Siffran som ser ut att svara
Liberalerna fick 5,34 procent av rösterna i riksdagsvalet 2026. Samma dag fick partiet 4,00 procent i kommunvalen. Fyra år tidigare var det tvärtom: 4,61 procent i riksdagsvalet och 5,24 i kommunvalen.
Det är lätt att fråga vart väljarna tog vägen. Någon måste ju ha röstat på Liberalerna i det ena valet och på något annat parti i det andra. Och du har underlaget. Valmyndigheten publicerar resultatet för varje valdistrikt, drygt 6 000 stycken. Det borde gå att räkna ut.
Det går inte. Varför det inte går säger något om vad siffror egentligen kan berätta.
Var tredje röstar olika
I Sverige lägger du tre röster samma dag: till riksdagen, regionen och kommunen. Forskare vid Göteborgs universitet kallar det röstdelning när du väljer olika partier i olika val. År 1970 gjorde sex procent av väljarna så. I valet 2022 gjorde ungefär var tredje det.
Skälen är många. Lokala partier finns bara i kommunvalet. En populär lokal ledare kan dra röster som aldrig syns i riksdagsvalet. I Laxå fick Kristdemokraterna 39,2 procent i kommunvalet 2018, men bara 9,7 procent i riksdagsvalet. Skillnaden mellan två val säger alltså inte att någon har bytt åsikt. Den kan lika gärna betyda att samma person röstar med två olika huvuden på.
Vad kartan faktiskt visar
Vi jämförde 5 059 valdistrikt som Valmyndigheten bedömer går att jämföra mellan 2022 och 2026. Vi sorterade dem efter hur stor andel av de röstberättigade som tillhör den rikaste femtedelen i landet. Mönstret är tydligt. I distrikten med flest höginkomsttagare fick Liberalerna drygt tre procentenheter mer i riksdagsvalet än i kommunvalet. I distrikten med minst höginkomsttagare var skillnaden nästan noll.
Det är en fråga om var, inte om vem. Kartor och tabeller visar hur områden ser ut. De visar inte hur de enskilda människor som bor där har röstat. Det är samma sorts mönster som i vår artikel om klassröstningen som syns i varje kommun, och det kräver samma försiktighet.
Felslutet som har ett namn
Problemet beskrevs redan 1950. Sociologen William S. Robinson jämförde amerikanska delstater. I stater med många utrikes födda var andelen som kunde läsa högre. Du hade kunnat dra slutsatsen att utrikes födda läser bättre. Men när han tittade på individerna var det tvärtom. Invandrare hade bosatt sig i delstater där läskunnigheten redan var hög.
Det kallas ekologiskt felslut: du drar slutsatser om individer från siffror om grupper. Valdistrikt är grupper. Att höginkomstdistrikt gav Liberalerna fler riksdagsröster betyder inte att det var höginkomsttagarna som röstade så.
Metoderna som försökte ändå
Statistiker har försökt kringgå problemet i decennier. På 1950-talet föreslog Leo Goodman en regression som räknar ut hur en grupp måste ha röstat för att summorna ska stämma. År 1997 menade Gary King att han hade löst problemet med en ny metod. Kritikerna har inte köpt det. Studier av just röstdelning har visat att metoderna kan ge opålitliga svar.
Vi testade tre varianter på valdistriktens siffror: en regression med bivillkor, en bayesiansk modell och ett etablerat statistikpaket. Frågan var hur stor del av Liberalernas riksdagsröster 2026 som kom från Moderaterna. Svaren varierade mellan 6 och 67 procent. Ändrade vi bara detaljnivån, från valdistrikt till kommun, flyttade sig siffran kraftigt. Modellernas beräkningar landade dessutom inte på samma ställe när vi körde dem flera gånger, vilket är en varningssignal i sig.
Rangordningen höll däremot. Alla metoder pekade på Moderaterna som den största externa källan, och på liten betydelse för de flesta andra partier. Men du kan inte skriva ut en procentsats och kalla den ett fynd.
Så får du veta vem som bytte
Det enda säkra sättet är att fråga människor. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och SVT:s vallokalsundersökningar gör det. Även de har sina fel, och deras skattningar av röstdelningen skiljer sig några procentenheter åt. Men de mäter individer, inte områden.
Valresultat är bra på att visa var rösterna hamnar. De är dåliga på att berätta varför, eller vem som lade dem. Nästa gång du ser en karta som förklarar hur ett parti vann eller förlorade kan du därför ställa en enkel fråga: visar den platser eller människor? Svaret avgör hur mycket du kan lita på rubriken.
Källor
- Valmyndigheten, slutligt valresultat per valdistrikt, riksdags-, region- och kommunval 2022 och 2026 (val.se)
- SCB, socioekonomi bland röstberättigade per valdistrikt, riksdagsvalet 2022
- Göteborgs universitet, Valforskningsprogrammet, röstdelning 1970–2022 (gu.se)
- Sveriges Radio, om röstdelning i valen (sverigesradio.se)
- Robinson, W. S. (1950). Ecological correlations and the behavior of individuals. American Sociological Review, 15(3), 351–357
- Goodman, L. A. (1959). Some alternatives to ecological correlation. American Journal of Sociology, 64
- King, G. (1997). A Solution to the Ecological Inference Problem. Princeton University Press
- Egen analys av valdistriktsdata (ej oberoende granskad): dubbel differens, Goodman-regression, pyei och eiPack
Vad tyckte du om artikeln?
