onsdag 8 juli 2026Oberoende populärvetenskap
    MagasinetMarknadsanalysNyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Prenumerera
    Raketen som ska ta oss till Mars
    Fysik och kosmologi

    Raketen som ska ta oss till Mars

    I oktober 2024 fångade ett par robotarmar en raketbooster som föll ned från stratosfären. Det var inte science fiction. Det var SpaceX och Starship – och det markerade ett skifte i vad som är möjligt för mänskligheten.

    28 april 2026

    Det händer saker i rymden just nu som kommer att förändra historien. Inte om femtio år. Om tio. Elon Musk och SpaceX driver ett tekniskt experiment i planetarisk skala – och takten har aldrig varit högre.

    Raketen som förändrade spelreglerna

    Starship är inte bara världens största raket. Den är den första farkost i sin klass som är helt återanvändbar. Varje komponent – inklusive den 70 meter höga boostern – är byggd för att kunna flyga igen och igen, precis som ett flygplan.

    Det gör rymdfart drastiskt billigare. Traditionella raketer kastas i havet efter varje uppskjutning. Starship landar, tankas och flyger igen. SpaceX planerar 25 Starship-uppskjutningar under 2025 och upp till 400 inom fyra år. Idag bygger företaget en ny Starship var åttonde timme – en produktionstakt utan motstycke i rymdhistorien.

    För NASA:s Artemis-program är Starship den utvalda landaren som ska ta astronauter tillbaka till månen. Det är en del av det bredare ekosystem av uppdrag som SpaceX bygger upp inför det långsiktiga målet.

    Planen att kolonisera Mars

    Elon Musk har i över ett decennium sagt att målet är en självförsörjande stad på Mars. Men nu är det inte längre bara en vision – det finns konkreta steg på plats.

    De första obemannade Starship-transporterna planeras nå Mars redan innan 2030. Varje farkost kan bära hundratals ton last per flygning. Det handlar om habitat, energisystem och utrustning för att producera raketbränsle direkt på Mars – en förutsättning för att farkosten ska kunna flyga tillbaka till jorden.

    Du kanske undrar varför Mars. Svaret handlar om långsiktig överlevnad. En civilisation på en enda planet är sårbar för katastrofer – asteroider, pandemier, storskaliga konflikter. Musk menar att mänsklighetens framtid kräver att vi finns på fler än ett ställe. En självförsörjande koloni på Mars måste kunna klara sig helt utan leveranser från jorden – med lokal matproduktion, energi och industri.

    AI-fabriker i omloppsbana

    2026 slog SpaceX ihop sig med Musks AI-bolag xAI för att realisera ett av de mest ambitiösa tekniska projekten i mänsklighetens historia: AI-datacenter i rymden, drivna av solenergi och placerade i en konstellation med upp till en miljon satelliter.

    Varför rymden? Solenergi i omloppsbana är åtta gånger effektivare än på jordens yta, eftersom atmosfären filtrerar bort stora delar av strålningen. Kylning – ett av de dyraste problemen för datacenter på jorden – är trivialt i vakuum. Och utrymmet tar inte slut. Analytiker uppskattar att projektet på sikt kan kräva investeringar på upp till fem biljoner dollar per år.

    Ekonomin som gör drömmen möjlig

    Allt detta kostar enorma summor. Svaret på hur det finansieras heter till stor del Starlink – SpaceX globala satellitnätverk med över 10 000 satelliter i låg omloppsbana. Starlink levererar höghastighetsinternet till avlägsna platser världen över och genererar merparten av företagets intäkter.

    Med Starship börjar SpaceX nu skjuta upp nästa generations Starlink V3-satelliter, som har mer än tjugo gånger kapaciteten jämfört med dagens versioner. Det skapar ett kraftfullt kretslopp: fler satelliter ger mer intäkter, som finansierar fler Starship-uppskjutningar, som möjliggör Mars-uppdrag. SpaceX värderas idag till omkring en biljon dollar och förväntas gå till börsen inom de närmaste åren.

    Utmaningarna ingen pratar om

    Det finns fortfarande enorma tekniska hinder. Att landa på Mars kräver att du bromsar i en atmosfär som är för tunn för konventionella fallskärmar men för tjock för att ignorera. Att hålla människor vid liv under en åtta månader lång resa kräver strålningsskydd som ännu inte finns i full skala. Och att bygga en verkligt självförsörjande koloni kräver teknik vi ännu inte uppfunnit.

    Men takten är historisk. Under de senaste tio åren har SpaceX reducerat kostnaden per kilo till omloppsbana med en faktor tio. Om den trenden håller i sig ser framtiden annorlunda ut än du tror.

    Du och jag kanske aldrig sätter foten på Mars. Men det är fullt möjligt att barn som föds i dag gör det.

    Källor: SpaceX tekniska pressmeddelanden och testrapporter 2024–2026; NASA Artemis-programmets specifikationer; analytikerbedömningar av SpaceX och xAI-sammanslagningen publicerade i Financial Times och Bloomberg, april 2026.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Teknik och digitalt liv
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Teknik och digitalt liv →
    Rymden ovanför dig är mer trång än du tror
    Rymden

    Rymden ovanför dig är mer trång än du tror

    En liten metallboll med fyra antenner, inte större än en basketboll. Det var allt. Men när den pep sin väg runt jorden i oktober 1957 förändrades världen för alltid. I dag kretsar nästan 15 000 satelliter runt vår planet, och antalet ökar varje vecka.

    Mannen som inte accepterar omöjligt
    Teknik och digitalt liv

    Mannen som inte accepterar omöjligt

    Han sålde sitt första bolag för 307 miljoner dollar vid 28 års ålder. Sedan byggde han raketer, elbilar och hjärndatorer. Vad driver en person att gång på gång attackera problem som alla andra gett upp på?

    Hjärnan som frågar varför, inte hur
    Psykologi

    Hjärnan som frågar varför, inte hur

    De flesta löser problem genom att kopiera vad som funkat förut. Det är snabbt, socialt tryggt och leder sällan till genombrott. Men det finns ett annat sätt att tänka, ett som Aristoteles beskrev för 2 400 år sedan och som en rymdingenjör senare använde för att halvera kostnaden för att nå omloppsbana. Det kallas first principles thinking, och det kan läras ut.

    Tre bolag som snart byter ägare
    Ekonomi

    Tre bolag som snart byter ägare

    Den 12 juni börjar SpaceX handlas på börsen. OpenAI och Anthropic följer efter under hösten. Tillsammans värderas de tre bolagen till nästan 4 000 miljarder dollar — men vad köper du egentligen?

    Vårt solsystem är större än du kan föreställa dig
    Rymden

    Vårt solsystem är större än du kan föreställa dig

    Solen är inte bara en stark lampa på himlen. Den är en kärnreaktor stor nog att rymma en miljon jordklot. Runt den kretsar åtta planeter, hundratals månar och miljarder asteroider — och de flesta av dessa världar är fullständigt omöjliga att leva på.

    James Webb hittade en planet med jordlik temperatur
    Fysik och kosmologi

    James Webb hittade en planet med jordlik temperatur

    James Webb-teleskopet har hittat en planet med jordlik temperatur. Det är inte samma sak som jordlikt liv — men det är ett steg mot att förstå hur vanliga sådana planeter är.

    Bläddra i fler artiklar inom Övrigt och Rymden, eller gå till startsidan.