Olyckorna som stängde fler reaktorer än de skadade

Tre dagar efter tsunamin

Den 11 mars 2011 slog en tsunami in över Japans östkust. Omkring 18 000 människor dog. Vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi slogs kylningen ut och tre reaktorhärdar smälte.

Tre dagar senare, 900 mil bort, meddelade Angela Merkel att Tyskland skulle pausa sin kärnkraft. De åtta äldsta reaktorerna stängdes och startade aldrig igen. Det skedde trots att landets egen reaktorsäkerhetskommission gick igenom samtliga 17 reaktorer och inte hittade skäl att stänga dem. Tyskland har inga tsunamier.

Det är ett tydligt exempel på något som går som en röd tråd genom kärnkraftens historia. Olyckorna har sällan dödat många människor. Men de har styrt hur många reaktorer världen byggt, och var.

Från en squashhall till 33 reaktorer om året

Den första kedjereaktionen startade den 2 december 1942, i en squashhall under en idrottsläktare i Chicago. Nio år senare tände en försöksreaktor i Idaho fyra glödlampor med el från kärnklyvning. År 1954 kopplades en liten reaktor i sovjetiska Obninsk in på elnätet, och 1956 öppnade Calder Hall i England som världens första kärnkraftverk i industriell skala.

Sedan tog det fart. Oljekrisen 1973 visade hur sårbart det var att vara beroende av importerad olja. Frankrike, Japan, Sverige och USA byggde i rasande takt. Hur Sverige gick från hemliga bombplaner till tolv reaktorer har vi berättat i Svensk kärnkraft: från atombomber till comeback.

Byggandet kom i två vågor. Den första toppade 1974 med 26 nya reaktorer på ett år. Den andra nådde rekordet 33 reaktorer per år 1984 och 1985. Sedan tog det tvärstopp.

Three Mile Island: härdsmältan som inte skadade någon

Den 28 mars 1979 fastnade en ventil i öppet läge i reaktor 2 vid Three Mile Island i Pennsylvania. Kylvatten läckte ut. En lampa i kontrollrummet visade att ventilen var stängd, och operatörerna drog fel slutsatser i flera timmar. Ungefär halva härden smälte.

Men reaktorinneslutningen, det tjocka skalet av stål och betong runt reaktorn, höll. De som bodde i närheten fick i genomsnitt en extra stråldos som motsvarar en bråkdel av en vanlig röntgenundersökning. Uppföljande studier har inte kunnat hitta några mätbara hälsoeffekter.

Timingen var ändå förödande. Tolv dagar tidigare hade filmen Kinasyndromet haft premiär, en thriller om en dold härdsmälta. Fiktion och verklighet flöt ihop. Under åren som följde avbeställdes runt hundra planerade reaktorer i USA, även om stigande räntor och kostnader bar en stor del av skulden.

Tjernobyl: en natt då nästan allt gick fel

Tjernobyl är undantaget. Där dog människor, och där spreds radioaktivt nedfall över stora delar av Europa. Det var personal vid Forsmark som först slog larm i väst, när deras skor gav utslag i strålningsmätarna den 28 april 1986.

Olyckan började med ett säkerhetstest. Ingenjörerna ville veta om turbinerna kunde driva kylpumparna medan de snurrade ner, den minut det tar för reservdieslarna att starta. Testet skulle göras på dagen. Men elnätets dispatcher i Kiev bad verket vänta, eftersom elen behövdes. Testet sköts upp i tio timmar och hamnade hos ett nattskift som inte hade förberett det.

Under natten sjönk reaktorns effekt nästan till noll. Då byggs ämnet xenon upp i bränslet. Xenon slukar neutroner och gör reaktorn svår att styra. Det säkra beslutet hade varit att avbryta. I stället drev biträdande chefsingenjören Anatolij Djatlov på. Operatörerna drog ut nästan alla styrstavar för att få upp effekten. Reglerna krävde att minst 15 stavars bromsverkan alltid fanns kvar i härden. Den natten fanns kanske hälften.

