Vi andas ut mer koldioxid än Japan, och det räknas inte
    koldioxid

    Vi andas ut mer koldioxid än Japan, och det räknas inte

    Mänskligheten andas varje år ut drygt två miljarder ton koldioxid — mer än Japans samlade fossila utsläpp. Ändå finns siffran inte med i någon klimatstatistik. Förklaringen säger mer om hur utsläpp räknas än om din andning.

    Peter Bergvall12 november 2026

    Två miljarder ton i varje andetag

    Varje gång du andas ut består ungefär fyra procent av luften av koldioxid. Det är resterna av frukosten. Kroppen bryter ner kolhydrater, fett och protein för att få energi, och kolatomerna i maten blir över. De binds till syre och följer med luften ut.

    Räknar du ihop alla människor på jorden blir siffran stor. En ny studie i The Lancet Planetary Health, ledd av Javier Gonzalez vid University of Bath, landar i 2,05 miljarder ton koldioxid år 2015. Trettio år tidigare var det 1,18 miljarder ton. Ökningen är 74 procent, och mer än 60 procent av den beror på att vi blivit fler. Forskarna utgick från tusentals mätningar av hur mycket koldioxid människor producerar i vardagen, från spädbarn till pensionärer, och kombinerade dem med data om befolkning och kroppsvikt.

    Delar du summan på 2015 års befolkning blir det ungefär 280 kilo per person och år, barn inräknade. Hela mänsklighetens andning var alltså större än Japans utsläpp från fossila bränslen och cement samma år. Jämfört med världens fossila utsläpp, runt 35 miljarder ton, motsvarar den knappt sex procent.

    Ändå finns andningen inte med i någon nationell klimatredovisning. Det är inget slarv.

    Kolet du andas ut var luft i somras

    Ta en vanlig smörgås. Vetet växte på en åker förra sommaren. Bladen tog in koldioxid ur luften och använde solljus för att bygga stärkelse, alltså långa kedjor av socker. När du äter smörgåsen och andas ut skickar du tillbaka samma kol dit det kom ifrån. Rundturen tog några månader.

    Det här kallas biogent kol, alltså kol som cirkulerar mellan luften och levande organismer. Själva rundturen ändrar inte mängden koldioxid i atmosfären. Det plantan tog upp släpper du ut.

    Fossilt kol fungerar annorlunda. Kolet i olja, gas och stenkol har legat i berggrunden i hundratals miljoner år. När du bränner det tillför du kol som inte längre fanns i kretsloppet. Tänk på skillnaden mellan lönen som går in och ut på ditt konto varje månad och ett gammalt arv som plötsligt sätts in. Lönen ändrar inte ditt sparande över tid. Arvet gör det.

    Därför räknas andningen inte. Samma logik gäller djuren. FN:s klimatpanel IPCC skriver i sina riktlinjer för nationella utsläppsinventeringar att koldioxid från boskapens andning inte ska räknas, eftersom den tas upp igen av nästa års foder.

    Där kretsloppet läcker

    Men klimatneutral är ett påstående om ett system, inte om en enskild molekyl. Kretsloppet är bara slutet om åkern verkligen tar upp lika mycket kol nästa år. Det är i marginalen det blir intressant.

    Den första läckan är marken. När regnskog huggs ner för att bli betesmark eller sojafält släpps kol ut som legat lagrat i träd och jord i århundraden. Det kolet kommer inte tillbaka med nästa skörd. Lägg till traktorer, konstgödselfabriker och kylkedjor som drivs med fossil energi. Sammantaget står världens matsystem för ungefär en tredjedel av alla växthusgasutsläpp, enligt beräkningar från EU:s forskningscenter JRC. Klimatpåverkan av att äta sitter alltså i produktionen av maten, inte i andetaget efteråt.

    Den andra läckan är formen. Kon andas ut koldioxid som räknas som neutral. Men i kons magar bildas också metan, och det kolet är lika biogent. Ändå räknas metanet, med rätta. Metan är ungefär 80 gånger starkare än koldioxid som växthusgas sett över 20 år. Samma kolatom kan alltså vara ofarlig eller skadlig beroende på vilken molekyl den sitter i.

