Vattenfall har två order som pekar åt olika håll
    Energi

    Vattenfall har två order som pekar åt olika håll

    Riksdagen har gett Vattenfall två order: tjäna pengar och led omställningen. Ingen har skrivit vad bolaget ska göra när de krockar. Det avgör en styrelse som du aldrig röstat på.

    Peter Bergvall6 november 2026

    En mening styr ett av Europas största energibolag

    Vattenfall ägs till hundra procent av staten, alltså av dig. Vad bolaget ska göra med sina miljarder står i en enda mening som riksdagen klubbade 2010. Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

    Läs meningen en gång till. Den innehåller två order. Den första är att tjäna penger som vilket börsbolag som helst. Den andra är att ligga i täten för omställningen. Ofta pekar de åt samma håll. Men meningen säger ingenting om vad som gäller när de inte gör det.

    Det är där striden om Vattenfall egentligen står. Är bolaget en kalkylmaskin, en klimataktör eller något mitt emellan? Svaret avgörs inte i riksdagen. Det avgörs i ett styrelserum i Solna.

    Från svensk omställning till europeisk avkastning

    Uppdraget har skrivits om flera gånger. År 1997 fick Vattenfall i uppgift att ägna särskild uppmärksamhet åt ny elproduktionsteknik och bidra till en hållbar svensk energiförsörjning. År 2005 skärptes det. Bolaget skulle nu vara det ledande företaget i omställningen, fortfarande med fokus på Sverige.

    Riksrevisionen kritiserade regeringen både 2004 och 2007 för att formuleringarna var otydliga. Begrepp som "ledande" och "uthållig" gick att tolka på flera sätt, och ingen kunde mäta om bolaget levde upp till dem.

    Regeringens svar 2010 gick i en annan riktning än kritikerna hoppats. Ordet "svensk" ströks, så uppdraget gäller nu hela koncernen i alla länder. Regeringen skrev också att en marknadsmässig avkastning måste vara utgångspunkten för all verksamhet. "Det ledande" blev "ett av de ledande". Vänsterpartiet kallade ändringen en urvattning. Formuleringen gäller fortfarande, sexton år senare.

    Vem tolkar meningen?

    Eftersom uppdraget saknar en mållinje måste någon översätta det till beslut. Det gör styrelsen, i dag åtta stämmovalda ledamöter med Mats Granryd som ordförande sedan 2022. Han är civilingenjör och har varit vd för Tele2. Den operativa ledningen har Anna Borg, vd sedan 2020 och tidigare bolagets finansdirektör.

    Regeringen nominerar styrelsen och sätter ekonomiska mål. Men den styr inte de enskilda investeringsbesluten. Den formella kontakten mellan ägare och bolag sker på årsstämman. När riksdagen tagit upp frågan om styrningen har regeringen svarat att den har fullt förtroende för att styrelse och ledning följer uppdraget.

    Det är en vanlig modell för statliga bolag. Den skyddar mot att politiker detaljstyr ett företag med tiotusentals anställda. Baksidan är att ett otydligt uppdrag ger styrelsen stort tolkningsutrymme.

    När kalkylen säger nej

    Vattenfalls faktiska beslut visar hur meningen tolkas i praktiken. När avkastning och omställning krockar har avkastningen hittills vunnit.

    År 2023 stoppade bolaget den brittiska havsvindparken Norfolk Boreas efter att kostnaderna stigit kraftigt. Notan blev en nedskrivning på 5,5 miljarder kronor. Anna Borg sa då att investeringsbeslut alltid ska grunda sig på lönsamhet. Bolaget har också sagt nej till att bygga den svenska havsvindparken Vidar, eftersom den inte bedömdes bli lönsam.

    Den nya kärnkraften vid Ringhals följer samma logik. I juni valde projektbolaget Videberg Kraft brittiska Rolls-Royce som leverantör av tre små modulära reaktorer, så kallade SMR, på 470 megawatt vardera. Tillsammans kan de ge omkring 12 terawattimmar per år. Men Vattenfall har varit tydligt med att projektet inte går att genomföra på rent kommersiella villkor. Det krävs statlig riskdelning, alltså att staten bär en del av risken genom lån och prisgarantier.

    Det är sunt företagande. Ett privat bolag skulle göra samma kalkyl. Men det betyder också att staten möter sig själv i dörren. Som ägare kräver den avkastning. Som lagstiftare betalar den för att avkastningen ska bli möjlig.

