En enkel fråga med enorma konsekvenser
Tänk dig att du tappar din plånbok på gatan. Hur stor är chansen att någon lämnar in den?
Det är ungefär den typen av fråga som forskare ställer när de mäter social tillit — hur mycket vi litar på okända människor. Svaret varierar dramatiskt beroende på var i världen du befinner dig.
I internationella mätningar som World Values Survey och European Social Survey brukar Sverige, Norge, Danmark och Finland hamna i topp. Omkring 60–70 procent av svenskarna säger att de litar på de flesta människor. I många andra länder är siffran under 20 procent.
Det låter kanske som ett fluffigt mått. Men forskning visar att social tillit är kopplad till nästan allt som gör ett samhälle välfungerande: lägre brottslighet, bättre folkhälsa, starkare ekonomi, effektivare demokrati och högre välbefinnande. Länder med hög tillit klarar sig bättre på i stort sett alla mätbara parametrar.
Varför är Norden så annorlunda?
Statsvetaren Bo Rothstein vid Göteborgs universitet har ägnat sin karriär åt den här frågan. Hans svar är att det handlar om institutioner — specifikt hur rättvisa de upplevs vara.
I länder med universella välfärdssystem, låg korruption och opartiska domstolar skickar staten en signal: systemet gynnar inte några på bekostnad av andra. Det bygger tillit — inte bara till staten, utan till medmänniskor i allmänhet. Om du tror att andra följer reglerna och att ingen fuskar sig till fördelar, är det lättare att också lita på den okände på bussen.
Det nordiska undret är med andra ord inte ett kulturellt arv från vikingarna. Det är ett resultat av institutioner som faktiskt fungerar.
Mångfald och tillit — en obekväm studie
År 2007 publicerade Harvard-sociologen Robert Putnam en studie som skapade stor debatt. Putnam är en av världens mest citerade samhällsvetare och ingalunda kontroversiell i vanliga fall. Men den här studien dröjde han länge med att publicera.
Hans fynd var att ökad etnisk mångfald i ett område på kort sikt är kopplad till lägre social tillit — inte bara mellan grupper, utan även inom den egna gruppen. Folk "drog sig in i skalet", som han uttryckte det. De umgicks mindre med grannar, engagerade sig mindre i lokalsamhället och litade mindre på omgivningen i allmänhet.
Putnam var noga med att poängtera att detta är ett kortsiktigt mönster. Historien är full av exempel på samhällen som till en början präglades av friktion och misstro, men som med tiden smälte samman till en ny gemensam identitet. USA självt är ett sådant exempel. Men omvandlingen tar tid, och processen är inte automatisk.
Sverige — från topp till nedåttrend
Under decennier hade Sverige en av världens mest stabila och höga nivåer av social tillit. Sedan mitten av 2010-talet har den börjat sjunka.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter detta regelbundet. Mönstret är tydligt: tilliten minskar, och minskningen är ojämnt fördelad. Det är framför allt i socioekonomiskt utsatta områden, med hög trångboddhet och hög arbetslöshet, som tilliten rasat mest — både till grannar och till institutioner som polis och politiker.
Det är inte självklart vad som driver förändringen. Forskare pekar på flera parallella processer: ökad ekonomisk ojämlikhet, politisk polarisering, segregation och en mediemiljö som förstärker misstro och konflikter. Ingen enskild faktor räcker som förklaring.
Tilliten är inte gratis
Det som gör tillit så fascinerande — och viktig — är att den är självförstärkande i båda riktningarna.
Hög tillit gör det lättare att samarbeta, vilket skapar goda resultat, vilket stärker tilliten ytterligare. Men det omvända gäller också: låg tillit skapar misstänksamhet, vilket leder till att människor skyddar sig och undviker samarbete, vilket bekräftar att misstänksamheten var befogad.
Sverige har länge befunnit sig i den positiva spiralen. Frågan som forskarna nu ställer är om vi är på väg in i den negativa — och om det i så fall går att vända.
Det vet vi inte ännu. Men forskningen är tydlig på en punkt: tillit är inte något som bara finns. Det är något som byggs, eller raseras, av de institutioner och gemenskaper vi väljer att skapa.
---
Källor
Robert Putnam, E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century (2007), Scandinavian Political Studies.
Bo Rothstein & Eric Uslaner, All for All: Equality, Corruption, and Social Trust (2005), World Politics.
SOM-institutet, Göteborgs universitet — årliga mätningar av social tillit i Sverige.
Ronald Inglehart & Christian Welzel, Modernization, Cultural Change, and Democracy (2005), Cambridge University Press.
Vad tyckte du om artikeln?
