Svält

    Vi blev nästan tre gånger fler. Svälten minskade ändå.

    År 1968 varnade biologen Paul Ehrlich för att hundratals miljoner skulle svälta ihjäl under 1970-talet. Sedan dess har jordens befolkning mer än fördubblats, och andelen hungriga har krympt till en bråkdel. Förklaringen finns i ett tyskt kemilabb, ett mexikanskt vetefält och en indisk ekonoms upptäckt om vad svält egentligen är.

    15 november 2026

    Profetian som aldrig slog in

    År 1798 publicerade den engelske prästen Thomas Malthus en bok som skulle prägla synen på befolkning i två sekler. Hans argument var enkelt. Befolkningen växer i allt snabbare takt, medan matproduktionen bara ökar steg för steg. Förr eller senare hinner munnarna ikapp brödet, och då tar svälten hand om överskottet 1.

    Knappt 200 år senare upprepade den amerikanske biologen Paul Ehrlich varningen. I boken The Population Bomb från 1968 skrev han att kampen om att föda mänskligheten redan var förlorad, och att hundratals miljoner skulle svälta ihjäl under 1970-talet 2. Jorden hade då ungefär 3,5 miljarder invånare.

    Sedan dess har vi blivit drygt 8 miljarder. Svälten har inte ökat. Den har minskat kraftigt.

    Från var tredje till var tolfte

    FN:s livsmedelsorgan FAO uppskattade att ungefär var tredje människa i utvecklingsländerna var undernärd år 1970. År 2015 hade andelen fallit till 12 procent 3. Den senaste mätningen visar att 8,2 procent av världens befolkning, omkring 673 miljoner människor, led av kronisk hunger 2024 4.

    Svältkatastroferna har krympt ännu mer. Mellan 1870 och 1970 dog uppskattningsvis 130 miljoner människor i svält. Under de drygt femtio åren därefter var siffran under 9 miljoner, trots att jorden hade betydligt fler invånare 8.

    Hur gick det till? Svaret består av tre delar: en kemisk reaktion, en växtförädlare och en ekonoms upptäckt om vad svält egentligen är.

    Brödet som tillverkas av luft

    Växter behöver kväve för att växa. Luften består till nästan fyra femtedelar av kväve, men i en form som växterna inte kan använda. Länge var stallgödsel, fågelguano och baljväxter de enda sätten att få in mer kväve i jorden.

    År 1908 lyckades den tyske kemisten Fritz Haber binda luftens kväve till ammoniak i ett laboratorium. Ingenjören Carl Bosch skalade sedan upp processen till industriell nivå. Haber–Bosch-processen gör det möjligt att tillverka konstgödsel i stort sett obegränsat, så länge det finns energi.

    Effekten är svår att överskatta. Forskare under ledning av Jan Willem Erisman beräknade 2008 att ungefär 48 procent av jordens befolkning försörjs av mat som odlats med syntetiskt kväve 6. Utan uppfinningen skulle alltså ungefär varannan människa som lever i dag sakna mat.

    Vetet som inte föll omkull

    Konstgödsel räckte inte ensamt. Gamla vetesorter blev långa och tunga av gödslingen och knäcktes innan skörden. Den amerikanske växtförädlaren Norman Borlaug tog i Mexiko fram kortväxta vetesorter med kraftiga strån som tålde mycket gödsel. Under andra halvan av 1960-talet spreds de till Indien och Pakistan, där veteskördarna ökade snabbt. Borlaug fick Nobels fredspris 1970 9.

    Det som kallas den gröna revolutionen, alltså kombinationen av nya sorter, gödsel, bevattning och växtskydd, förändrade jordbruket i hela världen. Mellan 1961 och 2023 ökade spannmålsproduktionen med 250 procent, medan befolkningen ökade med 164 procent. Arealen för spannmål var nästan oförändrad. Det var skörden per hektar som ökade, och den har ungefär tredubblats 5.

    Malthus hade alltså fel i sitt grundantagande. Maten växte snabbare än människorna.

    Svält handlar sällan om brist på mat

    Den tredje pusselbiten kommer från den indiske ekonomen Amartya Sen. Han studerade bland annat svälten i Bengalen 1943, där miljoner dog. Han visade att det fanns mat i regionen. Det som hade rasat var människors möjlighet att köpa den, när priserna steg och lantarbetarnas inkomster föll 7.

    Sen drog en slutsats som blev berömd. Ingen större svältkatastrof har inträffat i en fungerande demokrati med fri press 10. Regeringar som måste vinna val och granskas av journalister har inte råd att låta sina medborgare svälta. Den värsta svälten i historien, under Kinas stora språng kring 1959–1961, inträffade i en diktatur där varningssignalerna tystades.

