder vattenkokar och låta dem gå dygnet runt — hela året.
Men det handlar inte om abstrakta joule. Det handlar om att varmare hav driver starkare stormar. Om att mer avdunstning ger kraftigare skyfall. Om att vatten utvidgas när det värms upp — och höjer havsnivån centimeter för centimeter, år för år.
Uppvärmningstakten har fördubblats
Klimatforskaren Kevin Trenberth, som i decennier studerat jordens energibalans, brukar säga att havet är klimatsystemets minne. Det glömmer inte den värme det en gång absorberat.
Och det minnet fylls allt snabbare. Uppvärmningstakten under perioden 2005–2025 är mer än dubbelt så hög som den var mellan 1960 och 2005. Havet värms alltså inte bara upp — det värms upp snabbare. Och hastighetskurvan böjer sig fortfarande uppåt, utan tecken på avmattning.
Varför märker vi inte av det varje dag?
Havsytan fluktuerar. El Niño-fenomenet 2023–2024 pressade upp yttemperaturerna och bidrog till extremsommrar runt om i världen. Under 2025 mattades El Niño av — och ändå sattes rekord igen. Den här gången djupare nere, i de bottenskikt som sällan påverkas av ett enstaka väderårs variationer.
Det är den insikten som gör John Abraham, professor i termisk vetenskap vid University of St. Thomas i Minneapolis, bekymrad. Han brukar beskriva det så här: om du trycker värme djupare ner i havet döljer du den inte — du sparar den.
Sparad värme försvinner inte. Den söker sig tillbaka upp, förr eller senare. Och när den gör det, bär den med sig konsekvenser vi ännu inte fullt kan förutse.
Vad händer härnäst?
Forskarna bakom den studie som publicerades i tidskriften Advances in Atmospheric Sciences i januari 2026 varnar för att havsvärmen troligen kommer att hålla sig nära rekordnivåerna från 2025 under lång tid framöver. Den "bakgrundsnivå" av extremt hög havstemperatur som nu är inbyggd i systemet ökar risken för extremt väder — oavsett om El Niño är aktiv eller inte.
Havet har alltid reglerat jordens klimat. Det absorberar mer än 90 procent av den övervärme som den förstärkta växthuseffekten ger upphov till. Det är ett av skälen till att klimatförändringarna inte slagit igenom med full kraft på land ännu — havet har tagit smällen åt oss.
Men det är ett lager med begränsad kapacitet, och varje år läggs ett nytt lager värme till. Lijing Cheng och hans kollegor mäter det lager för lager, år för år. Kurvan de ser böjer sig inte åt rätt håll.
Havsuppvärmning är inte en abstrakt framtidsfråga. Den sker just nu, mäts just nu och accelererar just nu.
Källor
Cheng, L., Abraham, J. et al. "Ocean heat content sets another record in 2025." Advances in Atmospheric Sciences, januari 2026.
Pan, Y. et al. "Ocean heat content in 2025." Nature Reviews Earth & Environment, 2026.
Vad tyckte du om artikeln?
