Två miljarder ton i varje andetag
Varje gång du andas ut består ungefär fyra procent av luften av koldioxid. Det är resterna av frukosten. Kroppen bryter ner kolhydrater, fett och protein för att få energi, och kolatomerna i maten blir över. De binds till syre och följer med luften ut.
Räknar du ihop alla människor på jorden blir siffran stor. En ny studie i The Lancet Planetary Health, ledd av Javier Gonzalez vid University of Bath, landar i 2,05 miljarder ton koldioxid år 2015. Trettio år tidigare var det 1,18 miljarder ton. Ökningen är 74 procent, och mer än 60 procent av den beror på att vi blivit fler. Forskarna utgick från tusentals mätningar av hur mycket koldioxid människor producerar i vardagen, från spädbarn till pensionärer, och kombinerade dem med data om befolkning och kroppsvikt.
Delar du summan på 2015 års befolkning blir det ungefär 280 kilo per person och år, barn inräknade. Hela mänsklighetens andning var alltså större än Japans utsläpp från fossila bränslen och cement samma år. Jämfört med världens fossila utsläpp, runt 35 miljarder ton, motsvarar den knappt sex procent.
Ändå finns andningen inte med i någon nationell klimatredovisning. Det är inget slarv.
Kolet du andas ut var luft i somras
Ta en vanlig smörgås. Vetet växte på en åker förra sommaren. Bladen tog in koldioxid ur luften och använde solljus för att bygga stärkelse, alltså långa kedjor av socker. När du äter smörgåsen och andas ut skickar du tillbaka samma kol dit det kom ifrån. Rundturen tog några månader.
Det här kallas biogent kol, alltså kol som cirkulerar mellan luften och levande organismer. Själva rundturen ändrar inte mängden koldioxid i atmosfären. Det plantan tog upp släpper du ut.
Fossilt kol fungerar annorlunda. Kolet i olja, gas och stenkol har legat i berggrunden i hundratals miljoner år. När du bränner det tillför du kol som inte längre fanns i kretsloppet. Tänk på skillnaden mellan lönen som går in och ut på ditt konto varje månad och ett gammalt arv som plötsligt sätts in. Lönen ändrar inte ditt sparande över tid. Arvet gör det.
Därför räknas andningen inte. Samma logik gäller djuren. FN:s klimatpanel IPCC skriver i sina riktlinjer för nationella utsläppsinventeringar att koldioxid från boskapens andning inte ska räknas, eftersom den tas upp igen av nästa års foder.
Där kretsloppet läcker
Men klimatneutral är ett påstående om ett system, inte om en enskild molekyl. Kretsloppet är bara slutet om åkern verkligen tar upp lika mycket kol nästa år. Det är i marginalen det blir intressant.
Den första läckan är marken. När regnskog huggs ner för att bli betesmark eller sojafält släpps kol ut som legat lagrat i träd och jord i århundraden. Det kolet kommer inte tillbaka med nästa skörd. Lägg till traktorer, konstgödselfabriker och kylkedjor som drivs med fossil energi. Sammantaget står världens matsystem för ungefär en tredjedel av alla växthusgasutsläpp, enligt beräkningar från EU:s forskningscenter JRC. Klimatpåverkan av att äta sitter alltså i produktionen av maten, inte i andetaget efteråt.
Den andra läckan är formen. Kon andas ut koldioxid som räknas som neutral. Men i kons magar bildas också metan, och det kolet är lika biogent. Ändå räknas metanet, med rätta. Metan är ungefär 80 gånger starkare än koldioxid som växthusgas sett över 20 år. Samma kolatom kan alltså vara ofarlig eller skadlig beroende på vilken molekyl den sitter i.
Den tredje läckan handlar om tid. Kolet i ditt vete är några månader gammalt. Kolet i en tall som eldas upp kan vara åttio år gammalt, och det dröjer lika länge innan en ny skog bundit tillbaka det. Bokföringsprincipen är densamma, men återbetalningstiden är helt olika. Den diskussionen har vi fördjupat i Nästan ingen eldar skog, och det gör frågan svårare.
Varför forskarna ändå vill räkna
Om andningen inte värmer klimatet, varför mäta den? Svaret finns i städerna.
Allt fler städer försöker följa sina utsläpp genom att mäta koldioxidhalten i luften, från mättorn och satelliter. Instrumenten kan inte se skillnad på koldioxid från en bilmotor och från en människa. I tättbefolkade områden blir felet stort. En studie av 14 storstäder fann att andningen från människor och djur motsvarade 38 procent av de fossila utsläppen i São Paulo. I ett bostadsområde i Tokyo har människors andning beräknats stå för mellan 17 och 38 procent av den uppmätta koldioxiden.
Missar du den posten tror du att trafiken och uppvärmningen släpper ut mer än de gör. Då ser dina klimatåtgärder sämre ut än de är. Forskare har också visat att satellitbaserade uppskattningar av fossila utsläpp kan snedvridas av andning och vedeldning. Det är precis den sortens fel som Gonzalez och hans kollegor vill hjälpa till att rätta.
Vi är själva ett litet kollager
Det finns en sista udda konsekvens. Ungefär en femtedel av din kroppsvikt är kol. När vi blir fler och tyngre lagras alltså mer kol i oss. Hela mänskligheten innehåller runt 60 miljoner ton kol, enligt en kartläggning av jordens samlade biomassa. Det är försvinnande lite jämfört med skogarna, men tekniskt sett fungerar befolkningstillväxten som en liten kolsänka.
Kuriositeten visar hur klimatbokföring faktiskt fungerar. Den räknar inte molekyler. Den räknar flöden mellan lager: luften, det levande och berggrunden. Ditt andetag flyttar kol mellan två lager som redan står i ständig kontakt. Ett kolkraftverk öppnar en dörr till ett tredje lager som varit stängt i årmiljoner.
Den skillnaden förklarar också varför din middag kan ha ett större klimatavtryck än ditt andetag, trots att det är samma kol. Det som avgör är vad som hände innan maten hamnade på tallriken.
Källor
- Gonzalez JT m.fl. (2026). Accounting for global carbon dioxide production from human metabolism between 1985 and 2015: a modelling study. The Lancet Planetary Health. DOI: 10.1016/j.lanplh.2026.101546
- University of Bath (28 oktober 2026). Human metabolism produces two billion tonnes of CO₂ a year, global study finds. Pressmeddelande.
- ScienceDaily (7 november 2026). Human bodies produce 2 billion metric tons of CO2 a year just by staying alive.
- Cai Q, Zeng N, Zhao F m.fl. (2022). The impact of human and livestock respiration on CO2 emissions from 14 global cities. Carbon Balance and Management 17:17.
- Moriwaki R, Kanda M (2004). Seasonal and diurnal fluxes of radiation, heat, water vapor, and carbon dioxide over a suburban area. Journal of Applied Meteorology.
- Ciais P m.fl. (2020). Biofuel burning and human respiration bias on satellite estimates of fossil fuel CO2 emissions. Environmental Research Letters 15:074036.
- Crippa M m.fl. (2021). Food systems are responsible for a third of global anthropogenic GHG emissions. Nature Food 2:198–209.
- IPCC (2006). 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, Volym 4, kapitel 10.
- Bar-On YM, Phillips R, Milo R (2018). The biomass distribution on Earth. PNAS 115(25).
- Global Carbon Project / Our World in Data. Fossila koldioxidutsläpp per land.
Vad tyckte du om artikeln?






