torsdag 30 juli 2026Oberoende populärvetenskap
    MagasinetMarknadsanalysNyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Prenumerera
    Ditt parti håller inte ihop som du tror
    Samhällsvetenskap

    Ditt parti håller inte ihop som du tror

    Du tror att du vet var ditt parti står. Men på nästa fråga landar det någonstans du inte väntade dig. Förklaringen är enklare än du tror: politik är inte en linje.

    Peter Bergvall15 juni 2026

    När höger och vänster slutar stämma

    Säg att du gillar den sittande regeringens politik. Lägre skatter, mer kärnkraft, hårdare tag mot brott. Då väntar du dig kanske att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna röstar likadant.

    Men våren 2025 röstade riksdagen om hur staten ska finansiera ny kärnkraft, med statliga lån och prisgarantier. Då sa Centerpartiet nej. De röstade tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ett borgerligt parti, på samma sida som vänstern.

    Det var ingen engångshändelse. När reduktionsplikten sänktes, alltså kravet att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel, gjorde Centerpartiet samma sak igen. De röstade med vänstersidan, mot sina egna regeringsvänner.

    Hur går det ihop? Det gör det inte, om du tror att politik är en enda linje från vänster till höger.

    Politik är inte en linje, det är minst två

    Höger och vänster mäter i grunden en enda sak: pengar. Hur mycket ska staten ta in i skatt, och hur mycket ska den dela ut igen? Den skalan har funnits i hundra år, och den fungerar fortfarande.

    Men den missar en hel värld. Vid sidan av pengafrågan finns en andra axel, och den handlar om värderingar. Forskare brukar kalla den för GAL-TAN. I ena änden står det frihetliga och öppna, i andra det auktoritära och traditionella. Synen på invandring, brott, miljö och hur mycket staten ska få styra över ditt liv hör hemma här, inte på pengaskalan.

    Ett parti kan alltså ligga till höger om pengar och nästan var som helst på värderingsaxeln. När du försöker pressa in det på en enda linje ser det ut som att partiet inte håller ihop. I själva verket rör det sig på två axlar samtidigt.

    Därför kan ett parti vara med dig och emot dig

    Ta elpriserna, en av de frågor som just nu väcker mest ilska vid köksbordet. Både Liberalerna och Vänsterpartiet vill att hela Sverige ska ha ett enda elpris i stället för dagens fyra prisområden. Samma svar, men av rakt motsatta skäl. Liberalerna för marknadens och konkurrenskraftens skull, Vänsterpartiet av solidaritet med ett dyrt söder.

    Två partier som möts i en sakfråga och är oeniga om nästan allt annat. Röstar du bara utifrån den frågan kan du hamna hos en bundsförvant vars hela världsbild är din motsats.

    Samma sak händer inuti ett parti. Socialdemokraterna driver i dag krav på obligatorisk integration och språkkunskaper, en linje partiet för bara några år sedan kallade närmast rasistisk. Partier är inte fasta punkter. De rör sig över tid, och de drar åt olika håll i olika frågor.

    Så tar du reda på var de faktiskt står

    Knepet är att sluta lita på slagord. Ett parti kan säga en sak i en debatt och rösta tvärtom i kammaren. Därför finns det två källor värda namnet. Den första är vad de säger i sina partiprogram. Den andra, och den starkaste, är vad de faktiskt gör när de röstar i riksdagen. Det kan vem som helst slå upp.

    Och fråga dig inte vilket lag du hejar på. Fråga vad de tycker i just den fråga du bryr dig om. Då börjar de två axlarna träda fram av sig själva.

    Vi har byggt ett verktyg för precis det. Välj en fråga, se var alla åtta riksdagspartier står, och klicka dig vidare till källan bakom varje besked. Ingen rangordning, ingen vinnare. Bara partiernas egna ord och röster, sida vid sida.

    En sista tanke

    När du väl ser de två axlarna kan du inte sluta se dem. Ett parti är inte ett lag att heja på, det är ett knippe ståndpunkter som ibland pekar åt olika håll. Kanske är det därför du ibland känner dig politiskt hemlös. Inte för att du är förvirrad, utan för att verkligheten har fler dimensioner än färgerna på valsedeln.

    Källor

    Riksdagens betänkanden 2024/25:NU20 (finansiering av ny kärnkraft) och 2023/24:MJU5 (sänkt reduktionsplikt). Partiernas egna program och webbplatser. Elbruks partienkät om energipolitik 2026. Statsvetenskaplig forskning om vänster–högerdimensionen och GAL-TAN-skalan, bland annat Chapel Hill Expert Survey.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Samhällsvetenskap
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Samhällsvetenskap →
    Den som betalar forskningen bestämmer lite vad den hittar
    Samhällsvetenskap

    Den som betalar forskningen bestämmer lite vad den hittar

    Hälften av svenska forskare upplever att deras frihet är begränsad. Det handlar inte om cancelkultur. Det handlar om pengar, och vem som delar ut dem.

    Sverige rasar i världens tillitstopp
    Samhällsvetenskap

    Sverige rasar i världens tillitstopp

    Sverige är ett av de länder i världen där folk litar mest på varandra. Men nu sjunker den tilliten. Vad är det egentligen vi håller på att förlora, och varför spelar det så stor roll?

    Kvinnor brukade rösta mer till höger än männen
    Samhällsvetenskap

    Kvinnor brukade rösta mer till höger än männen

    När svenska kvinnor fick rösträtt 1921 gjorde de något som förvånar de flesta idag, de röstade mer konservativt än männen. Sedan dess har något förändrats. Och förändringen har aldrig gått snabbare än just nu.

    Friskolor: bättre eller sämre än sitt rykte?
    Utbildning

    Friskolor: bättre eller sämre än sitt rykte?

    Friskolor är ett av de mest laddade ämnena i svensk skoldebatt. Ena sidan hävdar att de är räddningen för valfrihet och kvalitet. Den andra att de förstör likvärdigheten och bedriver betygsinflation. Vad säger forskningen?

    Vem vill vad? Elpolitik, intressen och vägval
    Energi

    Vem vill vad? Elpolitik, intressen och vägval

    En villägare med elpanna och en vindkraftsproducent kan titta på samma elräkning och dra helt motsatta slutsatser. Elpolitiken handlar inte bara om kilowattimmar och kablar – den handlar om vems intressen som väger tyngst när Sverige ska forma sitt energisystem för de kommande 50 åren. Den här artikeln visar vad de olika aktörerna egentligen vill ha.

    Politiken är inte så galen som du tror
    Samhällsvetenskap

    Politiken är inte så galen som du tror

    Känslan av att det politiska klimatet har spårat ur är välbekant. Men forskningen säger något oväntat: du överskattar troligen hur extrema dina politiska motståndare faktiskt är. Och politikerna? De rör sig mot mitten, inte från den.

    Bläddra i fler artiklar inom Samhällsvetenskap, eller gå till startsidan.