    Den tredje läckan handlar om tid. Kolet i ditt vete är några månader gammalt. Kolet i en tall som eldas upp kan vara åttio år gammalt, och det dröjer lika länge innan en ny skog bundit tillbaka det. Bokföringsprincipen är densamma, men återbetalningstiden är helt olika. Den diskussionen har vi fördjupat i Nästan ingen eldar skog, och det gör frågan svårare.

    Varför forskarna ändå vill räkna

    Om andningen inte värmer klimatet, varför mäta den? Svaret finns i städerna.

    Allt fler städer försöker följa sina utsläpp genom att mäta koldioxidhalten i luften, från mättorn och satelliter. Instrumenten kan inte se skillnad på koldioxid från en bilmotor och från en människa. I tättbefolkade områden blir felet stort. En studie av 14 storstäder fann att andningen från människor och djur motsvarade 38 procent av de fossila utsläppen i São Paulo. I ett bostadsområde i Tokyo har människors andning beräknats stå för mellan 17 och 38 procent av den uppmätta koldioxiden.

    Missar du den posten tror du att trafiken och uppvärmningen släpper ut mer än de gör. Då ser dina klimatåtgärder sämre ut än de är. Forskare har också visat att satellitbaserade uppskattningar av fossila utsläpp kan snedvridas av andning och vedeldning. Det är precis den sortens fel som Gonzalez och hans kollegor vill hjälpa till att rätta.

    Vi är själva ett litet kollager

    Det finns en sista udda konsekvens. Ungefär en femtedel av din kroppsvikt är kol. När vi blir fler och tyngre lagras alltså mer kol i oss. Hela mänskligheten innehåller runt 60 miljoner ton kol, enligt en kartläggning av jordens samlade biomassa. Det är försvinnande lite jämfört med skogarna, men tekniskt sett fungerar befolkningstillväxten som en liten kolsänka.

    Kuriositeten visar hur klimatbokföring faktiskt fungerar. Den räknar inte molekyler. Den räknar flöden mellan lager: luften, det levande och berggrunden. Ditt andetag flyttar kol mellan två lager som redan står i ständig kontakt. Ett kolkraftverk öppnar en dörr till ett tredje lager som varit stängt i årmiljoner.

    Den skillnaden förklarar också varför din middag kan ha ett större klimatavtryck än ditt andetag, trots att det är samma kol. Det som avgör är vad som hände innan maten hamnade på tallriken.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Klimat och miljö
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Rekordår för utsläpp – trots rekordår för förnybart

    Rekordår för utsläpp – trots rekordår för förnybart

    2024 var ett rekordår för förnybar energi. Världen installerade mer sol och vind än någonsin. Ändå ökade de globala växthusgasutsläppen – och 2025 ser ut att bli ännu värre. Hur kan det vara möjligt?

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp
    Energi

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp

    År 2024 uppnådde Sverige något som inget annat EU-land lyckats med: negativa nettoutsläpp av växthusgaser. Landet tar alltså upp mer koldioxid än det släpper ut. Hur är det möjligt – och vad innebär det egentligen?

    Permafrostkolet läcker ut i havet, men fastnar där

    Permafrostkolet läcker ut i havet, men fastnar där

    Uråldrigt kol rinner ut ur den tinande Arktis, och forskare har länge fruktat att det ska bli växthusgas. En ny studie av havsbottnens sediment visar att havet sväljer det mesta innan det hinner värma planeten.

    Klimatet har alltid förändrats, så vad är problemet nu?
    Klimat och miljö

    Klimatet har alltid förändrats, så vad är problemet nu?

    Jordens klimat har förändrats dramatiskt i miljoner år, det stämmer. Det brukar användas som argument för att nuvarande förändringar är naturliga. Men argumentet missar något avgörande: hastigheten.

    Marken under dina fötter lagrar mer kol än alla skogar
    Klimat och miljö

    Marken under dina fötter lagrar mer kol än alla skogar

    Sverige har grävt bort en fjärdedel av sina våtmarker. Det visar sig nu vara ett klimatmisstag av historiska mått. En femtedel av landets totala växthusgasutsläpp kommer inte från bilar eller fabriker, utan från mark vi la om för 150 år sedan.

    Det grönaste du kan göra är att lösas upp i lut
    Klimat och miljö

    Det grönaste du kan göra är att lösas upp i lut

    Kremering ses som det miljövänliga alternativet till jordbegravning. Men varje kremering släpper ut lika mycket koldioxid som en bilfärd på 80 mil. Nu finns en bättre metod. Sverige har förbjudit den.