Forskaren som blir sjuk av tystnad
Ken Mattsson är professor i beräkningsvetenskap vid Uppsala universitet. Han har ägnat decennier åt att räkna ut hur ljud rör sig genom luften. Numera mäter han ljudet från vindkraftverk, och han är allvarligt oroad.
Efter en hel dag vid en park får han migrän i flera dygn. Sedan kommer sömnlösheten. Han är inte ensam, en kollega i mätteamet reagerar likadant. Mattsson är övertygad om att boven är infraljud, ett ljud som ligger under det din hörsel kan uppfatta.
Ett ljud under hörselns golv
Ljud mäts i hertz, alltså hur många gånger per sekund en ljudvåg svänger. Du hör ungefär mellan 20 och 20 000 hertz. Allt under 20 hertz kallas infraljud, och det hör du normalt inte alls.
Men att du inte hör något betyder inte att det inte finns. Elefanter och valar pratar med varandra i infraljud över långa avstånd. Vindkraftverk skapar mycket av det. Varje gång ett rotorblad passerar tornet blir det som en liten knuff i luften, och knuffarna upprepas om och om igen.
Mäter vi vindkraftens ljud rätt?
Här finns en seriös invändning, och den ligger i Mattssons eget expertområde. Myndigheterna bedömer vindkraftens ljud med en beräkningsmodell som heter Nord 2000. Den togs ursprungligen fram för trafikbuller, alltså ljud på högre frekvenser. För de allra lägsta tonerna fungerar den sämre.
Mattsson och hans kollega Gustav Eriksson har byggt en egen modell, prisbelönt och granskad av andra forskare. När de åker ut och mäter ser de något som de gamla modellerna missar. Ljudet varierar enormt med vädret. En lugn dag kan parken låta som ett kylskåp. På kvällen, när luften lägger sig i skikt, kan samma park låta tjugo decibel mer. Det är en fyrdubbling av styrkan, gång på gång.
Att de teoretiska beräkningarna och den uppmätta verkligheten inte alltid stämmer överens är en rimlig sak att granska, oavsett vad du tror om hälsoeffekterna.
Men gör det dig sjuk?
Det är här forskningen går isär. Mattsson pekar på studier som antyder att infraljud påverkar kroppen även när du inte hör det. I en hjärnskanningsstudie reagerade delar av hjärnan på infraljud nära hörseltröskeln. Andra studier har sett effekter på blodtryck och hjärtrytm.
Samtidigt pekar en stor mängd forskning åt andra hållet. Flera systematiska översikter, som väger samman dussintals studier, hittar inget säkert samband mellan vindkraftens infraljud och sjukdom. Det de däremot ser är att hörbart buller kan vara störande och påverka sömnen, särskilt över ungefär 40 decibel. I en studie från 2023 fick ljudkänsliga personer utstå simulerat infraljud i tre dygn, utan att veta när det var på eller av. De mådde inte sämre när ljudet var påslaget. Det är en viktig metodologisk begränsning att infraljudet var laboratoriegenererat, lågintensivt och i huvudsak icke-pulserande — alltså inte representativt för det pulserande, variabla infraljud som moderna vindkraftverk producerar. Studien kan därför inte tas som bevis för att verkligt vindkraftsinfraljud saknar hälsoeffekter, men den talar mot att infraljud i allmänhet triggar symtom hos känsliga individer.
En förklaring som återkommer är förväntan. Den som tror att ett ljud är skadligt kan faktiskt må sämre av det, helt utan att ljudet i sig gör någon skada. Forskarna kallar det noceboeffekt.
Och djuren då?
Många pekar på djuren. Renar håller sig på avstånd, och fåglar tunnas ut nära parkerna. Det stämmer. Forskning visar att en majoritet av undersökta fågel- och däggdjursarter undviker områden med vindkraft, ibland flera kilometer ut.
Forskningen pekar på flera troliga förklaringar: de stora rörliga byggnaderna, förlorad livsmiljö, kollisionsrisken och det hörbara bullret som dränker deras egna läten. Dessa faktorer räcker långt för att förklara beteendet, och studierna har inte utformats för att specifikt isolera infraljud som faktor. Infraljud kan därmed varken bekräftas eller uteslutas som bidragande orsak.
Det vi vet och det vi inte vet
Var står vi då? Att vindkraftverk skapar infraljud är ingen tvist. Att hörbart buller kan störa och påverka sömn är väl belagt. Att infraljudet skulle göra friska människor sjuka finns det i dag inget tydligt stöd för, men frågan är inte slutgiltigt avgjord.
Det båda sidor faktiskt kan enas om är att mätningarna borde göras oberoende och noggrant, och att fler långtidsstudier behövs. Ljudet är dessutom bara en av flera frågor som följer vindkraften. Andra handlar om pengarna, om vad den egentligen kostar när lagringen räknas in och om vem som faktiskt tjänar på den. Tills dess får du själv väga forskarens larm mot forskningens tvekan. Ibland är det ärligaste svaret på en till synes enkel fråga ett uppriktigt "vi vet inte säkert än".
Källor
Schmidt och Klokker (2014), systematisk översikt över vindkraftsbuller och hälsa, PLoS One. van Kamp och van den Berg (2017), översikt om lågfrekvent ljud och infraljud. Marshall med flera (2023), dubbelblind studie av simulerat vindkraftsinfraljud, Environmental Health Perspectives. Weichenberger med flera (2017), hjärnavbildning och infraljud, PLoS One. Mattsson med flera, infraljudsmodellering validerad mot vindkraftsmätningar, samt verktyget SoundSim360, Uppsala universitet. Tolvanen med flera (2023), systematisk översikt över förflyttning av fåglar och däggdjur vid landbaserad vindkraft, Biological Conservation.
---
Artikeln uppdaterades 22 juni 2026. Två formuleringar har preciserats efter läsarfeedback: stycket om djurs beteende vid vindkraft och beskrivningen av Marshall m.fl. (2023). Båda ändringarna förtydligar att de refererade studierna inte utesluter infraljud som möjlig faktor — de är bara inte konstruerade för att isolera den.
Vad tyckte du om artikeln?