    Det som inte står i meningen

    Lägg märke till vad uppdraget inte nämner. Det står ingenting om leveranssäkerhet, planerbar effekt eller låga elpriser för svenska hushåll. Ett Vattenfall som följer uppdraget till punkt och pricka kan välja det mest lönsamma fossilfria projektet i Europa. Det behöver inte vara det som det svenska elsystemet behöver mest.

    Kritiken kommer därför från två håll. Riksrevisionen har i en senare granskning konstaterat att Vattenfall byggt ut förnybart långsammare än genomsnittet i tio länder i norra och mellersta Europa. Den som tycker att klimatet borde väga tyngre ser alltså ett bolag som gör för lite. Den som i stället oroar sig för effektbrist och elpriser ser ett bolag vars uppdrag inte ens nämner problemet. Hur partierna ser på elsystemets vägval har vi beskrivit i Vem vill vad? Elpolitik, intressen och vägval.

    Tre sätt att skriva om meningen

    Det finns i grunden tre linjer i debatten. Den första är ett rent avkastningskrav. Vattenfall blir ett bolag som alla andra, och klimat- och energipolitik sköts med lagar och styrmedel som gäller hela branschen. Invändningen är att staten då kan fråga sig varför den äger bolaget överhuvudtaget.

    Den andra linjen är att skriva in försörjningstrygghet i uppdraget. Vattenfall skulle då få ett uttalat ansvar för planerbar kraft och stabila priser i Sverige. Invändningen är att det kan kosta avkastning och att bolaget riskerar att bli ett verktyg för den regering som för tillfället sitter vid makten.

    Den tredje linjen, som främst drivits från vänster, är att skärpa klimatdelen och göra Vattenfall till det ledande bolaget i omställningen igen. Invändningen är densamma i spegelvänd form: mer politik och mindre affärsmässighet.

    Meningen från 2010 har överlevt regeringar av olika färg. Kanske just för att den går att läsa åt vilket håll som helst. Det är dess styrka. Det är också anledningen till att du som ägare har svårt att avgöra om bolaget gör det du vill.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Samhällsvetenskap
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Energipolitiken som gav oss dyrare el
    Energi

    Energipolitiken som gav oss dyrare el

    På 1990-talet betalade svenska hushåll ungefär 20–30 öre per kilowattimme för el. Billigt, stabilt, knappt värt att bry sig om. Sedan fattades ett antal beslut – inte av misstag, inte av ondska, men med konsekvenser som nu syns på varje elräkning i landet.

    Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra
    Energi

    Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra

    Vattenfall lobbar i Bryssel för ett högt pris på koldioxid. Det låter som klimatidealism, men för den som säljer fossilfri el är det också ren företagsekonomi.

    Olyckorna som stängde fler reaktorer än de skadade
    Energi

    Olyckorna som stängde fler reaktorer än de skadade

    En tsunami i Japan stängde åtta reaktorer i Tyskland. En härdsmälta i Pennsylvania skadade ingen men bromsade amerikansk kärnkraft i decennier. Kärnkraftens historia handlar lika mycket om hur vi reagerat på olyckorna som om olyckorna själva.

    Kärnkraften stod still. Elpriset brydde sig inte.
    Energi

    Kärnkraften stod still. Elpriset brydde sig inte.

    Den 8 oktober producerade bara två av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer el — den lägsta produktionen på minst tio år. Samma vecka kostade elen i Mellansverige allt från 7 öre till 129 öre per kilowattimme. Om kärnkraften styr elpriset, varför hoppade det så mycket när reaktorerna stod lika still hela tiden?

    Därför är byggkostnaden fel siffra i kärnkraftsdebatten
    Energi

    Därför är byggkostnaden fel siffra i kärnkraftsdebatten

    Politiker och debattörer bråkar om hur dyrt det är att bygga kärnkraft. Men priset på själva kraftverket säger förvånansvärt lite om vad din el kommer att kosta. Den siffra som faktiskt spelar roll heter systemkostnad, och den berättar en helt annan historia.

    Vad som verkligen gömmer sig i din gröna el
    Energi

    Vad som verkligen gömmer sig i din gröna el

    Du köper grön el från vind och sol. Ingen rök, ingen strålning. Men för varje turbinpark på Nordsjön bryts litium i Kongos gruvor, kobolt i barnarbetande händer och sällsynta jordartsmetaller i kinesiska dagbrott. Den här artikeln följer råvarorna bakom energiomställningen — och jämför dem med det mineral ingen vill prata om: uran.

    Bläddra i fler artiklar inom Energi, eller gå till startsidan.