Drönaren vid Leipzig var inte huvudpoängen
Den 4 augusti hittades en drönare lastad med sprängmedel på marken vid Leipzig/Halle-flygplatsen, nära ett ukrainskt transportflygplan. Laddningen desarmerades av bombtekniker. Den 1 september gick den tyska regeringen ut och pekade ut Ryssland som ansvarigt. Inrikesminister Alexander Dobrindt sa att polisutredningen, gärningsmönstret och underrättelseuppgifterna tillsammans visar ryskt ansvar. Ryska konsulatet i Bonn stängs, och Tyskland höjde sin hotnivå från allmän till hög.
Dagarna efter angreps det tyska elnätet två gånger. Först en transformatorstation i Brandenburg, där gärningsmän sköt raketer med ledande material mot högspänningsledningar för att framkalla kortslutning. Sedan en anläggning i Bergheim i väst. Ingen av händelserna orsakade något större strömavbrott.
Det är värt att stanna upp vid den detaljen. Sabotage mot elnät lyckas nästan aldrig med det du skulle tro är målet. Nät är byggda med redundans, alltså med reservvägar som tar över när en länk faller bort. Den som angriper vet det. Vinsten ligger någon annanstans.
Vad Berlin lärde oss om att gissa fel
Den 3 januari 2026 tändes eld under en kabelbro i Lichterfelde i Berlin. Fem högspänningskablar och tio mellanspänningskablar förstördes. Över 40 000 hushåll blev strömlösa i det som blev stadens längsta avbrott sedan 1945.
Om du hade läst nyheten i det säkerhetsläge vi befinner oss i, vad hade du gissat? De flesta gissade Ryssland.
Ansvaret togs i stället av den vänsterextrema Vulkangruppe, i ett brev publicerat på nätet. Några dagar senare tog en gruppering under samma namn avstånd från dådet. Utredningen togs över av riksåklagaren.
Detta är inte en fotnot. Det är själva mekanismen. Nyhetsbyrån AP har spårat omkring 200 sabotagehändelser i Europa sedan invasionen 2022 som västliga myndigheter kopplar till Ryssland. Samtidigt finns det ett okänt antal händelser som ser likadana ut men har helt andra förklaringar. Vänsterextremism, vanlig brottslighet, kabelstöld, tekniska fel, ankare som släpar i botten.
Du kan inte skilja dem åt från ditt kök. Det är hela poängen med gråzonen.
Vaccinet som fungerar på idéer
Här kommer forskningen in, och den är äldre än du kanske tror.
Socialpsykologen William McGuire formulerade på 1960-talet det som kallas inokulationsteori. Tanken är hämtad från immunologin. Om du exponeras för en försvagad dos av ett virus tränar kroppen upp ett försvar. På samma sätt, menade McGuire, kan du bygga motståndskraft mot övertalning genom att i förväg få se hur övertalningen går till.
Modern forskning har testat idén i stor skala. Jon Roozenbeek och Sander van der Linden vid Cambridge publicerade tillsammans med kollegor en studie i Science Advances 2022 där de tog fram fem korta videor. Videorna handlade inte om enskilda falska påståenden. De handlade om teknikerna: känslomässigt laddat språk, inkoherenta argument, falska motsatspar, syndabockstänkande och personangrepp.
Försöken gjordes både i labbmiljö och skarpt på YouTube. De som sett videorna blev mätbart bättre på att känna igen manipulation, och mindre benägna att dela vidare. Effekten är alltså inte att du får veta vad som är sant. Det är att du känner igen formen på ett försök.
Det är avgörande just vid hybridoperationer. Ingen kan ge dig facit i realtid om vem som tände på i Bergheim. Men du kan lära dig att känna igen ett inlägg vars enda syfte är att få dig att sluta försöka veta.
Skyddet försvinner om det inte underhålls
En viktig invändning finns i forskningen själv. Rakoen Maertens och kollegor visade i tre longitudinella experiment 2021 att effekten av inokulation klingar av med tiden. Den kan hållas uppe med påminnelser, ungefär som en påfyllnadsdos.