Klockan 01.23 den 26 april tryckte operatörerna på nödstoppet. Det var då konstruktionens dolda fel slog till. Styrstavarna i en RBMK-reaktor hade spetsar av grafit. När stavarna började glida in trängde grafiten först undan vatten längst ner i härden, vilket tillfälligt ökade effekten i stället för att bromsa den. Reaktorn hade dessutom en positiv voidkoefficient. Det betyder att när kylvattnet kokar till ånga ökar effekten, vilket ger mer ånga, som ger ännu mer effekt. Inom några sekunder rusade effekten och reaktorn exploderade.

Två personer dog direkt. Ytterligare 28 brandmän och anställda dog av akut strålsjuka inom några månader. Bland dem som var barn i de förorenade områdena har tusentals fått sköldkörtelcancer, som i de flesta fall går att behandla. FN:s och WHO:s samlade bedömning är att upp till 4 000 av de mest exponerade kan dö i förtid av strålningen. Hur naturen i zonen klarade sig kan du läsa om i Djuren i Tjernobyl slutade gå ut på natten.

Ledarskap på två nivåer

Kunde Tjernobyl ha undvikits? Ja, och det på två sätt.

Det första handlar om natten. En ledare som respekterat reglerna och avbrutit testet när effekten föll hade med stor sannolikhet räddat reaktorn. Djatlov tog ett beslut som ingen enskild operatör vågade säga emot. Det säger något om hur hierarkin fungerade.

Det andra handlar om systemet. Problemet med grafitspetsarna hade visat sig vid Ignalina i Litauen redan 1983. Informationen hemlighölls för operatörerna vid andra verk. De visste alltså inte att nödstoppet i vissa lägen kunde göra saken värre. IAEA:s första rapport 1986 lade skulden främst på operatörerna. När organisationen gick igenom olyckan igen 1992 flyttades tyngdpunkten till konstruktionen och till den bristande säkerhetskulturen i hela det sovjetiska systemet.

Slutsatsen blir att rätt beslut på verket hade förhindrat olyckan den natten. Rätt beslut i Moskva, med öppenhet om kända brister, hade gjort den nästan omöjlig.

Fukushima: evakueringen dödade fler än strålningen

Även Fukushima var i grunden ett ledarskapsproblem. Verkets skyddsvall var dimensionerad för en våg på knappt sex meter. Operatören Tepco hade redan 2008 egna beräkningar som visade att en våg på upp mot 15 meter var möjlig, men byggde inte om. Reservdieslarna stod i källaren och dränktes. Den japanska parlamentskommissionen kallade senare olyckan en katastrof skapad av människor.

Men strålningen i sig har kostat förvånansvärt få liv. Japanska myndigheter har erkänt ett enda dödsfall, en arbetare som fick lungcancer. Evakueringen var en annan sak. Över 150 000 människor fick lämna sina hem. Äldre flyttades i hast från sjukhus och vårdhem, många bodde i tillfälliga bostäder i åratal, och stress och avbruten vård tog ut sin rätt. Den japanska regeringen har räknat rund 2 200 dödsfall kopplade till evakueringen och dess följder.

Det betyder inte att evakueringen var fel i stunden, när ingen visste hur mycket som skulle läcka ut. Men flera forskare menar att människor fick stanna borta längre än stråldoserna motiverade. Rädslan för strålningen blev farligare än strålningen. Hur kärnkraftens dödstal står sig mot andra kraftslag har vi räknat på i Vad kostar ett kilowattimme liv?.

Drygt 40 reaktorer släcktes i två länder

Fukushimas största effekt på antalet reaktorer märktes alltså i Europa. Tyskland hade 19 reaktorer i drift år 2000 och 17 när tsunamin kom. De tre sista stängdes i april 2023. En fjärdedel av landets el försvann ur systemet, och landet eldar fortfarande kol för ungefär lika mycket.