    Det förklarar varför hungern minskade i takt med att fattigdomen föll. När du har en inkomst som räcker till mat, spelar det mindre roll hur många ni är i landet.

    Där hungern ökar igen

    Utvecklingen är inte färdig, och den går inte överallt åt samma håll. I Afrika ökar hungern. Över 20 procent av befolkningen där led av hunger 2024, vilket motsvarar 307 miljoner människor. FN räknar med att 512 miljoner fortfarande kommer att vara kroniskt undernärda år 2030, och att nästan 60 procent av dem bor i Afrika 4.

    Orsakerna liknar dem Sen beskrev. Krig, stigande matpriser och svaga ekonomier slår hårdast mot dem som har minst marginaler. Konstgödseln har också en baksida. Kväveöverskott göder sjöar och hav, och tillverkningen kräver stora mängder fossilgas 6.

    Ekvationen saknade de viktigaste variablerna

    Malthus och Ehrlich såg en enkel ekvation: fler munnar, mindre mat per mun. Historien visar att ekvationen saknade det viktigaste. Kunskap, handel, inkomster och politiska institutioner har betytt mer för om människor går hungriga än hur många de är.

    Det betyder inte att antalet saknar betydelse. Varje kilo spannmål kräver mark, vatten och energi, och hur mycket kött vi äter påverkar kalkylen kraftigt. Men frågan som avgör om nästa generation går hungrig handlar sannolikt inte om hur många vi blir. Den handlar om var de bor, vad de tjänar och vem som styr dem.

    Källor

    1. Malthus, T. R., An Essay on the Principle of Population.↩
    2. Ehrlich, P. R., The Population Bomb.↩
    3. Ritchie, H., Rosado, P. & Roser, M. (Our World in Data, data från FAO), Hunger and Undernourishment (öppnas i ny flik).ourworldindata.org↩
    4. FAO, IFAD, UNICEF, WFP & WHO, The State of Food Security and Nutrition in the World 2025 (SOFI 2025): Global hunger declines, but rises in Africa and western Asia (öppnas i ny flik).who.int↩
    5. FAO, bearbetat av Our World in Data, Cereal production – UN FAO (öppnas i ny flik).ourworldindata.org↩
    6. Erisman, J. W., Sutton, M. A., Galloway, J., Klimont, Z. & Winiwarter, W., How a century of ammonia synthesis changed the world (öppnas i ny flik).nature.com↩
    7. Sen, A., Poverty and Famines: An Essay on Entitlement and Deprivation.↩
    8. World Peace Foundation, Historical Trends in Famine Mortality (öppnas i ny flik).worldpeacefoundation.org↩
    9. Nobelstiftelsen, Norman E. Borlaug – Nobels fredspris 1970.↩
    10. Sen, A., Development as Freedom.↩

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Samhällsvetenskap
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Robotarna är här – men inte för allt
    Artificiell intelligens

    Robotarna är här – men inte för allt

    Medan du läser det här arbetar en robot på en åker utanför Nyköping. En annan letar ogräs i ett lökfält. En tredje väntar på att få flytta in i ditt hem. Det är inte framtid längre.

    Hälsa

    Djurfabriker skapar bakterier som ingen antibiotika kan döda

    Varje gång du äter kött från ett industriellt uppfött djur bidrar du, indirekt, till ett av vår tids allvarligaste folkhälsoproblem. Inte för att köttet är farligt att äta – utan för att sättet vi föder upp djuren på håller på att tömma vår viktigaste medicinska verktygslåda.

    Miljö

    Jordbruket förstör vår sista försvarslinje mot bakterier

    Antibiotika har räddat hundratals miljoner liv sedan penicillinet uppfanns. Men nu håller de på att sluta fungera. Det är inte sjukhusens fel – det är till stor del maten du äter varje dag.

    Svenska chefer ser korruption som experterna missar

    Svenska chefer ser korruption som experterna missar

    Experterna ger fortfarande Sverige nästan toppbetyg för låg korruption. Men när svenska företagsledare själva svarar har betyget rasat med nästan 30 poäng på tio år. Vem ser rätt?

    Vattenfall har två order som pekar åt olika håll
    Energi

    Vattenfall har två order som pekar åt olika håll

    Riksdagen har gett Vattenfall två order: tjäna pengar och led omställningen. Ingen har skrivit vad bolaget ska göra när de krockar. Det avgör en styrelse som du aldrig röstat på.

    Frihet står på myntet, men fransmännen väljer staten

    Frihet står på myntet, men fransmännen väljer staten

    Landet som gav världen ordet Liberté har nästan inga väljare för marknadsliberalism. När du följer trådarna bakåt visar det sig att frihet i Frankrike aldrig betydde frihet från staten, utan frihet genom den.

    Bläddra i fler artiklar inom Klimat och miljö, eller gå till startsidan.