Det betyder något praktiskt. Det räcker inte att en gång ha läst en artikel om desinformation. Motståndskraften är en färskvara.
Det är också därför de mest verkningsfulla berättelserna inte är de mest osannolika. Under en verklig störning kommer påståendena att låta rimliga. Att myndigheterna mörkar omfattningen. Att stödet till Ukraina är orsaken till att just din region blev utan el. Att ingen egentligen vet vem som ligger bakom, så varför bry sig. Den sista är farligast, eftersom den är delvis sann.
Sju dagar i skafferiet
Den fysiska beredskapen är enklare och mindre dramatisk än beredskapsbranschen vill få dig att tro.
Myndigheten för civilt försvar, som sedan januari 2026 är det nya namnet på MSB, rekommenderar att du klarar dig själv i minst en vecka. Räkna tre liter dricksvatten per vuxen och dygn. Ha mat som kan ätas utan tillagning eller lagas med lite vatten. Riksbanken rekommenderar kontanter motsvarande en veckas inköp, ungefär tusen kronor per vuxen. Socialstyrelsen rekommenderar en månads receptbelagd medicin hemma. En batteridriven radio, eftersom mobilnätet är det som faller först och kommer tillbaka sist.
Det är i princip allt. Erfarenheterna från det spanska strömavbrottet i april 2025 pekar åt samma håll: det som slog hårdast mot vanliga människor var inte elen i sig, utan att betalningar, kommunikation och information föll bort samtidigt.
Var Sverige faktiskt står
Säkerhetspolisen bedömer att hotbilden mot Sverige fortsätter att försämras, och att Ryssland agerar mer riskbenäget än tidigare. Samtidigt sa Must-chefen Thomas Nilsson så sent som i går att Sverige inte bedöms vara ett primärt mål för hybridkrigföringen, men att hotet mot svenskt stöd till Ukraina och mot verksamheter kopplade till det stödet är högt. Nationella säkerhetsrådet samlades den 2 september med anledning av Leipzig.
De två beskeden motsäger inte varandra. De beskriver ett land som ligger i utkanten av något som pågår, inte i centrum av det.
Danmark ligger närmare. Där gick säkerhetstjänsten PET ut den 3 september och berättade att man avslöjat konkreta ryska planer på sabotage mot dansk försvarsindustri, och att Ryssland försöker rekrytera helt vanliga danskar via sociala medier för uppgifter som att fotografera anläggningar.
Det är den mest användbara bilden att bära med sig. En operation av det slaget behöver inga ryska agenter på plats. Den behöver bara några personer som säger ja till ett enkelt uppdrag, och ett par miljoner andra som blir tillräckligt osäkra på vad som händer för att sluta lita på svaret när det väl kommer.
Det första kan du inte påverka. Det andra kan du.
Källor
- Reuters och Al Jazeera: Germany blames Russia for Leipzig airport drone attack (1 september 2026) - Reuters: German power grid under fresh sabotage attack (2 september 2026) - Wikipedia/dpa: 2026 arson attack on the Berlin power grid, Lichterfelde - DR och TV 2: PET afslører konkrete planer for russisk sabotage i Danmark (3 september 2026) - AP: kartläggning av omkring 200 sabotagehändelser i Europa sedan 2022 - Roozenbeek, van der Linden, Goldberg, Rathje & Lewandowsky, "Psychological inoculation improves resilience against misinformation on social media", Science Advances 2022 - Maertens, Roozenbeek, Basol & van der Linden, "Long-term effectiveness of inoculation against misinformation", Journal of Experimental Psychology: Applied 2021 - McGuire & Papageorgis, Journal of Abnormal and Social Psychology 1961 - Myndigheten för civilt försvar samt Krisinformation.se: hemberedskap - Säkerhetspolisen, lägesbild 2025–2026 - Sejfer: Must varnar för högt hybridhot mot svenskt Ukrainastöd (3 september 2026)
Vad tyckte du om artikeln?
