Nio minuter mot sju år
I mars 2026 publicerade forskare vid Google Quantum AI en beräkning som fick bitcoinvärlden att vakna. En kvantdator med färre än en halv miljon kvantbitar skulle kunna räkna fram den hemliga nyckeln till en bitcoinadress på ungefär nio minuter 1. Bakom studien står bland andra Ryan Babbush och Craig Gidney på Google, Justin Drake från Ethereum Foundation och kryptografen Dan Boneh vid Stanford.
Siffran ska ställas mot en annan. Om bitcoinnätverket bestämmer sig för att byta till kvantsäker kryptografi tar det ungefär sju år innan alla mynt hunnit flyttas, enligt en av utvecklarna bakom förslaget 2. Och klockan börjar ticka först när alla är överens. Det är kärnan i problemet. Kvantdatorn finns inte än, men bytet tar så lång tid att det måste börja långt innan den gör det.
Ett lås som bara går åt ena hållet
Bitcoin bygger på ett matematiskt lås. Din privata nyckel är ett hemligt tal. Ur den räknar datorn fram en publik nyckel, som vem som helst får se. Att gå från privat till publik tar en bråkdel av en sekund. Att gå baklänges skulle ta en vanlig dator längre tid än universums ålder.
Låset kallas elliptisk kurvkryptografi, och kurvan bitcoin använder heter secp256k1. Ethereum använder samma kurva. Den som kan räkna baklänges från publik till privat nyckel kan signera betalningar i ditt namn och tömma din adress.
Redan 1994 visade matematikern Peter Shor att en kvantdator kan göra just den baklängesräkningen. Frågan har aldrig varit om det går, utan hur stor maskin som krävs.
Kvantbitarna som krympte
Svaret har krympt snabbt. 2023 räknade forskaren Daniel Litinski fram att det skulle krävas omkring 9 miljoner fysiska kvantbitar. Googles nya studie landar på under 500 000. Det är nästan tjugo gånger färre på tre år 13.
Här behövs en förklaring. Kvantbitar är extremt störningskänsliga. För att få en enda pålitlig, så kallad logisk kvantbit behöver du hundratals felbenägna fysiska kvantbitar som rättar varandras fel. Google behöver omkring 1 200 logiska kvantbitar, och därför blir den fysiska siffran så hög.
Hur långt bort är det? Googles mest avancerade chip, Willow, har 105 kvantbitar 3. Avståndet till en halv miljon är alltså stort. Men kraven har sjunkit snabbare än många trott, och bedömningarna av när en tillräckligt stor maskin finns spretar från några år till flera decennier. Du kan läsa mer om var tekniken står i Nu slår kvantdatorn klassiska datorer på riktigt. EU-kommissionen tar hotet på allvar nog att vilja se medlemsländerna börja byta till kvantsäker kryptografi före slutet av 2026 4.
Varför nio minuter är en farlig siffra
En vanlig bitcoinadress visar inte din publika nyckel. Den visar bara ett fingeravtryck av den, en så kallad hash, och den kan kvantdatorn inte vända på. Nyckeln syns först när du spenderar från adressen.
Det ger två sorters sårbarhet. Den första gäller mynt vars nyckel redan ligger öppen. Bitcoins tidigaste adresser, från åren kring 2009 och 2010, visade nyckeln direkt. Detsamma gäller varje adress som någon skickat pengar ifrån och sedan fortsatt använda.
Den andra gäller själva betalningen. När du skickar bitcoin syns nyckeln medan transaktionen väntar på att hamna i ett block. Ett nytt block skapas i genomsnitt var tionde minut. En angripare som klarar beräkningen på nio minuter kan alltså hinna räkna fram din nyckel och skicka pengarna till sig själv först.
Var tredje bitcoin står öppen
Hur mycket som redan är exponerat beror på hur du räknar. Omkring 1,7 miljoner bitcoin ligger i de allra äldsta adresstyperna, där nyckeln alltid syns. Räknar du in återanvända adresser blir det upp till 6,9 miljoner, enligt en rapport från Coinbases rådgivande grupp för kvantfrågor 5. Det motsvarar ungefär en tredjedel av alla bitcoin som finns.
Den största enskilda posten tillskrivs Satoshi Nakamoto, bitcoins anonyma skapare. Uppskattningsvis 1,1 miljoner bitcoin har inte rört sig sedan nätverkets första år 6. Skulle de plötsligt dyka upp på marknaden blir det en prövning för en kurs som redan är nervös, något vi skrivit om i Bitcoins fyraårscykel prövas på riktigt i höst.