Storbritannien kom till samma punkt på en annan väg. Landet byggde 41 kommersiella reaktorer, men ersatte aldrig de gamla när de tjänat ut. I dag är nio i drift. Åtta av dem är gaskylda reaktorer vars grafitkärnor spricker med åldern, och de ska enligt planen stängas i mars 2030. Då återstår bara Sizewell B. Landet som öppnade världens första kärnkraftverk i industriell skala står i så fall med en enda reaktor.

Tillsammans har de två länderna släckt drygt 40 reaktorer sedan millennieskiftet. Det förklarar en gåta i statistiken: varför antalet reaktorer i världen knappt rört sig på 30 år trots att Kina byggt över 50 nya.

Antal reaktorer per decennium

Siffrorna nedan är avrundade och bygger på IAEA:s reaktordatabas PRIS.

Mönstret är tydligt. Tre fjärdedelar av alla reaktorer som någonsin byggts kopplades in före 1990. Efter Tjernobyl föll byggtakten från över 20 per år till en handfull. Sedan dess har världen i stort sett byggt lika många som den stängt.

Vad som väntar fram till 2060

Nu vänder kurvan. I juli 2026 byggdes 77 reaktorer i 17 länder, varav 37 i Kina och 8 i Indien. IAEA har höjt sin prognos sex år i rad.

I myndighetens höga scenario växer världens kärnkraft från 377 gigawatt i dag till 1 284 gigawatt år 2060, mer än en tredubbling. I det låga scenariot nästan fördubblas den. Ungefär en fjärdedel av den nya effekten väntas komma från små modulära reaktorer, så kallade SMR, som byggs i fabrik och är en bråkdel så stora som dagens. Det betyder att antalet reaktorer kan växa ännu snabbare än effekten. Om högscenariot slår in kan världen ha i storleksordningen 1 000 till 1 500 reaktorer år 2060.

Det finns goda skäl att vara skeptisk. För att nå det höga scenariot krävs fyra gånger så mycket ny kärnkraft per år som världen byggt de senaste fem åren. Dessutom ska en tredjedel eller mer av dagens reaktorer stängas på vägen, eftersom de helt enkelt blir för gamla.

Nästa olycka kommer

Med tusen reaktorer i drift är det inte en fråga om utan när nästa allvarliga händelse inträffar. Historien säger att den sannolikt inte blir särskilt dödlig. Moderna reaktorer har inte Tjernobyls inbyggda fällor, och inneslutningarna har hållit i både Pennsylvania och Japan.

Det historien inte kan svara på är hur världen kommer att reagera. Three Mile Island och Fukushima visar att det är reaktionen, mer än olyckan, som avgör hur många reaktorer som byggs. Den nästa härdsmältan kommer att mätas i stråldoser. Dess verkliga följder kommer att mätas i beslut fattade långt därifrån.

Källor

• IAEA, Power Reactor Information System (PRIS), reaktorstatistik per land och år
• IAEA, Energy, Electricity and Nuclear Power Estimates for the Period up to 2060, 46:e upplagan, september 2026
• IAEA/INSAG, INSAG-7: The Chernobyl Accident, Updating of INSAG-1, 1992
• Chernobyl Forum (WHO, IAEA, UNDP m.fl.), Chernobyl's Legacy: Health, Environmental and Socio-Economic Impacts, 2005
• UNSCEAR, rapporter om hälsoeffekter efter Tjernobyl och Fukushima
• US Nuclear Regulatory Commission, Backgrounder on the Three Mile Island Accident
• The National Diet of Japan, Fukushima Nuclear Accident Independent Investigation Commission, 2012
• World Nuclear Association, Nuclear Power in Germany och United Kingdom, 2025–2026
• World Nuclear Industry Status Report, statistik över nätanslutningar 1956–2011
• Connaissance des Énergies, Parc nucléaire mondial, juli 2026