Eliten läste tyska
Fram till andra världskriget var Tyskland Sveriges självklara riktmärke, och det gällde långt utanför politiken. Läkare, ingenjörer, officerare och professorer utbildade sig på tyska och hämtade sina förebilder från Berlin.
Partierna gjorde likadant. Socialdemokraternas första program från 1897 byggde nästan rakt av på tyska SPD:s Erfurtprogram. Högerns idégivare Rudolf Kjellén myntade begreppet livsrum, som tyska geopolitiker plockade upp och som nazisterna gjorde till Lebensraum. Riksföreningen Sverige-Tyskland samlade från 1937 professorer, direktörer och riksdagsledamöter.
Att eliten såg mot Berlin betyder inte att Sverige var nazistiskt. De svenska nazistpartierna var ett fiasko. I valet 1936 fick de tillsammans klart under en procent, och de kom aldrig in i riksdagen. Tyskvänligheten fanns i finrummen, inte i valurnorna.
Staten anpassade sig ändå långt. Från 1940 tilläts permittenttrafiken med ungefär två miljoner tyska soldatresor genom landet. I juni 1941 fick en hel tysk division transporteras från Norge till Finland. Järnmalmsexporten till tysk krigsindustri låg kring tio miljoner ton om året. Besluten fattades av samlingsregeringen, alltså av Socialdemokraterna, Högern, Folkpartiet och Bondeförbundet i förening.
Kursen ändrades när krigslyckan vände. Transiteringarna upphörde 1943, malmexporten ströps 1944, och hösten 1943 tog Sverige emot nästan hela Danmarks judiska befolkning.
Neutral i ord, västlig i handling
Efter 1945 blev alliansfrihet i fred och neutralitet i krig den officiella linjen. Den bilden höll inte hela vägen. Neutralitetspolitikkommissionen visade 1994 att Sverige i hemlighet byggt upp ett omfattande militärt samarbete med väst, med förberedd samverkan om Sovjetunionen angrep.
Partierna var oense om ytan, inte om riktningen. Högern ville ha öppna västband. Socialdemokraterna försvarade neutralitetsdoktrinen utåt och underhöll kontakterna i det tysta. När planerna på ett skandinaviskt försvarsförbund föll 1949 gick Norge och Danmark med i Nato, medan Sverige valde ensamlinjen.
Solidariteten flyttade söderut
Med Olof Palme svängde kompassen igen. Sverige erkände Nordvietnam 1969 som första västland, DDR 1973 och Nordkorea 1974. Palme mötte PLO-ledaren Yassir Arafat första gången 1974 i Algeriet, och 1983 togs Arafat emot i Stockholm.
Här ligger den relation som fortfarande diskuteras. Fatah är Socialdemokraternas systerparti, vilket partiet självt skriver rakt ut i sitt eget bakgrundsmaterial om Israel och Palestina. Relationen har burits av SSU:s utbyten med Fatah Youth, av Olof Palmes internationella center och av inbjudningar till partikongresserna. Utrikesminister Sten Andersson öppnade 1988 den kanal mellan PLO och USA som blev en förutsättning för Osloprocessen. År 2014 erkände Sverige Palestina, som första större västeuropeiska land.
Kritiken är rak. PLO tog inte officiellt avstånd från terror mot civila förrän 1988, alltså fem år efter Stockholmsbesöket, och Sverige gav legitimitet åt en rörelse utan demokratiska val. Försvaret är lika rakt. Just de kontakterna gjorde Sverige användbart som mellanhand när fredsprocessen väl blev möjlig. Båda sakerna kan vara sanna samtidigt.
Hamas är något annat. Där finns ingen partirelation. Hamas ingår inte i PLO, står i öppen konflikt med Fatah sedan 2007, och Socialdemokraternas officiella linje är att Hamas är en terrororganisation utan framtida roll i ett palestinskt styre. Det som debatteras i dag gäller enskilda företrädares kontakter, inte partiets organisation. Vad ett ursprung och ett systerskap faktiskt bevisar är en egen fråga, och den kräver egna verktyg.
Bryssel, och sedan Bryssel igen
Efter Sovjetunionens fall vändes blicken mot Europa. I folkomröstningen 1994 röstade 52,3 procent ja, och Sverige blev medlem i EU året därpå. Partierna sprack på tvären. Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sa nej, medan Socialdemokraterna var djupt splittrade internt. Det mönstret känner du igen från hur partierna håller ihop även i dag, vilket vi skrivit om i Ditt parti håller inte ihop som du tror.
Den fjärde svängningen kom med Rysslands invasion av Ukraina. Ansökan lämnades i maj 2022, riksdagen sa ja med 269 röster mot 37, och den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato. Tvåhundra år av alliansfrihet tog slut. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej.
Vad som egentligen styr
Ser du svängningarna i följd framträder ett mönster. Ingen av dem växte fram ur en principdebatt. Alla fyra kom efter en chock: krigslyckan som vände 1943, Vietnambilderna på tv i slutet av sextiotalet, Sovjetunionens kollaps 1991 och stridsvagnarna i Ukraina 2022.
Moralen formulerades oftast efteråt. Det gör inte de moraliska motiven falska, men det placerar dem i rätt ordning. Sverige har genom hela perioden orienterat sig mot den makt som för tillfället kunnat garantera säkerhet och marknad, och sedan byggt ett värdespråk runt valet.
Det säger något om hur du bör läsa dagens utrikespolitiska tvärsäkerhet. Den nuvarande kompassriktningen känns exakt lika självklar som Berlin gjorde 1935 och som tredje världen gjorde 1975.
Källor
- Klas Åmark, Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen (2011) - Heléne Lööw, Nazismen i Sverige 1924–1979 - Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949–1969, SOU 1994:11 (Neutralitetspolitikkommissionen) - Socialdemokrater för tro och solidaritet, bakgrundsmaterial om Israel och Palestina (2026) - Olof Palmes internationella center, studiematerial om Palestina och arbetarrörelsen - Socialdemokraterna, sakpolitisk sida om Israel och Palestina - Sveriges riksdag, beslut om svenskt medlemskap i Nato, mars 2023 - Valstatistik för andrakammarvalet 1936, SCB
Vad tyckte du om artikeln?