Därför tar bytet sju år
Kvantsäkra signaturer finns redan. Den amerikanska standardiseringsmyndigheten NIST godkände flera under 2024. Problemet är storleken. En vanlig bitcoinsignatur är 64 byte. NIST:s standard ML-DSA är omkring 2 400 byte. Med den skulle ett block rymma runt 84 transaktioner i stället för drygt 4 000 7.
Tänk dig en motorväg där varje personbil plötsligt blir en långtradare. Samma väg, en bråkdel av trafiken. Och nu ska alla som äger bitcoin köra samtidigt. En forskare har räknat ut att bara flytten av alla cirka 187 miljoner myntposter skulle kräva minst 76 dygn där varje block används till inget annat 8.
Den största flaskhalsen är ändå inte tekniken. Bitcoin har ingen chef. Varje regeländring kräver bred enighet bland utvecklare, gruvbolag, börser och ägare. När nätverket grälade om blockstorleken mellan 2015 och 2017 slutade det med att bitcoin delades i flera valutor.
Ett första steg är taget. Förslaget BIP-360 beskriver en ny adresstyp utan den sårbara genvägen, och den skyddar nya mynt 9. Men den gör ingenting för de mynt som redan står öppna.
Stöld eller frysning
Det är där frågan blir obekväm. I april lade utvecklaren Jameson Lopp och fem medförfattare fram BIP-361. Förslaget ger ägarna ungefär tre år att flytta sina mynt. Efter ytterligare två år slutar nätverket godkänna de gamla signaturerna. Mynt som inte flyttats blir då permanent låsta 6.
Lopp säger själv att han ogillar idén, men att han är mer rädd för alternativet 10. Resonemanget är ekonomiskt. Satoshi skrev en gång att förlorade mynt gör alla andra mynt lite mer värda. Stulna mynt gör tvärtom. Om någon plötsligt kan tömma en miljon vilande bitcoin och sälja dem faller värdet för alla andra.
Kritikerna kallar förslaget konfiskering. Hela poängen med bitcoin är att ingen kan låsa någon annans pengar, och BIP-361 gör just det, även om varningstiden är lång. Satoshis mynt kan dessutom inte räddas med den reservmetod som föreslås för andra ägare, eftersom de äldsta adresserna saknar den nyckelstruktur metoden bygger på 6.
Blockstreams vd Adam Back har pekat på en oväntad bieffekt. Om bitcoin byter lås måste alla som vill behålla sina mynt flytta dem. Då får världen för första gången veta om någon fortfarande har Satoshis nycklar 11.
Ännu är ingenting beslutat, och båda förslagen är utkast. Bitcoin har klarat sig i sjutton år på löftet att ingen kan ändra reglerna över huvudet på ägarna. Kvantdatorn tvingar nätverket att avgöra om just det löftet är värt att hålla, även om priset kan bli en miljon mynt i fel händer.
Källor
- Babbush R, Zalcman A, Gidney C, Broughton M, Khattar T, Neven H, Bergamaschi T, Drake J, Boneh D, Securing Elliptic Curve Cryptocurrencies against Quantum Vulnerabilities: Resource Estimates and Mitigations (öppnas i ny flik).eprint.iacr.org↩
- Bitcoin’s quantum migration plan forces the network to choose between frozen and stolen coins (öppnas i ny flik).cryptoslate.com↩
- Google Finds Quantum Computers Could Break Bitcoin Sooner Than Expected (öppnas i ny flik).forbes.com↩
- EU financial watchdogs warn quantum computing poses imminent threat to blockchain encryption (öppnas i ny flik).coindesk.com↩
- Coinbase: 7M Bitcoin Are Vulnerable to Quantum Threat (öppnas i ny flik).bitcoinfoundation.org↩
- Bitcoin’s quantum debate turns into a governance fight over BIP-361 (öppnas i ny flik).cryptopolitan.com↩
- Preparing For Post-Quantum (öppnas i ny flik).blockstream.com↩
- Google just set a 2029 deadline – Bitcoin and Ethereum aren’t ready (öppnas i ny flik).theqrl.org↩
- Bitcoin is going quantum-proof. Inside BIP-360 and the migration (öppnas i ny flik).bitget.com↩
- Bitcoin’s Quantum Wake-Up Call: Inside BIP-361 and the Push to Freeze Legacy Coins (öppnas i ny flik).kucoin.com↩
- Bitcoin post-quantum migration could reveal Satoshi coins, says Adam Back (öppnas i ny flik).cointelegraph.com↩
Vad tyckte du om artikeln?
