Den största potten ligger inte där du tror
När elpriset i södra Sverige drar iväg brukar kritiken riktas mot momsen. Energimarknadsexperten Bengt Ekenstierna sa nyligen till Tidningen Näringslivet att statskassan tjänar otroligt mycket på dagens prismodell. Är elpriset fyra gånger högre får staten in fyra gånger mer moms, menade han.
Det stämmer räknemässigt. Men momsen är inte den stora pengen. Den ligger på ett konto hos Svenska kraftnät, det statliga affärsverk som äger stamnätet. Och den växer snabbare än nästan någon annan statlig tillgång.
Pengar som uppstår i en flaskhals
Sverige är uppdelat i fyra elområden. När ledningarna från norr inte räcker till för att föra ned all billig el blir priset i söder högre än i norr. Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt. Elen köps billigt i ett område och säljs dyrt i ett annat, och skillnaden hamnar hos nätägaren.
Under 2025 drog Svenska kraftnät in 29,9 miljarder kronor på det sättet, enligt Energimarknadsinspektionen. Året innan var det 19,9 miljarder. Krisåret 2022 blev det nästan 49 miljarder, ungefär en tredjedel av vad alla svenska elkunder betalade på elbörsen det året.
Det mesta har inte använts. Vid årsskiftet låg 85,3 miljarder kronor på kontot. Svenska kraftnät räknar själva med att summan kan närma sig 200 miljarder till 2035.
Vill du förstå varför priserna skiljer sig så mycket mellan norr och söder finns en genomgång i Elmarknaden förklarad.
Varför pengarna inte når dig
Här kommer det första stora förbehållet. Flaskhalspengarna går inte in i statsbudgeten. De styrs av en EU-förordning som säger att de i första hand ska bygga bort flaskhalsarna eller hålla nätet driftsäkert. Det som blir över får sänka nätavgifterna.
Problemet är takten. Under 2024 använde Svenska kraftnät drygt 3 miljarder av de knappt 20 som kom in. En ny stamnätsledning tar tio år eller mer att bygga, och pengarna kommer in fortare än projekten hinner starta.
Nu syns en förändring. Från den 1 januari 2027 ska 8,3 miljarder kronor sänka avgifterna för stamnätet. Det är en tiondel av det som ligger på kontot.
Här har regeringen faktiskt stått på elkundernas sida. När EU-kommissionen föreslog att en fjärdedel av ländernas flaskhalsintäkter skulle föras till gemensamma europeiska projekt gick energiminister Ebba Busch (KD) hårt emot. Kompromissen i juni öppnade i stället för att använda pengarna till ny kärnkraft.
Moms och utdelning
Momsen är 25 procent på hela elräkningen, inklusive nätavgift och energiskatt. Ett högre elpris ger därför mer moms. Men det gäller på samma sätt för dyrare mat. Pengar du inte lägger på el lägger du ofta på något annat, där staten också tar ut moms. Momsen förklarar därför sämre än det låter varför staten skulle vilja ha höga elpriser.
Vattenfall är en tydligare kanal. Bolaget ägs helt av staten och delade ut 8 miljarder kronor för 2025. Vattenfall skriver själva att resultatet första halvåret 2026 drevs av höga nordiska elpriser.
Mot detta står kostnaderna. Höga elpriser har gett elstöd till hushåll och företag, sämre konkurrenskraft för industrin och politiska kostnader som ingen regering vill ha. Under krisvintern 2022–23 fick Sverige ett tillfälligt EU-undantag för att betala ut flaskhalspengar som elstöd, alltså tillbaka till dem som betalat in dem.
Vad regeringen själv säger
Kritiken i TN gäller att Sverige i våras gick emot tankar på att ändra hur elpriset sätts, så att dyr gaskraft inte längre bestämmer priset för all el. Bakgrunden är det höga gaspriset, som du kan läsa mer om i Europa går in i vintern med det tunnaste gaslagret på 15 år.
Regeringen har förklarat sin linje i ett underlag till riksdagen inför EU:s energiministermöte i mars. Där skriver den att marginalprissättning, där den sista och dyraste kilowattimmen sätter priset för alla, är det mest effektiva sättet att möta efterfrågan till lägsta kostnad. En ny diskussion om modellen riskerar enligt regeringen att skrämma bort investerare och höja priserna på sikt.
Det argumentet delas av många nationalekonomer. När Spanien och Portugal frikopplade gaspriset 2022 sjönk konsumentpriserna enligt vissa studier. Andra forskare hittar en liten effekt eller ingen alls. Säkert är att gaskraftverken körde mer och att exporten till Frankrike ökade med över 80 procent. I praktiken subventionerade Spanien fransk el.
En svensk motsvarighet skulle kunna göra elen i södra Sverige billigare än i Tyskland. Då flödar ännu mer el söderut, och flaskhalsarna, de som genererar miljarderna, blir större.
Frågan har också en politisk twist. Hösten 2022 var det den socialdemokratiska regeringen som drev just en frikoppling från gaspriset. Partiernas hållning verkar följa regeringsmakten lika mycket som ideologin.
Så, tjänar staten?
Ja, men inte främst via momsen och inte på det sätt kritikerna beskriver. Den stora potten är flaskhalsintäkterna, och de är låsta till elnätet genom EU-regler. Ändå har de vuxit till en summa större än Sveriges årliga EU-avgift.
Den intressanta frågan är kanske en annan. Staten äger stamnätet, äger landets största elproducent och tar ut skatt på varje kilowattimme. När samma ägare tjänar pengar på flaskhalsar som den själv ansvarar för att bygga bort uppstår en tröghet, utan att någon har bestämt att den ska finnas. Det är svårt att se en ond plan. Det är lättare att se ett system där ingen har särskilt bråttom.
Källor
- Energimarknadsinspektionen (2026): Användning av flaskhalsintäkter 2025, Ei PM2026:01
- Energimarknadsinspektionen (2025): Användning av flaskhalsintäkter år 2024
- Regeringskansliet (2026): Kommenterad dagordning, rådets möte (TTE Energi) 16 mars 2026
- Vattenfall (2026): Vattenfalls årsstämma 2026, pressmeddelande 28 april; Delårsrapport januari–juni 2026
- Svenska kraftnät (2026): Flaskhalsinkomster används för att minska avgifter med 8,3 miljarder kronor
- Tidningen Näringslivet (2026): Elnotan rusar – så bidrog regeringen till högre priser, 20 oktober
- Collado, N. m.fl. (2023): The Iberian exception, EsadeEcPol
- Linares, P. och Gómez, T. (2023): An assessment of the Iberian Exception to control electricity prices, Economics and Policy of Energy and the Environment
Vad tyckte du om artikeln?
