Vetenskap för alla logotypVetenskap för alla
    Svältande havsbakterier göder klimatkrisen
    Klimat och miljö

    Svältande havsbakterier göder klimatkrisen

    Djupt nere i världshaven gör hungriga bakterier något som länge verkade kemiskt omöjligt. De släpper ut metan — en växthusgas nästan 30 gånger kraftfullare än koldioxid. Och ju varmare havet blir, desto mer producerar de.

    2026-04-22

    Paradoxen som förvirrade forskarna i decennier

    Metan borde inte finnas i havets övre lager. Det är enkel kemi. Metan bildas normalt där det saknas syre, som i sumpmarker eller djupt i din tarm. Men i havets solbelysta yta — där det kryllar av syre — har forskare ändå mätt upp metan i över femtio år. Mysteriet har fått ett eget namn: den marina metanparadoxen.

    Nu tror forskare att de äntligen har svaret. Två oberoende studier från 2026 pekar på samma skyldiga. Bakterier som är så desperat utsvultna att de tuggar sig fram genom ovanliga molekyler. Och släpper ut metan som biprodukt.

    Små varelser, stor klimateffekt

    Världshaven släpper ut omkring 10 miljoner ton metan per år. Det är en liten del av jordens totala metanutsläpp. Men mängden räcker för att göra havets ytskikt till ett nettoläckage av en extremt kraftfull växthusgas.

    Dan Repeta är havskemist vid forskningsinstitutet Woods Hole Oceanographic Institution i USA. Tillsammans med kollegor vid University of Hawai'i har han kartlagt själva mekanismen. Studien publicerades i tidskriften Nature Geoscience.

    I havets yta bygger fotosyntetiserande bakterier långa sockerkedjor och hänger fosforatomer på dem. När andra bakterier sedan äter upp kedjorna sliter de loss fosforatomerna — och i den processen bildas metan som restprodukt. Samma reaktion ger också etylen och propylen, två andra gaser som tidigare varit lika gåtfulla.

    "Alla bitarna av pusslet fanns där, men de låg i olika labb, hos olika forskare, vid olika tillfällen", säger Repeta.

    Hunger styr hela processen

    En parallell studie i den amerikanska tidskriften PNAS pekar ut själva utlösaren. Thomas Weber, biogeokemist vid University of Rochester, har tillsammans med forskarna Shengyu Wang och Hairong Xu byggt en global modell av processen.

    Slutsatsen är tydlig: bakterierna tuggar bara de här ovanliga molekylerna när de är desperata. Så länge havet är fullt av vanlig fosfat — ett av livets viktigaste näringsämnen — äter de hellre något annat. Men när fosfaten tar slut tvingas de vända sig till de fosforrika sockerkedjorna. Och då börjar metanet pysa.

    "Fosfatbrist är den centrala ratten som styr metanproduktionen i det öppna havet", säger Weber.

    Varmare hav, hungrigare bakterier

    Här blir upptäckten obehaglig. Havet värms från ytan och neråt. När varmt vatten lägger sig som ett lock över det kallare djupvattnet minskar blandningen mellan skikten. Näringsämnen som fosfat finns främst på djupet — det är där döda organismer sjunker och bryts ner.

    Blir locket tätare når mindre fosfat upp till ytan. Mindre fosfat gör bakterierna hungrigare. Hungrigare bakterier släpper ut mer metan. Mer metan ger varmare klimat. Och varmare klimat gör lockeffekten ännu starkare.

    Det kallas en återkopplingsslinga, och just den här är särskilt otäck. De flesta globala klimatmodeller räknar inte med den alls. De behandlar havets metan som en konstant bakgrund, ungefär som suset i en radio. Weber och hans team visar att den bakgrunden i själva verket kan växa — och kanske snabbt. Om modellen stämmer kan havets metanutsläpp öka märkbart under kommande decennier, i takt med att havet blir varmare och mer skiktat.

    Små återkopplingar är inte ett sidospår i klimatfrågan. De är ofta skillnaden mellan hanterbar uppvärmning och skenande.

    Ett fönster till havets hemliga kemi

    Upptäckten öppnar också dörrar. Om forskare kan modellera metanproduktionen mer exakt kan de också räkna ut var utsläppen är värst. Kanske hittar de regioner där riktade åtgärder fungerar — exempelvis att följa hur gödningsämnen från land sköljer ut i havet och skapar oväntade fosfatöknar.

    Men framför allt påminner fyndet om något äldre. Liv på jorden är inte en separat gäst på planeten. Det är en del av klimatet, i varje droppe saltvatten, i varje svältande bakterie. När vi rubbar det ena rubbar vi det andra — och haven har precis visat oss hur.

    Källor

    Weber, T., Wang, S., Xu, H. m.fl. "Phosphate scarcity governs methane production in the global open ocean." PNAS, april 2026.

    Repeta, D. m.fl. Woods Hole Oceanographic Institution och University of Hawai'i. "New study explains mysterious source of greenhouse gas methane in the ocean." Nature Geoscience, 2026.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Klimat och miljö

    Har du frågor eller synpunkter?

    Kontakta oss

    Läs också

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp
    Energi2026-05-21

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp

    År 2024 uppnådde Sverige något som inget annat EU-land lyckats med: negativa nettoutsläpp av växthusgaser. Landet tar alltså upp mer koldioxid än det släpper ut. Hur är det möjligt – och vad innebär det egentligen?

    40 miljarder dollar – och vi fångar en tusendel av utsläppen
    Energi2026-05-20

    40 miljarder dollar – och vi fångar en tusendel av utsläppen

    Vi har lagt 40 miljarder dollar på att fånga koldioxid vid källan och stoppa den i berggrunden. Men av jordens 37 miljarder ton utsläpp per år fångar vi bara 64 miljoner ton – en tusendel. Varför är det så svårt, och varför satsar vi ändå?

    Solcellerna som tog Sverige med storm
    Energi2026-05-13

    Solcellerna som tog Sverige med storm

    På tio år gick Sverige från solcellsokänsligt till en av Europas solcellstätaste nationer — med över 300 000 anläggningar på svenska tak. Men när elpriskrisen lade sig och politiken vände, stannade expansionen av. Nu pågår ett skifte där stora solparker tar över efter villaägarna.

    Permafrosten tinar – och tar klimatet med sig
    Övrigt2026-05-09

    Permafrosten tinar – och tar klimatet med sig

    Arktis har i tusentals år fungerat som jordens naturliga frysbox. Kol från döda växter och djur har legat infruset i marken, stilla och ofarligt. Nu håller den lådan på att tina upp – och allt det lagrade kolet börjar rinna ut i världens hav.

    Vindkraft är billigt – tills du räknar med lagringen
    Energi2026-05-07

    Vindkraft är billigt – tills du räknar med lagringen

    Debatten om energiomställningen fastnar ofta på en enda siffra: priset per kilowattimme från ett nybyggt vindkraftverk. Den siffran ser bra ut. Men det är fel fråga att ställa.

    Havet sviker oss – ett klimatlarm vi inte såg komma
    Övrigt2026-05-04

    Havet sviker oss – ett klimatlarm vi inte såg komma

    Havet suger upp ungefär en fjärdedel av all koldioxid vi släpper ut – och håller planeten lite svalare. Men 2023 svek det. En ny studie i Nature Climate Change visar att havet absorberade nästan en miljard ton CO₂ mindre än beräknat – ungefär hälften av hela EU:s årsutläpp.

    Bläddra i fler artiklar inom Klimat och miljö och Övrigt, eller gå till startsidan.