Sambandet som krympte
Tänk dig två femtonåringar i samma hus. De har samma föräldrar, samma middagar och samma regler om mobilen vid matbordet. De har dessutom exakt samma arvsmassa. Den ena spelar och chattar mer än sex timmar om dagen. Den andra håller sig under två.
Om skärmen i sig gör unga deprimerade borde den första tvillingen må sämre. Det var precis den jämförelsen forskare vid Karolinska Institutet gjorde. Resultatet publicerades i Nature Human Behaviour i oktober 2026.
Först såg allt ut som väntat. Femtonåringar som ägnade mer än sex timmar per dag åt interaktiva skärmaktiviteter – alltså spel, chatt och surf – löpte klart högre risk att senare få en diagnos för ångest eller depression eller hämta ut antidepressiva läkemedel. Riskökningen jämfört med dem som höll sig under två timmar var ungefär tredubbel för vardagar och dubbel för helger.
Sedan jämförde forskarna tvillingar inom samma par. Då krympte sambanden kraftigt. Efter korrigering för att många samband testades samtidigt var de inte längre statistiskt säkerställda. Försvagningen var störst bland enäggstvillingar.
Problemet med att jämföra främlingar
För att förstå varför tvillingar är så värdefulla behöver du först förstå problemet de löser. Den mesta forskningen om skärmtid jämför olika barn med varandra. Barn som sitter mycket vid skärmen jämförs med barn som sitter lite.
Men de barnen skiljer sig åt på hundra andra sätt. Föräldrarnas utbildning, ekonomi, konflikter i hemmet, sömnvanor och ärftlig sårbarhet för ångest kan alla påverka både skärmtiden och måendet. Forskare kallar sådana dolda faktorer för störfaktorer. De skapar samband som ser ut som orsak och verkan men inte är det. Det är samma logik som när glassförsäljning och hajattacker följs åt, något vi skrivit om i Varför glassförsäljning inte orsakar hajattacker.
Du kan försöka räkna bort störfaktorer statistiskt. Problemet är att du bara kan räkna bort det du har mätt. Ärftlighet och stämningen vid köksbordet går sällan att fånga i en enkät.
Naturens eget experiment
Här kommer tvillingarna in. Två tvillingar som växer upp tillsammans delar uppväxtmiljön: samma föräldrar, samma bostadsområde, samma skola och samma ekonomi. Allt det som skiljer en familj från en annan hålls alltså konstant.
Enäggstvillingar delar dessutom i princip hela sin arvsmassa. Tvåäggstvillingar delar i genomsnitt ungefär hälften av de gener som varierar mellan människor, precis som vanliga syskon.
Detta kallas en co-twin-design, eller tvillingkontrollerad jämförelse. Varje tvilling blir den andras kontrollgrupp. Om skärmtiden verkligen orsakar ångest ska tvillingen med mest skärmtid må sämre än sin syster eller bror, även när gener och hem är desamma.
Knepet blir ännu vassare när du jämför de två sorternas tvillingar. Om sambandet håller i sig hos tvåäggstvillingar men försvinner hos enäggstvillingar pekar det mot generna. Det mönstret – med störst försvagning hos enäggstvillingarna – är vad den svenska studien fann. Forskarnas tolkning är att både arv och uppväxtmiljö förklarar en stor del av kopplingen mellan skärmtid och psykisk ohälsa.
Vad Sverige har som få andra har
Studien bygger på Child and Adolescent Twin Study in Sweden, en del av Svenska tvillingregistret. Totalt ingick 21 797 tvillingar. Föräldrarna besvarade frågor när barnen var nio år. Tvillingarna svarade själva vid 15, 18 och 24 års ålder.
Därtill kopplade forskarna svaren till nationella register över diagnoser och uthämtade läkemedel. Det är en kombination som nästan bara de nordiska länderna kan erbjuda. Du får både vad ungdomarna själva upplevde och vad som faktiskt hände i vården åren efteråt.
Två detaljer i resultaten förtjänar extra uppmärksamhet. TV- och videotittande hade inget trovärdigt samband med senare ohälsa. Och ungdomar som hade mer symtom vid 15 rapporterade något mer interaktiv skärmtid vid 18. Pilen kan alltså peka åt båda hållen. Ett barn som mår dåligt kan söka sig till skärmen, inte bara tvärtom.
Där metoden tar slut
Tvillingdesignen är kraftfull, men den är inte magisk. Den kontrollerar bara det tvillingarna delar. Om den ena tvillingen blir mobbad, får en annan kompiskrets eller drabbas av en sjukdom finns den skillnaden kvar. Forskarna justerade för tidigare mobbning och fysisk aktivitet, och det ändrade resultaten mycket lite.
Det finns också en mer teknisk fälla. Skillnaderna i skärmtid inom ett tvillingpar är ofta mindre än skillnaderna mellan främlingar. Då väger mätfel tyngre, och slarviga självskattningar kan få ett verkligt samband att se svagare ut än det är.
Till sist är tiden ett problem. Datainsamlingen påbörjades innan smartphones och sociala medier fanns överallt. En femtonåring 2010 och en femtonåring 2026 lever i olika digitala världar. Dessutom svarade bara drygt en fjärdedel på enkäten vid 24 års ålder.
Forskarna betonar själva att resultaten inte betyder att skärmar saknar betydelse. Interaktiva aktiviteter i tonåren var fortfarande kopplade till en förhöjd risk, bara med större osäkerhet. Vår tidigare genomgång Skärmar och psykisk ohälsa: samband eller syndabock? visar hur oenig forskningen har varit om just den frågan.
Frågan som byter skepnad
Det tvillingstudien ändå gör är att flytta frågan. Den handlar inte längre bara om hur många timmar ett barn sitter vid skärmen. Den handlar om vilka barn som hamnar där, varför, och vad de gör framför den.
Nästa steg för forskargruppen är att studera innehållet, motiven bakom användningen och vad skärmtiden tränger undan. Det är en svårare fråga än att räkna minuter. Men det är troligen den enda som kan ge ett svar värt att bygga råd på.
Källor
- Gong, T., Frans, E., Ohlis, A. m.fl. (2026). Recreational screen use and internalizing problems from preadolescence to young adulthood in a longitudinal twin cohort with co-twin comparison. Nature Human Behaviour. DOI: 10.1038/s41562-026-02607-0
- Karolinska Institutet (2026). Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa. Pressmeddelande via TT.
- SVT Nyheter (2026). Ny studie: Skärmtid kan ha mindre betydelse för ungas mående.
- News-Medical (2026). Screen time was linked to teen anxiety. Then researchers compared twins.
Vad tyckte du om artikeln?






